<p>SAMMANFATTNING</p><p>Under 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Hur följdes det behandlingsarbetet upp innan implementeringen av instrumentet? Vad har föranlett att enheten beslutat att införa det nya behandlingsinstrumentet Y-OQ 2.0? Vilka möjliggörande eller hindrande faktorer har föregått implementeringsarbetet av instrumentet? Vilka negativa eller positiva faktorer framkommer i det praktiska handhavandet och tillämpningen av instrumentet? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer ur personalgruppen i den aktuella verksamheten. Tolkningsramen utgörs i huvudsak av implementeringsteori. Resultatet visar att personalen har en positiv inställning till arbetet med instrumentet. Man har inte tidigare arbetat utifrån strukturerade utvärderingsmetoder i form av instrument eller manualer och en majoritet av respondenterna ser behovet av utvärdering i verksamheten. Hindrande faktorer under implementeringen visar sig främst i att man upplever utbildningen som något bristfällig och att man inte heller fått någon handledning kring instrumentet. Detta har lett till osäkerhet kring användandet av detta liksom hur man ska använda de resultat som framkommer, vilket också visar på de praktiska svårigheter detta medfört. De möjliggörande faktorerna handlar till stor del om personalens positiva attityd och vilja att använda sig av det nya verktyget. I diskussionen förs resonemang kring implementeringens effekter på behandlingsverksamheten och instrumentets tillämpningsområde inom behandlingsarbetet.</p><p>Nyckelord: Implementering, implementeringsteori, behandlingsinstrument, Youth Outcome Questionnaire (Y-OQ 2.0), institutionsbehandling</p>

<p>Den här rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). Från 1/1-06 gäller en förordning om att alla barn i grundskolan, särskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten är att undersöka vilken information lärare och elever fått om IUP, men också ta reda på deras inställning till och uppfattning om IUP.</p><p>För att få reda på detta har jag intervjuat fem lärare och fem elever. Lärarna har mellan 3-20 års erfarenhet av skolarbete. Eleverna går i skolår 1-6. Jag har utifrån litteraturen studerat synen på lärande, hur lärare ställer sig till nya utvecklingsplaner och hur det sedan faller ut i praktiken.</p><p>Resultatet av intervjuerna blev något nedslående med tanke på att förordningen om IUP redan trätt i kraft. Endast en av de fem lärare jag intervjuat hade kommit igång med sitt IUP arbete. Därför kunde de andra fyra inte svara annat än att de inte märker av IUP i skolans vardagliga arbete. Eleverna gav ungefär samma svar.</p><p>Trots det har jag dragit slutsatsen att samtliga lärare och elever har en positiv inställning till IUP och dess införande. Lärarna uppfattar IUP som ett hjälpmedel och en garanti för måluppfyllelse.</p><p>Däremot har IUP inte implementerats i det vardagliga arbetet i skolan.</p><p>Man kan också se att det saknats gemensamma diskussioner om synen på kunskap och kunskapsutveckling.</p> / <p>This report is about Individual Development planes (IUP). From 1/1-06 a new law requires all schools to draw an IUP for all pupils in primary schools; schools for dysfunction, ethnic schools and special schools. The purpose of this study is to examine what information teachers and pupils have about the IUP and find out what their adjustment and comprehension are to the IUP.</p><p>I decided to interview five teachers and five pupils. The teachers have 3-20 years of experience in teaching. The pupils are seven, ten and twelve years old and go to the regular Swedish school.</p><p>In the literature I studied different kind of cognitive approaches, how teachers think about new development planes and how it all turns out in reality.</p><p>The result of my interwjues was rather negative. Only one of the teachers I interviewed has been working IUP inspired for some years. All the others haven’t started yet. Therefore they couldn’t assert that IUP did any marks in the daily schoolwork. The pupils gave the same answers.</p><p>The IUP has not been realized in the daily schoolwork and you can also see that the teachers miss common discussions about cognitive approaches.</p><p>Although I have made the conclusion that all the teachers and pupils are positive to the IUP. The teachers think about the IUP as a working tool and a guarantee to attain good results in school.</p>

