In 1990 a small self-published journal/magazine called The Watcher was distributed among New Zealand's occult underground. The Watcher described itself as 'the New Zealand Voice of the Left Hand Path', and was published as the journal of the Order of the Left Hand Path. The Watcher and the Order directed its attentions towards those occultists who identified themselves as Satanists and, as such, the journal articulated a distinctly Satanic philosophy and perspective. However, as the journal evolved and developed, renaming itself as The Heretic and The Nexus in later years, there arose alongside Satanic philosophy an increasing emphases on what could be called esoteric Nazism or esoteric Nationalism. Given that the editor of The Watcher was Kerry Bolton, a man who has been immersed in New Zealand's Nationalist/neo-Nazi movement since the early 1970s, such an increasingly political orientation was perhaps unsurprising. This thesis examines the way in which the Order bought Satanic and neo-Nazi ideologies together and the resulting synthesis. It also looks at the transition from being a Satanic order led by a neo-Nazi to an openly neo-Nazi Order that uses Satanic philosophy to justify and popularise its conception of National Socialism.

<p>Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som är en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan på 800-talet, står som förebild för flera senare ordningsregler gällande både munk- och nunnekloster runt om i världen. För nunnor, och till viss del munkar kan även klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, räknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig på 1299 års utfärdade bulla, benämnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla världsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren. Endast vid tungt vägande skäl som till exempel obotlig sjukdom, som kunde skada andra, kunde undantag tillåtas. Idag räknas, enligt Birgittasystrarna i Vadstena, uppsökanden av sjukhus och tandläkarbesök som giltiga skäl och räknas som undantag.</p><p>Vi har valt att göra denna studie om katolska nunnor i den moderna tidens Sverige eftersom vi finner det vara av intresse att ta reda på vad det är som får kvinnor i Sverige att viga sitt liv åt Gud och därmed välja en livsväg som har sin grund, sitt ursprung, i medeltida klosterregler, när övriga Sverige fortsätter sekulariseras i takt med vetenskapens frammarsch.</p> / <p>Utifrån vår undersökning är en kvinna i det moderna Sverige som väljer att viga sitt liv åt Gud genom att leva som nunna i en klosterorden, nödvändigtvis inte uppfostrad i ett troende hem eller tvingad till tro för att kunna få en utbildning och därmed en säkrad framtid. De kvinnor/systrar som finns representerade i denna studie och som välvilligt delat med sig av sina ibland mycket personliga innersta tankar och känslor, ger en bild av nyfikna, intelligenta kvinnor med både karisma, charm och utstrålning samtidigt som de besitter en vördnadsfull integritet. Varför har kvinnorna då blivit nunnor? Själva säger de att de vill vara tillgängliga för Gud, alltid. De vill inte vara själviska och sätta sina egna önskningar och behov främst eftersom de då skulle ödsla sitt liv och sin kraft på annat än att påvisa Guds existens genom ett liv i Hans tjänst. Längtan, kärleken och sökandet efter Gud anger systrarna själva vara anledningen till varför de valt klosterlivet. Att tjäna Gud är något meningsfullt och på det sättet förvaltar de sina liv väl. Gud är målet som genomsyrar systrarnas liv och klostret som helhet hjälper dem att förbereda sig för döden och den existensform som väntar dem i den barmhärtige Andens tjänst. Att systrarna ibland längtar efter att fritt få disponera sin tid och kanske ströva ute i naturen ser de som tankar som dyker upp ibland men som hör till livets prövningar och frestelser. Det är då rutinerna i klostret hjälper systrarna att hitta tillbaka efter en dålig dag.