Bakgrund: Det finns olika karaktärer av kontinuitet, de karaktärer som framträder inom omvårdnad är: relation, information och styrande kontinuitet. Att träffa samma vårdgivare relateras främst till kontinuitets begreppet. Sjuksköterskans förhållningssätt påverkar patienternas uppfattning om god vård, då mötet är det mest centrala ur patienternas perspektiv. Problem: Det föreligger i sjuksköterskans ansvar att förbättra välbefinnandet hos befolkningen. När kontinuiteten brister upplever anhöriga att de behöver inta rollen som ansvarstagande, för att patienternas välbefinnande inte ska påverkas negativt. Syfte: Att beskriva patienternas upplevelse av sjuksköterskekontinuitetens betydelse för välbefinnandet. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Patienter upplevde att kontinuitet av samma sjuksköterska ökade välbefinnandet. Alla tre karaktärer av kontinuitet krävs i vården för att god vård skulle upplevas. Patienter upplevde att den personcentrerade vården med kontinuitet i relationen var viktigt för att välbefinnandet skulle infinnas. För att god vård skulle upplevas krävdes kontinuitet inom samtliga områden i omvårdnaden: relationell, information och styrande kontinuitet. Slutsats: Patienterna vill att vårdrelationen med sjuksköterskan är personlig och att den information som delges ska vara individanpassad. Alla former av kontinuitet är viktiga variabler i det vårdande mötet och vårdavdelningar bör studera hur det kan bedriva kontinuitetsfrågan bättre. Sjuksköterskan bär ett ansvar för hur vården samordnas och utformas utifrån patienternas behov. Nyckelord: behov, omvårdnad, patientperspektiv, sjuksköterska, vårdavdelning, vårdrelation, välbefinnande.

No description available.

Bakgrund: Firandet av månaden Ramadan och den tillhörande fastan utgör en av islams fem pelare och praktiseras av muslimer världen över. De senaste decennierna har sett en ökad inflyttning till Sverige av folkgrupper med islam som kulturell bakgrund. Denna population kommer förr eller senare i kontakt med vården i det sekulära väst. Ramadan, som innebär en månad av daglig fasta, påverkar den somatiska hälsan och det är viktigt att ha kunskap om hur detta påverkar den fastande befolkningen samt att förstå hur muslimer förhåller sig till Ramadan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fastande muslimers upplevelse av fysisk och psykisk hälsa under Ramadan i mötet med vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med induktiv tematisk analys. Resultat: Analysen genererade fyra huvudteman vilka belyser muslimers upplevelse av fasta och kontakt med vården i samband med Ramadan: Ramadan som socialt fenomen, personens upplevelse av hälsa och fasta under Ramadan, islam som livsvärld och kontakt med vården i samband med ramadanfasta. Dessa teman speglar individens upplevelser av religionen och hälsa, dess andliga dimension och mötet med den sekulära vården. Diskussion: I diskussionen föreslås Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM) som ett verktyg för att skapa bättre förståelse hos vårdpersonal för personer med en livsvärld förankrad i en religiös världssyn. I resultatet synliggörs hur muslimer ofta upplever sig förbisedda i kontakten med vården som inte respekterar betydelsen religionen intar i patienternas hälsonarrativ. Vikten av dialogen som redskap för en personcentrerad vård betonas och sjuksköterskeprofessionens ursprung i Nightingales syn på omvårdnad som ett andligt kall diskuteras. / Background: Celebrating the month of Ramadan and the thereto belonging fast is one of the five Pillars of Islam and is practiced by Muslims all over the world. The last decades have seen an increase in the immigration to Sweden of ethnic groups with Islam as their cultural referent. This population will eventually encounter the public health care of western secular society. Ramadan – which implies a month of daily fasting – has an impact on somatic health and it is of importance to possess knowledge of how this affects the fasting population and to understand how Muslims relate to Ramadan. Aim: The aim of this study was to examine fasting Muslim’s experience of physical and psychological health during Ramadan in the context of public health care. Method: A literature review with inductive thematic analysis was used for this study. Results: The analysis yielded four main themes illuminating Muslim’s experience of fasting and their encounters with health care during Ramadan: Ramadan as a social phenomenon, The person’s experience of health and fasting during Ramadan, Islam as life-world, and Contact with health care in connection with Ramadan. These themes reflect the individual’s experience of religion and health, its spiritual dimension, and interaction with western health care. Discussion: Antonovsky’s Sense of Coherence (SOC) is proposed as a tool for use among health care practitioners to better understand the life-worlds of persons with a religious world-view. The result illustrates how Muslim persons often experience neglect in the encounter with a health care that do not respect the significance religion has in the patient’s health narrative. The importance of dialogue as a tool in person centred care is emphasised and the origins of professional nursing in Nightingale’s views on nursing as a spiritual vocation are discussed.

