<p>Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gått mycket fort. Med övergången till en marknadsekonomi följde en våg av nystartade företag. Även utländska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 år efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra länder, däribland Sverige, har blivit ännu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmänhet men speciellt på det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska. Trots att engelska ofta används internationellt inom ekonomiområdet finns fortfarande ett stort behov av att kunna översätta ekonomiska facktermer mellan polska och svenska.</p><p>Under mina år som student i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm har jag fått god insikt i national- och företagsekonomins olika delar. Detta har i hög grad hjälpt mig vid valet av ämne för detta arbete samt vid urvalet av uppslagsord. Eftersom en stor del av det ekonomiska utbytet mellan länder sker i form av investeringar, anser jag det vara befogat att koncentrera sig just på en terminologi som behandlar olika områden för investeringar, finansiering samt bankväsen.</p><p>Mot bakgrund av att det inte finns någon liknande ordlista med finans- och banktermer mellan polska och svenska är det min förhoppning att föreliggande ordlista, trots sin relativt begränsade ordmängd skall kunna vara till hjälp inte bara för tolkar och översättare, utan också för andra personer inom våra båda länders finans- och banksektorer.</p><p>Uppslagsorden i denna ordlista omfattar termer av följande karaktär: allmänna finans- och banktermer, aktietermer, termer rörande betalningsmedel, investeringstermer, termer rörande kostnads- och intäktsanalys, termer rörande lån och skulder, bokföringstermer, nationalekonomiska termer, termer rörande pris och prissättning, skattetermer samt valutatermer. Ordlistan omfattar totalt ca 1200 polsk-svenska finans- och banktermer och återfinns på sidorna 19-57.</p>

Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gått mycket fort. Med övergången till en marknadsekonomi följde en våg av nystartade företag. Även utländska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 år efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra länder, däribland Sverige, har blivit ännu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmänhet men speciellt på det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska. Trots att engelska ofta används internationellt inom ekonomiområdet finns fortfarande ett stort behov av att kunna översätta ekonomiska facktermer mellan polska och svenska. Under mina år som student i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm har jag fått god insikt i national- och företagsekonomins olika delar. Detta har i hög grad hjälpt mig vid valet av ämne för detta arbete samt vid urvalet av uppslagsord. Eftersom en stor del av det ekonomiska utbytet mellan länder sker i form av investeringar, anser jag det vara befogat att koncentrera sig just på en terminologi som behandlar olika områden för investeringar, finansiering samt bankväsen. Mot bakgrund av att det inte finns någon liknande ordlista med finans- och banktermer mellan polska och svenska är det min förhoppning att föreliggande ordlista, trots sin relativt begränsade ordmängd skall kunna vara till hjälp inte bara för tolkar och översättare, utan också för andra personer inom våra båda länders finans- och banksektorer. Uppslagsorden i denna ordlista omfattar termer av följande karaktär: allmänna finans- och banktermer, aktietermer, termer rörande betalningsmedel, investeringstermer, termer rörande kostnads- och intäktsanalys, termer rörande lån och skulder, bokföringstermer, nationalekonomiska termer, termer rörande pris och prissättning, skattetermer samt valutatermer. Ordlistan omfattar totalt ca 1200 polsk-svenska finans- och banktermer och återfinns på sidorna 19-57.

Kan återkallning från långtidsminnet vara belönande i sig, oberoende av hur användbar informationen är? Intern motivation och metakognitiva bedömningar har tidigare undersökts i förhållande till igenkänning och återkallning. Studien ämnade att undersöka ifall korrekt återkallning av information instuderad närmare i tid kan leda till högre skattningar av konfidens och belåtenhet. Tidigare forskning kompletterades genom att undersöka effekten av kognitiv ansträngning på belåtenhet och konfidens. Eventuella relationer mellan återkallning och pupilldilatation undersöktes. Elva personer (M = 29 år) studerade 100 ord på swahili fördelade på fem tillfällen över en vecka. Därefter skulle samtliga ord återkallas i ett test med samtidig registrering av pupillstorlek. Resultaten indikerade att högre konfidens och lägre ansträngning kunde predicera högre belåtenhet vid korrekt återkallning. Genomsnittlig prestation var en bättre prediktor för belåtenhet än tid sedan instudering. Högre prestation predicerade högre belåtenhet vid korrekt återkallning. Resultaten indikerade en uppskattning för säkra minnen samt enkel och korrekt återkallning av dessa. Detta föreslås bero på ett samspel mellan instrumentella och belönande funktioner vid återkallning. Inga signifikanta relationer observerades mellan pupilldilatation och belåtenhet, konfidens eller ansträngning. Pupillförändring uppvisade svaga samband med samtliga men dessa hade inget prediktivt värde. / Can recollection from long-term memory in itself be rewarding, regardless of its usefulness? Internal motivation and metacognitive judgements have previously been explored in relation to recognition and recollection of memories. This study aimed to explore whether recollection of information studied closer in time can lead to higher ratings of confidence and satisfaction. Previous research was complemented by further investigating the effects of cognitive effort on satisfaction and confidence. Relationships between pupil dilation and recollection were also explored. Eleven people (M = 29 years) studied 100 words in swahili distributed over five sessions during one week. Recollection of the words was tested following the last study session. Pupil size was registered during the test. The results showed that higher confidence and lower cognitive effort could predict higher satisfaction at correct recollection. Average performance was a better predictor of satisfaction than time since a word was studied. Higher performance could predict higher satisfaction at correct recollection. The results indicated an appreciation of confidence in memories as well as easy and correct recollection. This may suggest an interplay between instrumental and rewarding functions during recollection. No significant relations were found between pupil dilation and satisfaction, confidence or cognitive effort. Pupil changes resulted in weak correlations with the aforementioned but were not predicted by any of them.