</p><p>Samhällets till synes bristfälliga värdegrund är något som systrarna beklagar eftersom det gör människor stressade och förvirrade vilket i sin tur kan leda till att människor lättare kan låta sig manipuleras eftersom det i samhället inte ges tid att tänka efter, varvid systrarna tydligare ser behovet av vad klostren kan erbjuda allmänheten. Vidare har några av systrarna uttalat att vissa samhällsfaktorer indirekt påverkat dem som individer även om det inte har varit avgörande för det slutgiltiga valet att bli nunna. De har dock vigt sitt liv åt Gud därför att de är starka i sin tro och anser att klostret kan erbjuda det som samhället till viss del saknar; värdegrund. Detta är en intressant aspekt då systrarna svarat olika på frågan gällande samhällssynen och dess inverkan på deras val av livsväg. De systrar som tillbringat mer än 50 år i kloster avlade sina löften då samhällets förutsättningar såg annorlunda ut och sekulariseringen inte var fullt så framskriden. Då vi tittat närmare på detta har det visat sig att det är de yngre systrarna, de som senast avlagt sina löften, som besvarar frågan med att samhället har haft en viss inverkan på deras val. Varför, kan man då fråga sig? Är det ett resultat av Sveriges avkristnande och, som systrarna själva uttrycker det, förlorade värdegrund som gör att yngre systrar har en annan samhällssyn – en samhällssyn som till viss del avgjort deras liv?</p><p>Systrarnas huvudsakliga uppgift, bönen, involverar människorna i världen som systrarna ser som sin uppgift att be för. På så vis får klostren en mening även i dagens sekulariserade samhälle där få har tid, ro, intresse eller ork att reflektera över den samhällsbild som skapats och där klostren står som en motvikt. Frågan om huruvida det enbart är en kristen motvikt som samhället är i behov av, är en annan fråga att ta ställning till. Systrarnas livsval handlar till syvende och sist om att genom ett medvetet, moget val leva i Guds tjänst och be till Honom och för världens människor. Genom sitt arbete står de villiga att hjälpa människor som söker sig till klostret av olika anledningar, trots att de själva inte söker samhällets larm utan föredrar avskildheten för att känna Guds närvaro.</p>

Fattigdom, lydnad och kyskhet. De tre orden ligger till grund för den klosterregel som styr det vardagliga livet för de 204 katolska ordensanslutna som lever runt om i Sverige idag. Regeln, som är en S:t Benedikt regel och föreskrevs redan på 800-talet, står som förebild för flera senare ordningsregler gällande både munk- och nunnekloster runt om i världen. För nunnor, och till viss del munkar kan även klausuren - plikten att stanna kvar i sitt kloster, stabilitas loci, räknas som en del i klosterregeln. Klausuren grundar sig på 1299 års utfärdade bulla, benämnd Periculoso som innebar att alla nunnor, nuvarande och kommande, i alla världsdelar oavsett orden skulle förbli i sina kloster innanför klausuren. Endast vid tungt vägande skäl som till exempel obotlig sjukdom, som kunde skada andra, kunde undantag tillåtas. Idag räknas, enligt Birgittasystrarna i Vadstena, uppsökanden av sjukhus och tandläkarbesök som giltiga skäl och räknas som undantag. Vi har valt att göra denna studie om katolska nunnor i den moderna tidens Sverige eftersom vi finner det vara av intresse att ta reda på vad det är som får kvinnor i Sverige att viga sitt liv åt Gud och därmed välja en livsväg som har sin grund, sitt ursprung, i medeltida klosterregler, när övriga Sverige fortsätter sekulariseras i takt med