Bakgrund: Anhöriga till personer med hjärntumör upplever att livet förändras i samband med diagnos. Anhöriga som tar på sig vårdarrollen är ofta främmande inför vårdandet och behöver därför stöd och information från sjukvårdspersonal så att patienten kan få en optimerad vård. Sjuksköterskors upplevelser å andra sidan visar ett stort engagemang i att vårda patienter med cancer och en strävan efter att individanpassa vården. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest analysnivå. Analys av fyra bloggar. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med primär hjärntumör. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier och sex underkategorier. Att genomgå en livsomvälvande omställning innefattade kampen om att acceptera sjukdomen samt livet ändrar riktning. Att uppleva maktlöshet innefattade kroppen förändras samt att leva i ovisshet. Upplevelsen av ett gott bemötande från omgivningen innefattade att uppskatta samhörighet samt vårdpersonalens betydelse för vården. Slutsats: Kvinnor med primär hjärntumör upplever att livet förändras markant efter diagnos men försöker ändå att behålla en positiv inställning. Vården upplevs bristfällig och att inte få behovet av vård tillgodosett leder till lidande hos kvinnorna.

Introduktion: Fram till år 2030 kommer andelen människor som är över 65 år att öka. I nuläget har geriatrisk vård generellt en låg status bland sjuksköterskestudenter. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters förhållningssätt mot äldre patienter i vården. Metod: Litteraturstudie som har utgått från Polit och Beck (2017) nio steg. Insamling av data från Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna har granskats med hjälp av Polit och Beck (2017) granskningsmallar för kvantitativa och kvalitativa studier. Resultat:11 artiklar som presenterats genom 5 olika kategorier: utbildning, samhällsstruktur, skillnader mellan äldre och yngre sjuksköterskestudenter, genus samt karriärmöjligheter. Slutsats: Resultatet av denna uppsats tyder på att många faktorer kan påverka sjuksköterskestudenters förhållningsätt mot äldre. Handledares roll under verksamhetsförlagd utbildning, ökad geriatrisk kunskap, samt vetskap om möjlighet till karriärsutveckling inom geriatriken är faktorer som ses påverka. Även kulturella skillnader och den samhällsuppbyggnad sjuksköterskestudenterna växt upp med har setts ha en betydelse för deras förhållningsätt emot äldre, likaså studenters ålder och kön. I den framtida vården kommer äldre utgöra en dominerande del av vården och positiva förhållningssätt samt en ökad vilja att arbete inom geriatrik är därför avgörande för att kunna möta framtida behov.

