Att komma först till olycksplats innebär att sjukvårdspersonal ska inta en ledningsfunktion. En av dessa ledarroller är att vara sjukvårdsledare. Sjukvårdsledaren har som ansvar att skapa struktur och goda förutsättningar på olycksplatsen genom kommunikation och samarbete. Då detta är en viktig ledande funktion kan det vara betydande för patienten hur väl den fungerar. Syftet med studien är att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelse av att inneha rollen som sjukvårdsledare på en olycksplats. Informanterna som intervjuades var alla sex män i åldrarna mellan 32-59. Deras erfarenhet varierade mellan 3 – 36 år inom ambulanssjukvård. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och utefter det presenterades resultatet med hjälp av huvudkategorier och subkategorier. I resultatet framkom det att det var ett stort ansvar att inneha rollen som sjukvårdsledare men samtidigt en svårighet då omfattande beslut i utsatta situationer ibland behövde tas under stressade former. Ambulanssjuksköterskor upplevde svårigheter att förhålla sig till en patientvårdande roll då en ledningsfunktion etablerats viket kunde påverka det emotionella vårdandet som fick åsidosättas. En så stor blandning som möjligt på informanterna i form av erfarenhet och ålder eftersträvades för att resultatet skulle bli så representativt som möjligt. Majoriteten av informanternas upplevelser av att vara sjukvårdsledare bekräftades av tidigare vetenskaplig forskning vilket indikerar att detta är en viktig och samtidigt svår situation att befinna sig i.

<p><strong>Introduktion:</strong> För att en räddningsinsats på olycksplats skall lyckas är en väl fungerande kommunikation nödvändig. Kommunikationen har visat sig vara ett vanligt problem vid utvärderingar av allvarliga händelser. Patientsäkerheten kan äventyras om det brister i informationsflödet mellan aktörerna i vårdkedjan. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattningar av informationsöverföringen mellan sjukvårdens personal på olycksplats. Studien gjordes för undersöka om det fanns omständigheter som försvårar respektive underlättar informationsöverföringen. <strong>Metod: </strong>Enkätstudie bland ambulanspersonal (n= 103). <strong>Resultat: </strong>Tolv procent  ansåg att informationsöverföringen på olycksplats fungerade helt tillfredsställande. Av respondenterna var det 16,5 % som kände sig tillräckligt utbildade för att leda sjukvården på olycksplats, män kände sig signifikant oftare tillräckligt väl utbildade än kvinnor (p= < 0,02). Det var också fler män än kvinnor som kände sig säkra i rollen som sjukvårdsledning (p=< 0,01).  Det framkom att både mänskliga och tekniska faktorer påverkar kommunikationen samt att olycksplatsens geografiska läge, storlek och typ också hade påverkan. <strong>Konklusion:</strong> Faktorer som försvårar kommunikationen är låg tillit till en del av den tekniska utrustningen samt känslan av att vara otrygg i rollen som sjukvårdsledare. Erfaren personal samt erfarenhet av sjukvårdsledning anses vara faktorer som underlättar kommunikationen.  Fler studier behövs om  kommunikationen på olycksplats och även validerade skalor som mäter kommunikation bör utvecklas. <strong></strong></p> / <p><strong>Introduction: </strong>Well-functioning communication is essential for the success of rescue efforts at the scene of an accident. Problems in communication have proved to be a common occurrence in evaluations of serious incidents. Security of the patient might be adventured if there are problems in the flow of information between the actors in the chain of care. <strong>Purpose:</strong> The purpose of this study was to investigate paramedics’ experiences of the exchange of information within the medical service at the scene of accidents. The study was carried out to investigate if there were circumstances that aggravate or help the transfer of information. <strong>Method:</strong> A survey study among paramedics (n = 103). <strong>Result:</strong> Twelve percent perceived that communication of information worked completely satisfactorily. A total of 16.5 % of respondents felt well enough trained to lead the medical service at an accident scene and men felt significantly more often than women that they were well trained enough for the task (p= < 0,02). There were also significantly more men who felt confident in the roll as leader of the medical service(p=< 0,01).   <strong>Conclusion:</strong> Factors which make communication difficult included diminished trust in technical equipment and feelings of uncertainty in the roll of leader. Experienced personnel and leaders are seen as factors which positively affect communication. More studies concerning communication at accident scenes are needed and also validated scales for the measurement of communication skills.</p>

Introduktion: För att en räddningsinsats på olycksplats skall lyckas är en väl fungerande kommunikation nödvändig. Kommunikationen har visat sig vara ett vanligt problem vid utvärderingar av allvarliga händelser. Patientsäkerheten kan äventyras om det brister i informationsflödet mellan aktörerna i vårdkedjan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattningar av informationsöverföringen mellan sjukvårdens personal på olycksplats. Studien gjordes för undersöka om det fanns omständigheter som försvårar respektive underlättar informationsöverföringen. Metod: Enkätstudie bland ambulanspersonal (n= 103). Resultat: Tolv procent  ansåg att informationsöverföringen på olycksplats fungerade helt tillfredsställande. Av respondenterna var det 16,5 % som kände sig tillräckligt utbildade för att leda sjukvården på olycksplats, män kände sig signifikant oftare tillräckligt väl utbildade än kvinnor (p= &lt; 0,02). Det var också fler män än kvinnor som kände sig säkra i rollen som sjukvårdsledning (p=&lt; 0,01).  Det framkom att både mänskliga och tekniska faktorer påverkar kommunikationen samt att olycksplatsens geografiska läge, storlek och typ också hade påverkan. Konklusion: Faktorer som försvårar kommunikationen är låg tillit till en del av den tekniska utrustningen samt känslan av att vara otrygg i rollen som sjukvårdsledare. Erfaren personal samt erfarenhet av sjukvårdsledning anses vara faktorer som underlättar kommunikationen.  Fler studier behövs om  kommunikationen på olycksplats och även validerade skalor som mäter kommunikation bör utvecklas. / Introduction: Well-functioning communication is essential for the success of rescue efforts at the scene of an accident. Problems in communication have proved to be a common occurrence in evaluations of serious incidents. Security of the patient might be adventured if there are problems in the flow of information between the actors in the chain of care. Purpose: The purpose of this study was to investigate paramedics’ experiences of the exchange of information within the medical service at the scene of accidents. The study was carried out to investigate if there were circumstances that aggravate or help the transfer of information. Method: A survey study among paramedics (n = 103). Result: Twelve percent perceived that communication of information worked completely satisfactorily. A total of 16.5 % of respondents felt well enough trained to lead the medical service at an accident scene and men felt significantly more often than women that they were well trained enough for the task (p= &lt; 0,02). There were also significantly more men who felt confident in the roll as leader of the medical service(p=&lt; 0,01).   Conclusion: Factors which make communication difficult included diminished trust in technical equipment and feelings of uncertainty in the roll of leader. Experienced personnel and leaders are seen as factors which positively affect communication. More studies concerning communication at accident scenes are needed and also validated scales for the measurement of communication skills.