vetenskapens frammarsch. / Utifrån vår undersökning är en kvinna i det moderna Sverige som väljer att viga sitt liv åt Gud genom att leva som nunna i en klosterorden, nödvändigtvis inte uppfostrad i ett troende hem eller tvingad till tro för att kunna få en utbildning och därmed en säkrad framtid. De kvinnor/systrar som finns representerade i denna studie och som välvilligt delat med sig av sina ibland mycket personliga innersta tankar och känslor, ger en bild av nyfikna, intelligenta kvinnor med både karisma, charm och utstrålning samtidigt som de besitter en vördnadsfull integritet. Varför har kvinnorna då blivit nunnor? Själva säger de att de vill vara tillgängliga för Gud, alltid. De vill inte vara själviska och sätta sina egna önskningar och behov främst eftersom de då skulle ödsla sitt liv och sin kraft på annat än att påvisa Guds existens genom ett liv i Hans tjänst. Längtan, kärleken och sökandet efter Gud anger systrarna själva vara anledningen till varför de valt klosterlivet. Att tjäna Gud är något meningsfullt och på det sättet förvaltar de sina liv väl. Gud är målet som genomsyrar systrarnas liv och klostret som helhet hjälper dem att förbereda sig för döden och den existensform som väntar dem i den barmhärtige Andens tjänst. Att systrarna ibland längtar efter att fritt få disponera sin tid och kanske ströva ute i naturen ser de som tankar som dyker upp ibland men som hör till livets prövningar och frestelser. Det är då rutinerna i klostret hjälper systrarna att hitta tillbaka efter en dålig dag. Samhällets till synes bristfälliga värdegrund är något som systrarna beklagar eftersom det gör människor stressade och förvirrade vilket i sin tur kan leda till att människor lättare kan låta sig manipuleras eftersom det i samhället inte ges tid att tänka efter, varvid systrarna tydligare ser behovet av vad klostren kan erbjuda allmänheten. Vidare har några av systrarna uttalat att vissa samhällsfaktorer indirekt påverkat dem som individer även om det inte har varit avgörande för det slutgiltiga valet att bli nunna. De har dock vigt sitt liv åt Gud därför att de är starka i sin tro och anser att klostret kan erbjuda det som samhället till viss del saknar; värdegrund. Detta är en intressant aspekt då systrarna svarat olika på frågan gällande samhällssynen och dess inverkan på deras val av livsväg. De systrar som tillbringat mer än 50 år i kloster avlade sina löften då samhällets förutsättningar såg annorlunda ut och sekulariseringen inte var fullt så framskriden. Då vi tittat närmare på detta har det visat sig att det är de yngre systrarna, de som senast avlagt sina löften, som besvarar frågan med att samhället har haft en viss inverkan på deras val. Varför, kan man då fråga sig? Är det ett resultat av Sveriges avkristnande och, som systrarna själva uttrycker det, förlorade värdegrund som gör att yngre systrar har en annan samhällssyn – en samhällssyn som till viss del avgjort deras liv? Systrarnas huvudsakliga uppgift, bönen, involverar människorna i världen som systrarna ser som sin uppgift att be för. På så vis får klostren en mening även i dagens sekulariserade samhälle där få har tid, ro, intresse eller ork att reflektera över den samhällsbild som skapats och där klostren står som en motvikt. Frågan om huruvida det enbart är en kristen motvikt som samhället är i behov av, är en annan fråga att ta ställning till. Systrarnas livsval handlar till syvende och sist om att genom ett medvetet, moget val leva i Guds tjänst och be till Honom och för världens människor. Genom sitt arbete står de villiga att hjälpa människor som söker sig till klostret av olika anledningar, trots att de själva inte söker samhällets larm utan föredrar avskildheten för att känna Guds närvaro.