SAMMANFATTNING Under 2006 påbörjades arbetet med att nationellt höja kvaliteten på praktiskt socialt arbete. Socialstyrelsen gav då ut nya råd och riktlinjer för hur socialtjänsten kan stärka och utveckla sitt behandlingsarbete. Utifrån detta blir det allt vanligare att mer strukturerade manualer och behandlingsinstrument införs i arbetet. Ett sådant instrument är Youth Outcome Questionnaire, som under hösten 2007 implementeras i en kommunal behandlingsverksamhet i Örebro. Syftet med studien är att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer som omgärdar implementeringen av ett behandlingsinstrument i en behandlingsverksamhet för ungdomar på institution. Syftet preciseras genom följande frågeställningar: Hur följdes det behandlingsarbetet upp innan implementeringen av instrumentet? Vad har föranlett att enheten beslutat att införa det nya behandlingsinstrumentet Y-OQ 2.0? Vilka möjliggörande eller hindrande faktorer har föregått implementeringsarbetet av instrumentet? Vilka negativa eller positiva faktorer framkommer i det praktiska handhavandet och tillämpningen av instrumentet? Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer ur personalgruppen i den aktuella verksamheten. Tolkningsramen utgörs i huvudsak av implementeringsteori. Resultatet visar att personalen har en positiv inställning till arbetet med instrumentet. Man har inte tidigare arbetat utifrån strukturerade utvärderingsmetoder i form av instrument eller manualer och en majoritet av respondenterna ser behovet av utvärdering i verksamheten. Hindrande faktorer under implementeringen visar sig främst i att man upplever utbildningen som något bristfällig och att man inte heller fått någon handledning kring instrumentet. Detta har lett till osäkerhet kring användandet av detta liksom hur man ska använda de resultat som framkommer, vilket också visar på de praktiska svårigheter detta medfört. De möjliggörande faktorerna handlar till stor del om personalens positiva attityd och vilja att använda sig av det nya verktyget. I diskussionen förs resonemang kring implementeringens effekter på behandlingsverksamheten och instrumentets tillämpningsområde inom behandlingsarbetet. Nyckelord: Implementering, implementeringsteori, behandlingsinstrument, Youth Outcome Questionnaire (Y-OQ 2.0), institutionsbehandling

Den här rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). Från 1/1-06 gäller en förordning om att alla barn i grundskolan, särskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten är att undersöka vilken information lärare och elever fått om IUP, men också ta reda på deras inställning till och uppfattning om IUP. För att få reda på detta har jag intervjuat fem lärare och fem elever. Lärarna har mellan 3-20 års erfarenhet av skolarbete. Eleverna går i skolår 1-6. Jag har utifrån litteraturen studerat synen på lärande, hur lärare ställer sig till nya utvecklingsplaner och hur det sedan faller ut i praktiken. Resultatet av intervjuerna blev något nedslående med tanke på att förordningen om IUP redan trätt i kraft. Endast en av de fem lärare jag intervjuat hade kommit igång med sitt IUP arbete. Därför kunde de andra fyra inte svara annat än att de inte märker av IUP i skolans vardagliga arbete. Eleverna gav ungefär samma svar. Trots det har jag dragit slutsatsen att samtliga lärare och elever har en positiv inställning till IUP och dess införande. Lärarna uppfattar IUP som ett hjälpmedel och en garanti för måluppfyllelse. Däremot har IUP inte implementerats i det vardagliga arbetet i skolan. Man kan också se att det saknats gemensamma diskussioner om synen på kunskap och kunskapsutveckling. / This report is about Individual Development planes (IUP). From 1/1-06 a new law requires all schools to draw an IUP for all pupils in primary schools; schools for dysfunction, ethnic schools and special schools. The purpose of this study is to examine what information teachers and pupils have about the IUP and find out what their adjustment and comprehension are to the IUP. I decided to interview five teachers and five pupils. The teachers have 3-20 years of experience in teaching. The pupils are seven, ten and twelve years old and go to the regular Swedish school. In the literature I studied different kind of cognitive approaches, how teachers think about new development planes and how it all turns out in reality. The result of my interwjues was rather negative. Only one of the teachers I interviewed has been working IUP inspired for some years. All the others haven’t started yet. Therefore they couldn’t assert that IUP did any marks in the daily schoolwork. The pupils gave the same answers. The IUP has not been realized in the daily schoolwork and you can also see that the teachers miss common discussions about cognitive approaches. Although I have made the conclusion that all the teachers and pupils are positive to the IUP. The teachers think about the IUP as a working tool and a guarantee to attain good results in school.