Bakgrund: Bakgrunden till denna studie är att tidigare forskning har visat att det finns många unga individer som kan beskriva känslan av att vara blyg och hur de lever med denna. Tidigare studier har varit inriktade på barn och ungdomar med målet att komma fram till en kategorisering av de unga, och det leder till att denna studie har en annorlunda vinkling av blyghet. Den teoriram som studien utgår ifrån är symbolisk interaktionism och social interaktion med begreppen generaliserande och signifikanta andra samt främre och bakre regioner. Syfte: Följande studie har som syfte att förstå hur barn och ungdomar ser på blyghet. Syftet är även att se hur unga individer hanterar blyghet i sina kamratrelationer under skoltiden. Frågeställningarna som har undersökts är: Hur beskriver barn och ungdomar blyghet?; Vilken betydelse har kamratrelationer för ungas sätt att hantera blyghet?; Vilka föreställningar finns om blyghet i situationer med nära och flyktiga relationer?; Hur upplever unga att blyghet hanteras genom strukturerade miljöer som i klassrummen, och i friare valda umgängesformer som under luncher, raster, innan och efter skolan? Metod: Genom att arbeta med semistrukturerade intervjuer där varje informant ges utrymme till att själv beskriva sina tankar och ord om blyghet i förhållande till kamratrelationer, tydlig-görs att utgångspunkten är en kvalitativ metod. En förståelse av att individer har egna sätt att se på fenomenet finns med under studien och det leder sedan fram till resultatet. Resultat och slutsatser: Resultaten visar att de tillfrågade barnen och ungdomarna hanterar blyghet på olika sätt, då en del väljer att hålla sig undan blyga människor och andra vill hjälpa dem. De har även egna ord på vad blyghet innebär, i och med att de flesta upplever det som ett negativt sinnestillstånd, medan några få informanter kan se det positiva med blyghet. Enligt dessa finns det nämligen fördelar med att som individ inte vilja vara i fokus hela tiden, att förstå andra samtidigt som en försiktighet hindrar den från att vara elak mot andra, och slutligen ser de en positiv aspekt av att blyghet gör att individen inte tjatar, utan i större utsträckning lyssnar. / Background: The background of this study is previous research has shown that there are sev-eral young individuals whom can describe shyness and how to live with it. Previous studies have had a focus on children and youth with the purpose of categorizing them, which leads this study to have a different approach to shyness. The study is based on symbolic interactionism and social interaction using the terms generalized others/significant others along with Front Stage/Back Stage. Aim: This study has an aim to understand how children and youth perceive shyness. The aim is also to see how young individuals handle shyness in friendships during school-hours. The leading questions which have been studied are: How does children and youths describe shyness?; To what degree does friendships affect young individuals ability to handle shyness?; Which conceptions about shyness exists in regards to close and transient relationships?; How does young individuals perceive how shyness is handled in structured environments such as in the classroom and in chosen relations with people such as lunch breaks, time between classes, before, and after school? Methods: By working with semi-structured interviews where each interviewee is freely able to describe their thoughts and words regarding shyness in relation to friendships, it's clarified that the basis of this study is qualitative. An understanding that individuals have their own perspec-tive on the phenomenon is incorporated into the study which leads to the result. Results and conclusions: The result shows that the interviewed children and youths handle shyness in different ways as some choose to keep away from shy individuals while others want to help them. They also have their own words to describe what shyness entitles since most find it to be a negative experience while some interviewees can see something positive with it. According to them there are advantages by not wanting to be in the spotlight, to understand others while caution prevents the person from being mean to them, and finally they find a positive aspect when shyness leads the individual to not badger, and instead listens to a greater extent.

Detta är en narrativ uppsats som bygger på tre självbiografier av svenska kvinnor som själva drabbats av Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Den belyser patienters upplevelse av att leva med ALS som är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Symtomen är fortskridande muskelsvaghet och förlamningar med atrofier som med tiden utvecklas med andningsbesvär och infektioner som följd, detta är ofta orsaken till att patienterna avlider. Sjuksköterskans roll beskrivs ingående och vikten av att kunna bemöta patienterna i deras livsvärld och kunna ge en god omvårdnad. I analysen sorterades materialet in under fem olika teman som utgör grunden för resultatet, dessa teman är: upplevelsen av skuld och skam, när kroppen inte lyder längre, existentiella tankar, omgivningens betydelse och fånga dagen. Resultatet levandegörs av citat från författarnas böcker för att på så sätt förstärka upplevelsen av hur det kan vara att leva med ALS. Det är en resa som beskriver allt från skuldkänslor och förnekelse över att tappa kontrollen över sin kropp och skammen över att behöva hjälp, till att lyckas finna mening med livet och ta vara på nuet. Diskussionen fördjupar sig på ordet hopp och dess betydelse för ALS-patienter och även hur viktig omgivningens betydelse är för ALS-patienter i kampen om att orka kämpa vidare men även kunna finna lycka och mening med livet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Åldrandet resulterar vanligtvis i fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar vilket påverkar äldre individers möjlighet att utföra fritidsaktiviteter. Det är viktigt att möjliggöra utförande av fritidsaktiviteter för individer som bor på särskilt boende eftersom de har visat sig ha en god effekt på såväl deras fysiska som psykosociala hälsa. Vad fritidsaktiviteter innebär är individuellt och beror på vilka aktiviteter som individen upplever ger glädje och välbefinnande. Syftet är att beskriva hur äldre individer som bor på särskilda boenden upplever utförandet av sina fritidsaktiviteter. För att besvara syftet valdes kvalitativ metod och semistrukturerad intervju för att samla in data. Nio individer deltog i examensarbetet och intervjuerna genomfördes i deras rum på de särskilda boendena. Malterud (2014) fyra steg användes för analys av materialet och att utforma resultatet. Resultatet visar att äldre individer boende på särskilda boenden vill utföra fler fritidsaktiviteter än de som erbjuds men begränsas av olika faktorer såsom fysiska nedsättningar samt att de är i behov av stöd från omgivningen; framförallt personal och anhöriga. Examensarbetet visar att äldre individer behöver stöd från personer i sin omgivning för att utföra meningsfulla fritidsaktiviteter. / Aging usually results in physical and/or cognitive impairments that affect older individuals’ ability to perform leisure activities. It is important to create the possibility for leisure activities for individuals in residential care since such activities have been proven to have a positive effect on both physical and psychosocial health. The meaning of leisure activities is individual and depends on how far the individual experiences the activity to bring joy and well-being. The aim of this study is to describe how older individuals in residential care perceive the performance of their leisure activities. To achieve the aim, a qualitative method and semi-structured interview were used to collect data. Nine individuals participated and the interviews took place in a residential care setting. Malterud (2014) four steps were used to analyze the material and to develop the result. The results show that older individuals living in residential care want to perform additional leisure activities to those that are offered but are limited by various factors such as physical disabilities or being in need of support from people around them, especially staff and relatives. The study shows that older individuals need support from people around them to perform leisure activities.