This dissertation is an ecclesiological study, conducted in the form of a case study that examines worship praxis in six parishes in the diocese of Luleå between 1990 and 2009. The specific research problem of the dissertation is whether the organizational changes that took place in connection with the relational change between Church and State in 2000 are reflected in local worship and in church service related decisions in diocese and parishes, and how the concrete relationship between worship praxis and regulations is manifested. The research problem also includes what ecclesiological impact the organizational changes may have had in the studied parishes and what the empirical results can reveal about the ecclesiality of the Church. The dissertation addresses four research questions. In response to the first question: “Are the organizational changes of 2000 reflected in local worship and in worship related decisions in dioceses and parishes and, if so, in what way?” it is noted that organizational change is reflected indirectly in expressions of growing autonomization. In response to the second question "What is the relationship between worship praxis and regulations in the Church ordinance and The Swedish Church manual 1986?” there is a tangible difference between worship praxis and regulations throughout the studied period, i.e. even before the relational change, although the difference over time has increased. Regarding the third question "What impact could the organizational change, associated with the relational change between the Church of Sweden and the State, have had on the ecclesiologies in the worship praxis which the studied parishes represent and hold?” I have not found that the new order has affected, in any direct way, the parishes’ implicit ecclesiologies during the time span covered by the study. Rather, it seems that the Church ordinance that was established at the time of the relational change has reinforced an already existing implicit ecclesiology where the parishes are considered to be autonomous. The fourth question "How can the empirical result be interpreted theologically with regard to its implicit ecclesiology, and what does that say about the ecclesiality of the Church of Sweden?” The theological interpretation of autonomization indicates an overall "immanent ecclesiology", which can be visualized in current praxis in the diocese of Luleå. The ambition that the Church of Sweden despite organizational change in the year 2000 would be the same also indicates a similar implicit ecclesiology. This is because the Church was not thought to change its identity despite being subjected to a revision in form. The study shows that the arsenal of theories and the methodical approach have implications for how much can be clarified and that different ways of studying the Church should be combined. The present study is an example of this by the study's abductive approach and exploratory character, which have allowed both interaction between praxis-related empiricism and theory and interaction between descriptive analysis and hermeneutic interpretation. The study also shows that “ordo-related theories” may be applicable to the study of the Church as an organizational structure.

The diploma thesis on the basis of ethical theories sv. Augustinus, M. Scheler, V. E. Frankl and R. Spaemann examines the concept of ordo amoris as theoretical basis of ethics in social work. It deals with the historical development of the concept, its changes and influence on social work in term of three fundamental aspects of social work: a person suffering, relationship to this man and life situations change. It examines the usefulness and value of ethical concept ordo amoris and love as the principle in the relation framework of the aid process.

Con il presente lavoro ci si pone l’obiettivo scientifico di dotare di una adeguata dogmatica giuridica quella complessa realtà che è costituita dal configurarsi delle relazioni interne al Collegio episcopale, avanzando anche nella comprensione dell’aspetto intrinsecamente comunitario dell’ufficio episcopale quale risultato del rapporto di unitaria successione all’ufficio apostolico di diritto divino. Leggendo l’appartenenza al Collegio di quei membri che lo compongono uti universi attraverso il fondamentale valore ecclesiologico che ha l’inserimento sacramentale di essi nel “simbolismo dei Dodici” (cap. I), si giunge a configurare la compagine di coloro che sono uniti nel ministero episcopale nei termini di “universitas collegialis personarum inaequali iure" (cap. III), appurando - appunto a partire dalla questione terminologica di “collegium” (cap. II) - come sia effettivamente possibile dar vita a riflessioni sempre più pregnanti sul contributo che il pensiero teologico fornisce ai fini della strutturazione anche giuridica dell’empiria interna al carattere normativo della Chiesa. Può risultare così più agevole individuare le relazioni tra quei nuclei di significato che hanno condotto, in ambito cattolico, sia ad una nuova messa a punto e valorizzazione (teorica e pratica) della dottrina della collegialità episcopale in seno al Concilio Vaticano II sia al sempre più vivace prospettarsi di interessanti orizzonti in sede di riflessione canonistica ed ecclesiologica attuale. / The present work has the scientific aim of endowing with an adequate juridical dogmatics the complex reality that is constituted by the configuration of the internal relations of the College of Bishops, advancing also in the understanding of the intrinsically communitarian aspect of the episcopal office as a result of the relationship of unitary succession to the apostolic office of divine law. By interpreting the belonging to the College of those members who make it up uti universi through the fundamental ecclesiological value of their sacramental insertion in the "symbolism of the Twelve" (chapter I), one arrives at configuring the group of those who are united in the episcopal ministry in terms of "universitas collegialis personarum inaequali iure" (chapter III), demonstrating - starting precisely from the terminological question of "collegium" (chapter II) - how it is possible to give rise to increasingly pregnant reflections on the contribution that theological thought provides for the purposes of structuring, also juridically, the empirical internal normative character of the Church. In this way, it will be easier to identify the relationships between those nuclei of meaning that have led, in the Catholic sphere, both to a new development and enhancement (theoretical and practical) of the doctrine of episcopal collegiality within the Second Vatican Council and to the increasingly lively prospect of interesting horizons in the current canonical and ecclesiological reflection.

