Undersökningar visar att elever med funktionsnedsättning uppger att de trivs sämre i skolan, de upplever ofta högre krav och mer stress från skolarbetet än övriga elever. Arbetsterapi inom skolmiljö riktar sig mot att möjliggöra en stödjande miljö för individen. Syftet med studien var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete i skolan för elever med ADHD och/eller autism. Metoden som författarna använde sig utav var en kvalitativ intervjustudie där deltagarna rekryterades med avsiktligt urval och snöbollsurval. Undersökningen bestod av intervjuer med åtta arbetsterapeuter som arbetar inom skola och habilitering i Sverige. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys och bygger på arbetsterapeuternas berättelser. Resultatet presenteras i tre kategorier: Utmaningar i skolmiljön, Interventioner samt Skolan som ny arena. Arbetsterapeuterna beskrev utmaningar som målgruppen upplevde i skolmiljö, vilka interventioner som användes samt deras uppfattningar av arbetsterapi i skolan. Slutsatsen är att det finns brist på kunskap om ADHD och autism i omgivningen i skolan. Det finns behov av arbetsterapi i skolan för elever med ADHD och/eller autism. En arbetsterapeut kan med sitt helhetsperspektiv arbeta för att främja aktivitet och delaktighet i skolan. / Studies shows that pupils with disabilities state that they experience a low level of wellbeing in school. Pupils with disabilities often experience higher demands and more stress from school tasks than other pupils. Occupational therapy within school environment is targeted at enabling a supportive environment for the individual. The purpose with this study was to investigate and describe occupational therapist´s experiences of work in school for pupils with ADHD and/or autism. The method that was used by the authors was a qualitative interview study. Participants were recruited by using purposive and snowball sampling. The study consisted of 8 occupational therapists who were working in school and habilitation in Sweden. The material was analyzed by using qualitative content analysis. The results are based on the occupational therapist´s point of view and are presented in three main categories, Challenges in the school environment, Interventions and School as a new arena. The occupational therapists describes challenges in school environment for the pupils, which interventions they were using in their work and their perceptions about occupational therapy in school. The conclusion is that there is a lack of knowledge about ADHD and autism in the surroundings at school. There is a need for occupational therapy in schools for pupils with ADHD and/or autism. An occupational therapist can work with their holistic perspective to promote activity and participation in the school.

Syftet med litteraturstudien var att systematiskt granska studier och sammanställa arbetsterapeutiska interventioners effekt på hjärntrötthet till följd av multipel skleros. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, MEDLINE och Scopus via Luleå Tekniska Universitet under perioden februari till mars 2022. Sökningen resulterade i att totalt nio kvantitativa artiklar inkluderades i litteraturstudien. Resultatet redovisas i tre kategorier;Gruppbaserade interventioner som bygger på Fatigue Management av Packer et al. (1995),Individuella interventioner som bygger på Fatigue Management av Packer et al. (1995) samt Andra arbetsterapeutiska gruppinterventioner. Effekten av de arbetsterapeutiska interventionerna varierade, däremot uppmättes till största del positiva effekter på olika aspekter av hjärntröttheten hos deltagarna. Slutsatsen är att det finns ett behov av fortsatt utveckling avbedömningsinstrument och att studier med större antal deltagare och utökad uppföljning behövs, för att kunna stärka det vetenskapliga underlaget gällande arbetsterapeutiska interventioners effekt på hjärntrötthet till följd av multipel skleros. / The purpose of the literature study was to systematically review studies and compile effects of occupational therapy interventions on fatigue due to multiple sclerosis. Data collection was done in the databases PubMed, CINAHL, MEDLINE and Scopus via Luleå University ofTechnology during the period February to March 2022. The search resulted in a total of nine quantitative articles being included in the literature study. The results are reported in three categories; Group-based interventions based on Fatigue Management by Packer et al. (1995),Individual interventions based on Fatigue Management by Packer et al. (1995) and Otheroccupational therapy group interventions. The effect of the occupational therapy interventionsvaried, however, for the most part positive effects were measured on different aspects of fatiguein the participants. The authors' conclusion is that there is a need for continued development ofassessment instruments and that studies with a larger number of participants and increasedfollow-up are needed, in order to be able to strengthen the scientific basis regarding the effectof occupational therapy interventions on fatigue due to multiple sclerosis.

Syfte: Att beskriva och kartlägga arbetsterapeutiska interventioner för vuxna med ME/CFS och betydelsen för aktivitetsbalans. Metod: För att besvara syftet så utfördes en litteraturöversikt som inkluderar kvalitativa studier, kvantitativa studier och litteraturstudier, totalt åtta studier. Resultat: Arbetsterapeutiska interventioner har många fördelar som visar att arbetsterapi som används i rehabilitering har betydelse för vuxna med ME/CFS i det dagliga livet på olika sätt. Att aktiviteter skulle delas upp i relation till klientens aktivitetsnivåer och energinivåer synliggjordes. Individuell intervention som Pacing strategier och Gruppintervention som Gruppbaserad self-managementprogram kan användas som arbetsterapeutiska verktyg för diagnosgruppen ME/CFS och har betydelse för aktivitetsbalans. Det framkommer att kortsiktiga individuella interventioner kan vara kan vara effektiva och att Gruppbaserad self-managementprogram visar inga långvariga effekter. Slutsats: Uppsatsen visar fördelar att tillämpa Pacing som copingstrategi inom arbetsterapi för klienter med ME/CFS. Pacing strategier kan vara ett betydelsefullt arbetsterapeutiskt verktyg eftersom klienterna behöver strategier till att bespara sina energinivåer för meningsfulla aktiviteter. Pacing strategier visar ge goda effekter och beskrivs vara den säkraste intervention för klienter med ME/CFS. Pacing möjliggör för klienterna att uppnå aktivitetsbalans i vardagen. Arbetsterapeutisk gruppintervention som Gruppbaserad self-managementprogram kan vara en del av den arbetsterapeutiska rehabiliteringen av klienter med ME/CFS. Gruppbaserade self-managementprogram är funktionellt inom primärvården, vilket uppskattades av klienterna eftersom det möjliggör klientträffar med andra med samma diagnos. Genom gruppinterventionen har klienterna lärt sig att använda Copingstrategier och arbeta med sin acceptans. Gruppinterventionen resulterade att klienter lärde sig att undvika överansträngning, lärde sig att förändra levnadsvanor, energibesparing vilket kan stödja klienterna. Resultatet visar att efter genomförd gruppintervention är det betydelsefullt för klienter att hålla kontakten och skapa nätverk mellan klienterna. Arbetsterapi och arbetsterapeuten har betydelse för rehabiliteringen av klienter med ME/CFS och för deras aktivitetsbalans i dagliga livet. Det är viktigt att ta hänsyn till klientens uppfattningar, värderingar och synpunkter i relation till klientens diagnos. Ett dåligt bemötande och omhändertagande i hälso-och sjukvården kan påverka rehabiliteringen negativt. Det är betydelsefullt att arbetsterapeuten respekterar och har kunskapen om diagnosens pendlande symtom i samband med rehabiliteringsinsatser och interventioner. Det finns ett behov och efterfrågan om vidare forskning inom området, eftersom det är ett begränsat område gällande arbetsterapi och arbetsterapeutens betydelse i rehabilitering för klienter med ME/CFS som kan främja aktivitetsbalans.