Att komma först till olycksplats innebär att sjukvårdspersonal ska inta en ledningsfunktion. En av dessa ledarroller är att vara sjukvårdsledare. Sjukvårdsledaren har som ansvar att skapa struktur och goda förutsättningar på olycksplatsen genom kommunikation och samarbete. Då detta är en viktig ledande funktion kan det vara betydande för patienten hur väl den fungerar. Syftet med studien är att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelse av att inneha rollen som sjukvårdsledare på en olycksplats. Informanterna som intervjuades var alla sex män i åldrarna mellan 32-59. Deras erfarenhet varierade mellan 3 – 36 år inom ambulanssjukvård. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och utefter det presenterades resultatet med hjälp av huvudkategorier och subkategorier. I resultatet framkom det att det var ett stort ansvar att inneha rollen som sjukvårdsledare men samtidigt en svårighet då omfattande beslut i utsatta situationer ibland behövde tas under stressade former. Ambulanssjuksköterskor upplevde svårigheter att förhålla sig till en patientvårdande roll då en ledningsfunktion etablerats viket kunde påverka det emotionella vårdandet som fick åsidosättas. En så stor blandning som möjligt på informanterna i form av erfarenhet och ålder eftersträvades för att resultatet skulle bli så representativt som möjligt. Majoriteten av informanternas upplevelser av att vara sjukvårdsledare bekräftades av tidigare vetenskaplig forskning vilket indikerar att detta är en viktig och samtidigt svår situation att befinna sig i.

No description available.

Introduktion: Prehospital sjukvårdsledning är ett koncept som används vid skadehändelser och är en ledningsstruktur med definierade roller och beredskapslägen. Sjukvårdsledare är ansvarig för att bedriva sjukvårdsinsatsers ledningsarbete på skadeplatser. Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vara sjukvårdsledare vid arbete på skadeplats. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta ambulanssjuksköterskor i södra Norrland intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Manifest innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Att ta sig an en stor och oviss uppgift, att ha ett stort ansvar i en utmanade situation, att uppnå kontroll genom samverkan samt att utvecklas i sin roll som sjukvårdsledare. Majoriteten kände stress inför ankomst till en skadeplats samt att brist på information påverkade möjligheten att förbereda sig. Allvarliga skadehändelser kunde ge en känsla av hopplöshet. Sjukvårdsledarrollen är viktig och krävande och stärks av erfarenhet. Besluttagandet upplevdes utmanande samt innebar ett stort ansvar. Vikten av att ha kontroll genom strukturerad och organiserad ledning samt att kunna anpassa sig och samverka med andra aktörer som polis och räddningstjänst var något som betonades. Det fanns behov av att reflektera och dela lärdomar efter händelser för att utvecklas. Slutsats: Att vara sjukvårdsledare är en komplicerad och krävande roll för ambulanssjuksköterskor. De kan uppleva stress, oro och rädsla att misslyckas. Trots utmaningen är ambulanssjuksköterskor stolta över arbetet när de lyckas. Det behövs kontinuerlig och verklighetstrogen utbildning samt reflektion för att känna sig trygg som sjukvårdsledare.

Syftet med denna studie var att studera sjukvårdsledares upplevelser av beslutsfattande under påfrestande förhållanden inom den prehospitala särskilda sjukvårdsledningen. Frågeställningarna bestod av vilka aspekter sjukvårdsledare upplevde som ogynnsamma respektive gynnsamma för beslutsfattande under påfrestande förhållanden. Totalt har 13 sjukvårdsledare intervjuats semistrukturerat med stöd av Critial Decision Method. Intervjumaterialet har databearbetats genom tematisk analys. Detta resulterade i två huvudteman samt sju subteman som redogör ogynnsamma samt gynnsamma aspekter för sjukvårdsledares beslutsfattande under påfrestande förhållanden. Den huvudsakliga slutsatsen i denna studie är att erfarenhet är gynnsamt för beslutsfattande under påfrestande förhållanden. De andra ogynnsamma och gynnsamma aspekterna står i kontrast gentemot varandra. / The purpose of this study was to study medical incident commanders experiences of decision-making under demanding conditions within the special major incident medical management- and support team. The research questions consisted of which aspects medical incident commanders experienced as unfavorable and favorable for decision-making under demanding conditions. A total of 13 medical incident commanders were interviewed semi-structured with the support of the Critial Decision Method. The interview material has been data processed through a thematic analysis. This resulted in two main themes with seven subthemes that describe unfavorable and favorable aspects of medical incident commanders decision-making under demanding conditions. The main conclusion of this study is that experience is beneficial for decision making under demanding conditions. The other unfavorable and favorable aspects stand in contrast to each other.