Summaries in German and English / Text in German / Der Wettbewerb ist eine der prägenden Kräfte der Arbeitswelt. Gestaltet wurde die gegenwärtige Wettbewerbsordnung im deutschsprachigen Raum massgeblich von den neoliberalen Ökonomen Alfred Müller-Armack, Walter Eucken und Friedrich August von Hayek. Diese Literaturstudie untersucht die Wettbewerbsordnung dieser drei Ökonomen, deckt ihre ethischen Prämissen auf und diskutiert diese aus theologisch-ethischer Sicht. Im ersten Teil wird der vielschichtige Begriff Neoliberalismus sowie der Wettbewerb wirtschaftsgeschichtlich eingeordnet und die ausgewählten Texte einer wissenschaftlichen Textanalyse unterzogen. Tabellarisch und nach Themen geordnet werden die Thesen der Einzeluntersuchungen zusammengefasst. In fünf Themenbereichen zeigen sich signifikante Überschneidungen bei allen drei Ökonomen. Diese ausgewählten fünf Themenbereiche werden im zweiten Teil theologisch-ethisch diskutiert. Damit theologische Ethik und Ökonomie zu einem konstruktiven Austauschverhältnis gelangen können, wird vorgängig die Reichweite und Grenze einer biblisch-theologischen Arbeitsethik diskutiert. Zudem wird die biblische Perspektive zur Arbeit und zum Wettbewerb eruiert. Abschliessend werden der Kirche wie auch der Wirtschaft Impulse zur Gestaltung einer menschenwürdigen Arbeitsethik gegeben. / Competition is one of the distinctive forces of the working world. Amongst German speaking scholars, the current Wettbewerbsordnung (Engl.: order of competition) was shaped to a great extent by the neo-liberal economists Alfred Müller-Armack, Walter Eucken und Friedrich August von Hayek. This literature study examines the Wettbewerbsordnung of these three economists, uncovers their ethical premises and discusses these from a theological ethical point of view. The first section puts both the complex term ‘Neoliberalism’ and competition into an economic historical context. It also contains a scientific analysis of the chosen texts. The theses of the individually examined texts are summarised in tabular form and classified by subject area. In five areas, all three economists present significant overlap. In the second section, these chosen five areas are discussed from a theological ethical perspective. In order to enable a constructive exchange between theological ethics and economics, the analysis of the abovementioned five areas is preceded by a discussion of the scope and limits of a biblical theological work ethic. Further, this Master thesis traces the biblical perspective on work and competition. In conclusion, ideas are suggested both for the church and the economy on how to create a humane work ethic. / Philosophy, Practical & Systematic Theology / M. Th. (Theological Ethics)

La construction européenne fut entre la conférence de La Haye en 1969 et la signature de l’Acte unique européen en 1986, une entreprise d’intégration des sociétés européennes principalement économique, notamment fondée sur la libre circulation des marchandises, des hommes mais aussi des services et des capitaux. Ce projet de marché unique transnational fut un défi inouï lancé aux Etats et aux partis politiques qui organisent l’expression politique au sein de chaque nation. Deux partis, profondément enracinés par leur identité socialiste et démocratique dans la vie de leur nation et également mus par l’idéal européen, le parti social-démocrate d’Allemagne (SPD) et le Parti socialiste français (PS), furent, par l’action de leurs dirigeants au pouvoir, étroitement associés à la réalisation du projet européen.Ces partis furent-ils des acteurs qui imprimèrent la marque du socialisme démocratique à la construction européenne ou l’accompagnèrent-ils sans en corriger les traits originaux ? Ont-ils façonné le modèle économique de l’intégration européenne ou s’est-il imposé à eux ? Partant, cette expérience européenne les conduisit-elle à préserver ou à modifier leur identité ? Notre recherche nous conduit ainsi à étudier la rencontre entre deux utopies, l’utopie européenne et l’utopie du socialisme démocratique et à mesurer l’extrême difficulté pour ces deux partis de créer un modèle qui fasse converger ces deux caractéristiques du PS et du SPD et leur permette de rester des forces politiques d’avenir, riches de propositions partagées à l’échelle européenne. / Between