Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande globalt och nationellt jämställdhets- och jämlikhetsproblem. Ett syfte med denna studie var att öka kunskapen om våldsutsatta kvinnors levnadsvillkor utifrån social position i form av socioekonomiska faktorer, etnicitet, funktionsnedsättning samt könsidentitet och sexuell läggning. Ett ytterligare syfte var att öka kunskapen om hur socialtjänstens insatser påverkar våldsutsatta kvinnors levnadsvillkor utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Deltagarna i intervjustudien är sju socialsekreterare. I studien tillämpades kvalitativ metod i form av induktiv innehållsanalys. Följande fyra underteman framkom i studien: 1. En särskild bundenhet och utsatthet. 2. Strukturell diskriminering ett svagare samhällsskydd 3.Normativa föreställningar och begränsningar 4. En hemlighet att bära och stigma. Huvudtemat som framkom var: Lika insatser till alla våldsutsatta kvinnor skapar ojämlikhet. Denna studie visade att socialtjänsten brister i att anpassa insatser efter behov vilket leder till reproducering av ojämlika levnadsvillkor. Socialsekreterarna som deltog i studien efterfrågade en ökad möjlighet till individanpassade och kompensatoriska insatser. Studiens resultat synliggör behovet av politiska satsningar och prioriteringar för att kompensera för det bristande stödet och skyddet våldsutsatta kvinnor, som tillhör en svagare position i samhället, riskerar utsättas för. / <p>Betyg i Ladok 210602.</p>

Bakgrund: Flertalet studier har påvisat förekomsten av skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper i samhället. De tidigare studierna visar att det finns olika förhållanden mellan utbildningsnivå, ålder, socioekonomisk status, socialt stöd respektive kön och den självskattade hälsan. Syfte: Syftet är att undersöka den självskattade hälsan hos kvinnor med olika utbildningsnivåer i Västmanlands län, beskriva åldersskillnader samt om det finns några samband mellan självskattad hälsa och socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Metod: Metoden utgår från en kvantitativ ansats där befintlig data från befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor 2012 i Västmanland har använts till analys. Resultat: Resultatet visar att det förekommer signifikanta skillnader i självskattad hälsa hos kvinnor i Västmanland med olika utbildningsnivåer, åldrar, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Det finns samband mellan dålig självskattad hälsa och förgymnasial- och gymnasial utbildningsnivå, ålder (50-64 år), bristande socialt stöd, ekonomiska svårigheter respektive sjukskrivning/ förtidspension samt arbetslöshet. Slutsats: Samband har identifierats mellan självskattad hälsa och utbildningsnivå samt mellan självskattad hälsa och faktorerna ålder, socialt stöd, ekonomisk situation och sysselsättning. Däremot visar studien att skillnaderna i självskattad hälsa mellan utbildningsnivåerna bland kvinnor i Västmanland med större sannolikhet beror på åldersskillnader, skillnader i socialt stöd, ekonomiska svårigheter och sysselsättning än enbart på grund av utbildningsnivån. / Background: Several studies have demonstrated the existence of differences in health between social groups. The previous studies show that there are different relationships between educational level, age, socioeconomic status, social support, sex, and self-rated health. Aims: The aim of this study is to examine differences in self-assessed health among women with different educational levels in Västmanland, describe age differences and study whether there is any associations between self-assessed health and social support, economic situation and employment. Method: This method is based on a quantitative approach where existing data from the population health survey ”Health on equal terms 2012” in Västmanland is used for analysis. Results: The results show that there are significant differences in self-rated health among women in Västmanland with different levels of education, age, social support, financial situation and employment. There is also associations between poor self-rated health and lower educational levels, age (50-64 years), lack of social support, financial hardship and sickness/ disability and unemployment. Conclusion: Correlations have been identified between self-rated health and level of education as well as between self-rated health and age, social support, financial situation and employment. However, the study shows that the differences in self-rated health between educational levels among women in Västmanland more likely due to age differences, differences in social support, financial difficulties and employment than simply because of the level of education.