Bakgrund: I hälso-och sjukvården är blodtrycksmätning en viktig och grundläggande metod vid korrekt diagnostik och hantering av högt blodtryck. Forskning har under flera år påvisat att olika komponenter påverkar noggrannheten av blodtrycksmätningen. Eftersom auskultatorisk och oscillometrisk blodtrycksmätning utförs på två olika sätt finns en risk att blodtrycksvärdet kan variera mellan metoderna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad mellan auskultatorisk och oscillometrisk blodtrycksmätning utfört i både vila och efter ansträngning. Material och metod: Studien bestod av 20 slumpmässigt utvalda studenter från Hälsohögskolan i Jönköping. Blodtrycksmätning utfördes med hjälp av auskultatorisk blodtrycksmanschett med handmanometer och stetoskop samt oscillometrisk modalitet (OMRON M7). Resultat: Statistisk signifikant skillnad observerades mellan auskultatorisk och oscillometrisk modalitet, både i vila och efter ansträngning. Skillnaden är som störst efter ansträngning för auskultatorisk och oscillometrisk mätmetod, i både systoliskt och diastoliskt blodtrycksvärde. Diskussion: I vården har användning av oscillometrisk blodtrycksmodalitet ökat och därmed finns en risk för minskad reliabilitet och validitet av blodtrycksvärdet. Slutsatser: Statistisk signifikant skillnad föreligger mellan modaliteterna, både i vila och efter ansträngning. / Background: Blood pressure measurement is an important and fundamental method for correct diagnosis and management of high blood pressure, in healthcare. For several years, research has shown that different components affect the accuracy of blood pressure measurement. There is a risk that the blood pressure value may vary between auscultatory and oscillometric measurements because they are performed in two different ways. Purpose: The purpose was to investigate whether there is any difference between auscultatory and oscillometric blood pressure values performed in both rest and after stress. Material and method: The study consists of 20 randomly selected students from the School of Health and Welfare of Jönköping. The measurement was performed using auscultatory blood pressure cuff, sphygmomanometer with stethoscope and oscillometric modality (OMRON M7). Result: Statistically significant difference was observed between auscultatory and oscillometric values, both in rest and stress. The difference is greater after stress for both methods, in systolic and diastolic values. Discussion: In healthcare, use of oscillometric modality has increased thus there is a risk of reduced reliability and validity of the blood pressure value. Conclusion: Statistically significant difference was observed between auscultatory and oscillometric values, both in rest and after stress.

Blodtrycksmätning är en viktig hälsokontroll hos vuxna. Tidigare har auskultatoriska blodtrycksmätningen varit den vanligaste metoden men på senare tid har den oscillometriska metoden ofta ersatt den auskultatoriska metoden. Blodtrycksmätning är viktigt för att upptäcka hypertoni. Blodtrycksmätningen sker i olika positioner i olika verksamheter. Syftet med denna studie är att undersöka hur liggande, sittande och stående kroppsposition påverkar blodtrycket samt jämföra auskultatorisk och oscillometrisk mätmetod. En kvantitativ studie utfördes där 50 försökspersoner mellan 18–45 års ålder undersöktes. Vid jämförelse av kroppspositionerna med oscillometrisk metod visades en statistiskt signifikant skillnad mellan alla positioner med avseende på de diastoliska värdena. Däremot förekom det endast en signifikant skillnad vid jämförelse av liggande och stående position, med avseende på de systoliska värdena. Vid den auskultatoriska mätningen visades en statistisk signifikant skillnad mellan alla positioner förutom systoliskt tryck i sittande och stående positionen med ett p-värde= 0,808. En statistisk signifikant skillnad visades mellan den oscillometriska och auskultatoriska mätmetoden i de diastoliska värdena, p-värde= <0.001. Det förekommer en statistisk signifikant skillnad mellan mätvärdena vid jämförelse av kroppspositionerna, blodtrycket ökades från liggande, sittande till stående position. Den oscillometriska mätmetoden visade ett högre medelvärde på blodtrycksmätvärdena än med den auskultatoriska metoden, förutom det diastoliska trycket i liggande position.