Vårt examensarbete handlar om matematiken med matematiskt språk i fokus. Huvudsyftet med vårt arbete är att ta reda på om användandet av matematiskt språk i undervisning kan hjälpa elever i deras matematiska begreppsutveckling och i vilken utsträckning lärare använder matematiskt språk i undervisningen. Vi har använt oss av intervjuer med lärarna och undervisning med observation och diagnostiska test i årskurs tre. Vi har själva undervisat i en sekvens av lektioner och mätt elevernas kunskap i begreppsanvändning före och efter undervisningen, samt gjort observationer under undervisningens gång. Vårt resultat visar inte någon stor ändring hos eleverna men alla intervjuade lärare anser att matematiskt språk är viktigt för begreppsutveckling i matematik.

Titel: Hållbarhetsinformation i VD-ordet- En kvantitativ studie av företag på OMX Stockholm Large CapFörfattare: Magnus Olsson och Karl AmbrosiussonBakgrund: VD-ordet är ett frivilligt avsnitt i årsredovisningen där företagsledningen och den verkställande direktören har möjlighet att uttrycka sig om det gångna året och framtiden. VD-ordet är en av de mest lästa delarna i årsredovisningen. Denna uppsats fokuserar på i vilken utsträckning hållbarhetsinformation framhävs i VD-ordet. Hållbarhetsredovisning är sedan 2016 ett krav för större företag och 2017 års årsredovisningar är de första som måste innehålla en hållbarhetsrapport.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforska om lagändringen med krav på hållbarhetsrapportering har påverkat i vilken utsträckning hållbarhetsinformation presenteras i VD-ordet. Syftet är vidare att förklara om företagets storlek är en faktor som påverkar mängden hållbarhetsinformation som presenteras i VD-ordet.Metod: Kvantitativ innehållsanalys har tillämpats för att mäta i vilken utsträckning hållbarhetsinformation används i VD-ordet genom att räkna hur ofta begrepp som förknippas med hållbarhet förekommer.Slutsats: Mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet har ökat mellan 2016 och 2017, men lagändringen har inte medfört någon extra påverkan. Resultatet visar också att ett företags storlek inte påverkar mängden hållbarhetsinformation i VD-ordet hos de undersökta företagen. / Title: Sustainability information in the CEO letter- A quantitative study of companies at OMX Stockholm Large CapAuthors: Magnus Olsson and Karl AmbrosiussonBackground: The CEO letter is a voluntary section in the annual report where the management together with the CEO have the opportunity to express themselves about the past year and future expectations. The CEO letter is one of the most read parts in the annual report. This essay focuses on to what extent the CEO letter presents sustainability information. A Sustainability report has been a requirement for bigger companies since 2016 and the annual reports of 2017 are the first reports that have to contain a sustainability report.Purpose: The purpose of this essay is to find out if the new sustainability reporting requirements has affected the extent of sustainability information presented in the CEO letter. The purpose is further to explain whether the size of the company is a factor that affects the amount of sustainability information presented in the CEO letter.Method: Quantitative content analysis has been applied to measure the extent to which sustainability information is used in the CEO letter. It’s used by counting the frequency of concepts associated with sustainability.Conclusion: The result shows that the amount of sustainability information in the CEO letter has increased between 2016 and 2017, but that the change in the law did not have any additional impact on the amount of sustainability information. The result also shows that size of the companies doesn’t affect the amount of sustainability information in the CEO letter for the investigated companies.