Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten. Det existerar en symbios mellan bruk och dess närliggande omland. Under denna tid börjar resurser i det närliggande området användas mer intensivt. Bruken blir mer eller mindre beroende av vad omlandet producerar för varor och tjänster. På detta sätt skapas ett samspel mellan bruk och omland där produkterna lägger grunden för omlandsbildningens utformning. Genom relationen bruk och omland involveras bönder och torpare m.fl utöver bruksarbetarna. Uppkomsten av bruksverksamheten skapar nya möjligheter för böndernas försörjning och marken kan utnyttjas ännu mer. Innan denna industriella förändring har bönderna endast försörjt sig på åkermarkens resurser och gårdens utmark ses mer som ett hinder och användes till uppodlingsreserv eller betesmark. Den mark som inte nyttjas till jordbruk kan genom bruksverksamhetens intresse få ett nytt användningsområde. Detta utnyttjande och tillvaratagande leder till nya försörjningsmöjligheter och överlevnad för de hårt arbetande bönderna. Det samspel som uppstår kan tolkas vara mer eller mindre ömsesidigt utifrån att lönerna ofta ges i form av naturaförmåner. Bruksherren äger en stor del av mark, bebyggelse och är en avgörande faktor i drivandet av ortens bruk. Vad som betraktas som omland kan ses utifrån flera perspektiv, såsom malmomland, skogomland och arbetskraftsomland etc. Geografiskt sett kan omlandsbildningen således se annorlunda ut beroende på flertalet faktorer. Denna undersökning fokuseras kring att studera omlandets roll närmare samt försöka lyfta dess förändrade karaktär under den historiska utvecklingen med betoning på 1850-talet. Fokus är lagt på relationen mellan bruk och omland där en hypotes ligger som grund, att omlandets karaktär är mer betydelsefull  och mer utnyttjad än utifrån dagens situation. Därefter har studien koncentrerats till vilka varor som omsatts mellan bruket och dess omland samt om karaktärsdrag såsom arbetskraft, varor och tjänster och kommunikationer illustrerar omlandets inverkan på samhället. Denna undersökning berör Åtvidabergs bruksbygd under 1850-talet till och med 1870-talet. Denna ort karaktäriseras som ett brukssamhälle som geografiskt sett ligger i södra Östergötland där kopparbrytningen är i fokus. För att klargöra detta omlandsbegrepp och formulera uppsatsens syfte tydligare har jag valt att framföra den tidigare forskningen i kommande avsnitt.

Denna kandidatuppsats behandlar sländtrissor och vävtyngder från vikingatida lokaler samt yngre järnålderslokaler som angränsar till den vikingatida handelsplatsen Birka. Syftet är att studera sländtrissor och vävtyngder från vikingatida fyndlokaler i Birkas omland; vilket åsyftar geografiska områden i Södermanlands län (Södermanland), Stockholms län och Uppsala län (Uppland). Sländtrissor påverkar de textila råmaterialen och de spunna trådarna, vidare påverkar vävtyngderna varpen och de vävda tygerna. Vilka trådar och vilka tyger som har producerats inom vikingatida lokaler i angränsning till Birka diskuteras utifrån sländtrissornas och vävtyngdernas vikt, form och storlek (trots att fragmentariska artifakter förekommer). Studien omfattar spår av textilproduktion inom vikingatida lokaler i Birkas omland, samt en undersökning gällande om det har förekommit inhemska importer av textilier från fastlandet till Birka under vikingatiden. Resultatet påvisar om att gårdsbaserad textilproduktion har förekommit i Birkas omland och ett fåtalet gårdar i omlandet tolkas ha haft möjlighet att exportera textilier till Birka. / This bachelor thesis is regarding spindle whorls and loom weights from late Iron Age-sites and Viking Age-sites in adjoining relation to the Viking Age town Birka. The basis of this thesis concerns in which amount spindle whorls and loom weights occur at Viking Age-sites in Birka's hinterland; it refers to geographical areas in Södermanland County and Uppland County. Spindle whorls influences the textile raw materials and the spun threads, furthermore loom weights influences the warp and the woven cloths. Which threads and which cloth that were produced at the Viking Age-sites in adjoining relation to Birka will be discussed by regarding the weight, form and size of the spindle whorls and loom weights (though fragmental artifacts occur). The thesis will concern trails of textile production from Birka's hinterland and furthermore an investigation about domestic imports of textiles from the mainland to Birka could have oocurred during the Viking Age. The Results indicates that farmbased textileproduction has occured in Birka's hinterland and furthermore numerous of the farms in the hinterland can be discussed as farms with the possibility to export textiles to Birka.