<p>Sjuksköterskan är ledare för omvårdnadsarbetet samtidigt som hon/han är delaktig i utförandet av omvårdnaden. Sjuksköterskans ledarskap består av förmågan att utifrån patientens behov och medarbetarnas olika kompetens samordna omvårdnadsarbetet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2003 och 2009. Genom analys av artiklarna framkom fyra huvudkategorier och sammanlagt fem beskrivningskategorier. Huvudkategorierna är Utbildning och Utveckling, Självförtroende och Självkännedom, Ledaren i arbetsgruppen med beskrivningskategorierna Delaktighet, Tillgänglighet, Stöd, Motivation och Engagemang samt huvudkategorin Kommunikation med beskrivningskategorin Information. Viktiga egenskaper hos sjuksköterskan för gott ledarskap som framkom i studien är; en öppen och tydlig kommunikation, förmågan att motivera och engagera medarbetare i arbetsgruppen samt förmågan att få alla att vara delaktiga i beslutsfattande och omvårdnadsarbetet. Det har också visat sig vara en betydande del i ledarskapet att vara närvarande och tillgänglig för medarbetarna i arbetsgruppen.</p>

Sjuksköterskan är ledare för omvårdnadsarbetet samtidigt som hon/han är delaktig i utförandet av omvårdnaden. Sjuksköterskans ledarskap består av förmågan att utifrån patientens behov och medarbetarnas olika kompetens samordna omvårdnadsarbetet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan på arbetsmiljön och omvårdnadskvalitén. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2003 och 2009. Genom analys av artiklarna framkom fyra huvudkategorier och sammanlagt fem beskrivningskategorier. Huvudkategorierna är Utbildning och Utveckling, Självförtroende och Självkännedom, Ledaren i arbetsgruppen med beskrivningskategorierna Delaktighet, Tillgänglighet, Stöd, Motivation och Engagemang samt huvudkategorin Kommunikation med beskrivningskategorin Information. Viktiga egenskaper hos sjuksköterskan för gott ledarskap som framkom i studien är; en öppen och tydlig kommunikation, förmågan att motivera och engagera medarbetare i arbetsgruppen samt förmågan att få alla att vara delaktiga i beslutsfattande och omvårdnadsarbetet. Det har också visat sig vara en betydande del i ledarskapet att vara närvarande och tillgänglig för medarbetarna i arbetsgruppen.

Bakgrund: Efter den nyligen uppkomna virussjukdomen Covid-19 har hälso- och sjukvården kraftigt belastats på grund av antal patienter som sökt vård. Sjuksköterskan är den som varit i frontlinjen när det kommer till att ta hand om covid-19 patienter vilket har lagt enorm press på det bristande antalet sjuksköterskor som redan fanns. Det finns många faktorer som påverkat sjuksköterskan och det har även rapporterats att sjuksköterskor har haft det väldigt ansträngt på grund av alla belastningar. Dessa belastningar har i sin tur haft en negativ påverkan på patientomvårdnaden som sjuksköterskan utövar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsbelastningen har påverkat patientomvårdnaden under covid-19 pandemin inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod och en vetenskaplig artikel med mixad metod. Analys utfördes enligt Fribergs (2022) analysmodell för kvalitativ forskning. Resultat: Efter analys av samtliga artiklar presenterades två huvudteman: En hotad omvårdnadskvalité för patienter och Risker för bristande patientsäkerhet. Slutsats: Sjuksköterskor runt om i världen har belastats av den plötsliga Covid-19 pandemin. Dessa belastningar som sjuksköterskor upplevt har haft en negativ påverkan påpatientomvårdnaden vilket har hotat patientsäkerhet och omvårdnadskvalitén som sjuksköterskan erbjuder.

Björklund, C & Du Rietz, C. Omvårdnadskvalité för strokepatienter med kommunikationssvårigheter. En intervjustudie: Sjuksköterskors upplevelse om påverkan på omvårdnadskvalité. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011Bakgrund: Patienter med kommunikationssvårigheter efter stroke är en stor patientgrupp som är i behov av god omvårdnad för att förbättra patienternas återhämtningsprocess då de annars har en ökad risk för depression och dödlighet jämfört med de strokepatienter utan kommunikationssvårigheter.Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors uppfattning av omvårdnadskvalité för strokepatienter med kommunikationssvårigheter.Metod: Empirisk intervjustudie med sex informanter från avdelningar av neurologisk art på ett sjukhus i södra Sverige, med induktiv metodologisk ansats. Strukturerade kvalitativa intervjuer med öppna frågor utifrån en intervjuguide användes för datainsamling. Insamlad data analyserades med innehållsanalys med utgångspunk från Burnards 14-stegsanalys.Resultat: Tre huvudkategorier resulterade efter analys: omvårdnadspåverkan, etiska prioriteringar och förbättringsåtgärder, vilka visade att omvårdnadskvalitén blir påverkad vid vård av patienter med kommunikationssvårigheter jämfört med dem utan. Detta p g a brist på tid, utbildning, riktlinjer och hjälpmedel. Svårigheter vid samtal med patienterna upplevdes av samtliga informanter och de ledde till frustration hos både personal och patient. Att ge patienterna tillräckligt med information angående deras vård och omvårdnad var också ett problemområde. Majoriteten av informanterna uttryckte att en del etiska aspekter äventyrades i arbetet med patienter med kommunikationssvårigheter, som ansågs påverkas i omvårdnadsarbetet var samtycke, självbestämmande, kontroll över sin egen kropp, egen vilja och integritet. För att förbättra omvårdnaden för patientgruppen och därmed minska påverkan önskade informanterna mer utbildning, etablering av riktlinjer och mer tid till sitt förfogande. Slutsats: Mer utbildning och tid hade möjligtvis eliminerat en del svårigheter vid samtal, etiskt svåra situationer och ökat användningen av hjälpmedel. Nyckelord: kommunikationssvårigheter, omvårdnadskvalité, omvårdnadspåverkan, strokepatienter. / Björklund, C & Du Rietz, C. Nursing quality for stroke patients with communication difficulties. An interview study of nurses experience of the influence of nursing care quality. Degree project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.Background: Patients with communication difficulties after stroke are a large group of patients who are in need of good nursing care to improve patients' recovery process, as they would otherwise have an increased risk of depression and mortality compared with stroke patients without communication difficulties.Aim: The purpose of this study is to illuminate nurses' perception of quality nursing care for stroke patients with communication difficulties. Method: Empirical interviews with six informants from departments with neurological nature in a hospital in southern Sweden were made. An inductive methodological approach was used. Structured interview with open questions based on an interview guide was used for data collection. Collected data was analyzed using content analysis with the starting point from Burnard 14-step analysis.Results: Three main categories resulted after analysis: impact of nursing, ethical priorities and improvement. The results showed that the nursing care quality is affected when caring for patients with communication difficulties compared with those without. This is due to lack of time, education, guidelines and tools. Difficulties in conversations with the patients were experienced by all informants. The difficulties led to frustration for both staff and patients, providing patients with sufficient information about their care and nursing care was also a problem area. The majority of respondents expressed that some ethical issues was compromised in the process of patients with communication difficulties. Ethical aspects that the respondents found influenced in nursing was consent, autonomy, control over their own bodies, their own will and integrity. In order to improve the care for the patient group and thereby reduce the influence the informants wanted more education, establishment of guidelines and more time available.Conclusion: More education and time probably had eliminated some difficulties in conversations, ethically difficult situations and the increased use of assistive devices. Keywords: communication difficulties, nursing influence, nursing quality, stroke patients.