Introduktion: Demenssjukdom är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som orsakar kognitiva symtom. Förekomsten av demenssjukdom ökar bland befolkningen. I motsats till personer utan demenssjukdom, är det en större utmaning att identifiera smärta för vårdpersonal på grund av personer med demenssjukdoms nedsatta kognitiva förmåga att själva rapportera smärta. Syfte: Att belysa hur vårdpersonal kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudien använde Polit och Becks (2012) niostegs flödesschema. En sökning i två databaser (CINAHL och PubMed) och en manuell sökning producerade 10 artiklar (tre kvantitativa artiklar och sju kvalitativa artiklar) vilka resultatet baseras på efter genomförd databearbetning.  Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier relaterat till hur vårdpersonal kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom – Identifiera smärta genom samtal, Identifiera smärta genom beteendeförändring och Identifiera smärta genom fysiska tecken. Slutsats: Vårdpersonal kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom genom samtal, beteendeförändring och fysiska tecken. En helhetssyn och kännedom om personen med demenssjukdom skapar förutsättningar att identifiera smärta.

Background: Every year millions of surgical procedures are performed worldwide. Surgery related injuries is a public health problem. Due to this problem, in 2008 the World Health Organization, WHO, published a checklist to ensure safer surgeries. The objective was to reduce the number of deaths associated with surgeries worldwide, by addressing important safety issues. Earlier studies have highlighted lack of compliance of the checklist. A Swedish study suggest the need for additional studies to confirm the results of earlier studies. Purpose: The purpose of this study was to investigate anesthesiology nurses’ opinions regarding the compliance of WHO’s checklist for safe surgeries. Method: The study was based on the results of a qualitative survey where 34 surveys were collected from three middle sized hospitals. Data analysis was performed according to Lundman and Hällgren-Graneheim’s qualitative content analysis procedure. Results: The study shows distinct lack of compliance of the checklist for safe surgery. The compliance of the checklist and the extent to which it is applied, is heavily dependent on the specific individuals included in the surgery team. Unclear responsibilities, local differences within surgery teams, and personal interpretations of the checklist, all affect the compliance of the checklist. Clear responsibilities and continuous education of the checklist both fall short. Conclusion: The results confirm earlier studies and emphasizes their clinical significance. The study concludes that even though there’s often lack of compliance, the actual implementation of the checklist, is often perceived as satisfying. The checklist is currently being reviewed and an updated edition with clear directives on areas of responsibilities, will be published during the summer of 2018. Keyword WHO’s checklist, registered nurse anesthetist's (RNA), compliance, qualitative survey / Bakgrund: Varje år genomförs flera miljoner kirurgiska ingrepp världen över. Skador i samband med kirurgi är ett folkhälsoproblem. År 2008 lanserade därför Världshälsoorganisationen, WHO, en checklista för säker kirurgi. Målet var att minska antalet dödsfall i anslutning till kirurgi världen över genom att uppmärksamma viktiga säkerhetsfrågor. Tidigare studier har uppmärksammat brister av följsamheten av checklistan. En svensk studie visar att ytterligare studier bör genomföras för att bekräfta tidigare studiers resultat. Syfte: Syftet med studien är att undersöka anestesisjuksköterskors uppfattningar om följsamheten av WHO:s checklista för säker kirurgi. Metod: Studien bygger på en kvalitativ enkätstudie där 34 besvarade enkäter samlades in från tre medelstora sjukhus. Dataanalys genomfördes enligt Lundman och Hällgren-Graneheim kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien visar att det finns tydliga brister i följsamhet av checklistan för säker kirurgi. Enskilda personer som deltar i operationsteam påverkar i hög grad hur checklistan tillämpas. Oklar ansvarsfördelning, egna anpassningar inom operationsavdelningar samt personliga tillämpningar av checklistan påverkar följsamheten av checklistans delar. Klar ansvarsfördelning samt kontinuerlig utbildning i checklistans tillämpning brister.   Slutsats: Resultat bekräftar tidigare studier vilket stärker dess kliniska relevans. I studien framkommer att checklistans genomförande ofta anses tillfredsställande trots klara brister i följsamhet av punkter. Checklistan revideras i nuläget och en ny upplaga med tydlig ansvarsfördelning lanseras under sommaren 2018. Nyckelord WHO:s checklista, anestesisjuksköterska, följsamhet, kvalitativ enkätstudie

No description available.

No description available.

No description available.