Uppsatsen tar sin utgångspunkt i militärteknikens grund, hur tekniken inverkar på militär verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) påverkar den militära kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som är van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle påverkas om första steget av SI införs – att utveckla systemnära ontologier. Organisationen i frågan är Försvarets Materielverk (FMV) som har en längre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthålla informationsöverföringsgränsytor baserade på dedikerade format och protokoll. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2006, på uppdrag av Försvarsmakten (FM), bedrivit forskning inom SI syftandes till att undersöka hur SI kan stödja utvecklingen av FM ledningsfunktion. Uppsatsen har fått sin inspiration från forskningen som FOI genomfört mellan 2006-2013.Betraktelsen görs utifrån ramverket ledningssystem och dess beståndsdelar såsom organisation, personal, metod, och teknik. Därmed hur SI påverkar FMV inom ledningssystemets delar. Uppsatsen använder sig av en teoristyrd enfallstudie som kompletteras med en analys. Fallstudien skapar empirin för uppsatsen vilket därefter jämförs med teorin genom en analysmodell. Resultatet från uppsatsen är att ett införande av SI på FMV påverkar hela FMVs ledningssystem med tyngdpunkt på det organisatoriska ansvarsförhållandet mellan myndigheterna FM och FMV. Det styrs av att behovet av militär domänkunskap kommer att öka, jämfört med idag, då ontologier utvecklas och vidmakthålls. SI har emellertid ett flertal positiva egenskaper så det är dags för FMV och FM att överväga konsekvenserna och sikta på en framtida utveckling inom SI. / This thesis is based on the fundamentals of military technology – how technology affects military activities. It does so by investigating how elements of Semantic Interoperability (SI) affect the military context, by examining the work of an organization, which is used to working with traditional exchanges of information between computer systems, and how that work would be affected if the first step of SI – the development of application ontologies – were introduced. The organization in question is the Swedish Defence Materiel Administration (FMV), which has long experience of the development and maintenance of information exchange interfaces based on dedicated formats and protocols.Since 2006 the Swedish Defence Research Agency (FOI) has, on behalf of the Swedish Armed Forces (SAF), conducted SI research focused on investigating how SI could support the development of SAF command and control functions. The essay has been inspired by this research and the reports produced by FOI during the period 2006-2013.The analysis is based on a command and control system and its constituent elements, such as organization, personnel, methodology, and technology, in order to identify how SI affects FMV within these areas. The essay uses a theory-driven one-case study complemented with a theoretical analysis. The study produces empirical data, which is then compared with SI theory using an analytical model.The results show that the introduction of SI in FMV would affect the entire FMV command and control system, particularly the organizational responsibility relationship between SAF and FMV. This is governed by the fact that the need for military domain knowledge will increase with the development and maintenance of ontologies when compared to today’s traditional development. However, SI has several positive attributes; so it is time for FMV and SAF to consider the consequences and aim for development of SI in the future.

The specification of communication standards and increased availability of sensors for mobile phones and mobile systems are responsible for a significantly increasing sensor availability in populated environments. These devices are able to measure physical parameters and make this data available via communication in sensor networks. To take advantage of the so called acquiring information for public services, other parties have to be able to receive and interpret it. Locally measured datacould be seen as a means of describing user context. For a generic processing of arbitrary context data, a model for the specification ofenvironments, users, information sources and information semantics has to be defined. Such a model would, in the optimal case, enable global domain crossing context usage and hence a broader foundation for context interpretation and integration.This thesis proposes the CII-(Context Information Integration) model for the persistence and retrieval of context information in mobile, dynamically changing, environments. It discusses the terms context and context modeling under the analysis of former publications in thefield. Further-more an architecture and prototype are presented.Live and historical data are stored and accessed by the same platform and querying processor, but are treated in an optimized fashion.Optimized retrieval for closeness in n-dimensional context-spaces is supported by a dedicated method. The implementation enables self-aware,shareable agents that are able to reason or act based upon the global context,including their own. These agents can be considered as being a part of the wholecontext, being movable and executable for all context-aware applications.By applying open source technology, a gratifying implementation of CII is feasible. The document contains a thorough discussion concerning the software design and further prototype development. The use cases at the end of the document show the flexibility and extendability of the model and its implementation as a context-base for three entirely different applications. / MediaSense

The writings of Yuk Hui, bringing together technical and philosophical insights, provides new theory for the digital, something desired by many in archival research. The aim of this study is to assess the use of Hui’s theories on digital objects and web ontologies as a unifying theory for archival studies, looking at the concept of digital records in particular. Two types of ontology are needed in order to understand digital objects according to Hui: (1) ontologies which relates to the technical language and hierarchies of knowledge representation, like metadata; (2) Ontology, which is the question of Being in the tradition of Heidegger’s phenomenology, the understanding of what it is to be in the world. Both of these ontologies are needed to account for the nature of the digital object. Further, digital objects are produced and constituted through their relations, which can be divided into discursive (technical and logical) and existential (the understanding of being in the world) relations. Digital objects must be approached both as technical formal entities, and as beings in the world. The first register is common, the second – more existential approach – is rarely applied. Using a metatheoretical and hermeneutic method, different conceptions of digital records are discussed, in order to find commonalities and possibilities in relation to Hui’s theory. The digital record as: a process of becoming, information as affordance, context, temporality and evidence are all related to and structured through the application of Hui’s perspective.   The thesis ends with the contribution of a possible redefinition of digital records: A digital record is constituted and concretised as material by discursive and existential relations, that taken together function as a persistent representation. Further, Hui’s digital object theory is suggested as a structuring and unifying theory. In relation to digital records Hui’s theory on digital objects can function as a metatheoretical measure, and a method of critical reading. / Yuk Hui för samman tekniska och filosofiska perspektiv och erbjuder ny teori för det digitala, något som ofta efterfrågas inom arkivvetenskapen. Syftet med denna studie är att applicera Huis teori om digitala objekt och webontologier som en förenande teori för arkivstudier, specifikt i förhållandet till konceptet digitala records. Två typer av ontologi behövs för att förstå digitala objekt enligt Hui: (1) ontologier som relaterar till tekniskt språk och hierarkiska kunskapsrepresentationer, så som metadata; (2) Ontologi som frågan om varat i fenomenologen Martin Heideggers bemärkelse; förståelsen av vad det är att vara i världen. Båda dessa ontologier behövs för att redogöra för det digitala objektets natur. Vidare produceras och konstitueras digitala objekt genom sina relationer, som kan delas upp i diskursiva (tekniska och logiska) och existentiella (förståelsen av att vara i världen) relationer. Digitala objekt måste förstås både som tekniska formella entiteter och som varelser i världen. Det första perspektivet är vanligt förekommande medan det andra – mer existentiella förhållningssättet – sällan tillämpas. Med hjälp av en metateoretisk och hermeneutisk metod diskuteras olika föreställningar om digitala records för att hitta likheter och möjligheter i relation till Huis teori. Digitala records som: en process av tillblivande, information som affordance, kontext, temporalitet och bevis är koncept som relateras och struktureras genom tillämpningen av Huis perspektiv.   Uppsatsen bidrar med en möjlig omdefinition av digitala records: Ett digitalt record konstitueras och konkretiseras som materiellt genom diskursiva och existentiella relationer vilka, tillsammans, fungerar som en ihållande representation. Vidare framhålls Huis teori för digitala objekt som en strukturerande och förenande teori. I relation till digitala records kan Huis teori om digitala objekt fungera som ett metatoretiskt mått och en metod för kritisk läsning.