the conference of The Hague (1965) and the signing of the Single European Act (1986), the European Construction was foremost an economic endeavour aiming at integrating the European societies and based on the free movement of goods, people, services and money. The creation of the common market was an extraordinary challenge for the nation states and for the political parties which are responsible for the expression of the political life of their nation. Two parties, the French socialist party (PS) and the social-democratic party of Germany (SPD), both deeply rooted in the political life of their own nation, with a socialist and democratic identity, but also moved by European ideals, were greatly involved in the realisation of the European project, mainly through the action of their leaders when these were exercising their national responsibilities and ruling their nation.Thus the questioning: did these parties leave the mark of democratic socialism on the European construction or did they only accompany it without correcting the original features? Did they participate in the definition of the European economic model or not? And in turn, did the European construction lead them to preserve or to modify their identity?Our inquiry leads us to study how two utopian ideas, the path towards democratic socialism and the path towards European unity, interfere. The extreme difficulty for both parties to create a convergence between these two paths could prevent them from remaining political strengths with great future at national and European scale.

Summaries in German and English / Text in German / Der Wettbewerb ist eine der prägenden Kräfte der Arbeitswelt. Gestaltet wurde die gegenwärtige Wettbewerbsordnung im deutschsprachigen Raum massgeblich von den neoliberalen Ökonomen Alfred Müller-Armack, Walter Eucken und Friedrich August von Hayek. Diese Literaturstudie untersucht die Wettbewerbsordnung dieser drei Ökonomen, deckt ihre ethischen Prämissen auf und diskutiert diese aus theologisch-ethischer Sicht. Im ersten Teil wird der vielschichtige Begriff Neoliberalismus sowie der Wettbewerb wirtschaftsgeschichtlich eingeordnet und die ausgewählten Texte einer wissenschaftlichen Textanalyse unterzogen. Tabellarisch und nach Themen geordnet werden die Thesen der Einzeluntersuchungen zusammengefasst. In fünf Themenbereichen zeigen sich signifikante Überschneidungen bei allen drei Ökonomen. Diese ausgewählten fünf Themenbereiche werden im zweiten Teil theologisch-ethisch diskutiert. Damit theologische Ethik und Ökonomie zu einem konstruktiven Austauschverhältnis gelangen können, wird vorgängig die Reichweite und Grenze einer biblisch-theologischen Arbeitsethik diskutiert. Zudem wird die biblische Perspektive zur Arbeit und zum Wettbewerb eruiert. Abschliessend werden der Kirche wie auch der Wirtschaft Impulse zur Gestaltung einer menschenwürdigen Arbeitsethik gegeben. / Competition is one of the distinctive forces of the working world. Amongst German speaking scholars, the current Wettbewerbsordnung (Engl.: order of competition) was shaped to a great extent by the neo-liberal economists Alfred Müller-Armack, Walter Eucken und Friedrich August von Hayek. This literature study examines the Wettbewerbsordnung of these three economists, uncovers their ethical premises and discusses these from a theological ethical point of view. The first section puts both the complex term ‘Neoliberalism’ and competition into an economic historical context. It also contains a scientific analysis of the chosen texts. The theses of the individually examined texts are summarised in tabular form and classified by subject area. In five areas, all three economists present significant overlap. In the second section, these chosen five areas are discussed from a theological ethical perspective. In order to enable a constructive exchange between theological ethics and economics, the analysis of the abovementioned five areas is preceded by a discussion of the scope and limits of a biblical theological work ethic. Further, this Master thesis traces the biblical perspective on work and competition. In conclusion, ideas are suggested both for the church and the economy on how to create a humane work ethic. / Philosophy, Practical and Systematic Theology / M. Th. (Theological Ethics)