Försäkringsmarknaden står inför förändringar, där digitalisering, kundbehov och konkurrenssituation är exempel på dessa förändringar. Dessa förändringar upplevs till viss del redan nu, men de spås påverka marknaden i stor utsträckning inom den närmsta tiden. Innovation blir ett verktyg för organisationer att använda sig av för att möta dessa förändringar. Forskning från 1900-talets början har definierat innovationsteorier som i stor utsträckning baserats på tillverkande industrier, där forskning gällande innovation inom tjänstesektorn är begränsad. Forskare brottas med begreppet innovation, där senare forskning visar på att innovationsarbete skiljer sig mellan organisationer, där organisationens unika karaktärsdrag påverkar förutsättningarna för innovationsarbete. Syftet med denna studie är att studera innovationsarbete i tjänsteföretag genom att undersöka medarbetares föreställningar om innovation samt synen på förutsättningarna för innovation i ett försäkringsbolag. Syftet är vidare att utifrån tidigare forskning diskutera hur bolaget kan organisera kring innovation. Studien är av kvalitativ karaktär och har tillämpat en tolkande ansats. Fallstudien som utförts baseras på den studerade organisationen och det empiriska materialet har samlats in genom 28 intervjuer med anställda utspridda över flera enheter och avdelningar i organisationen. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en empiristyrd tematisk analysmetod, där resultatet visar på att innovation är ett multi-dimensionellt begrepp som måste utvärderas utifrån organisationens egna förutsättningar för att kunna användas som verktyg att möta framtida förändringar. Föreställningar och förutsättningar för innovation i en organisation påverkar innovationsarbete både positivt och negativt, där slutsatsen dras att innovationsarbete i den studerade organisationen bland annat skulle gynnas av en uttalad strategi, en målsättning, ett syfte, anpassade processer, tillägnade resurser och kompetensutveckling. Det skulle öka möjligheterna för framgångsrikt innovationsarbete i den studerade organisationen. / The insurance industry undergoes a transformation, where digitalization, customer behavior and competition are examples of changes happening on the market. These changes are to some extent already happening, however they are expected to affect the market to a larger extent in the nearest future. Innovation becomes a tool for organizations to use in order to meet these changes. Previous research from the 20:th century has defined innovation theories mainly based on the manufacturing industry, where research regarding the service industry is limited. Researchers are struggling with the innovation concept, where later research indicate that innovation efforts differ among organizations where the unique characteristics of the organization studied affects the conditions for innovation. The purpose of this thesis is to investigate innovation efforts in service organizations by examining employee perceptions of innovation and further the conditions for innovation in an insurance company. The purpose is furthermore to discuss how the company can organize for innovation with regards to previous research. The thesis is performed as a qualitative study and has applied an interpretative approach. The case study that was performed is based on the studied organization and the empirical material has been collected through 28 interviews with employees scattered among the organization. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis, where the results show that innovation is a multi-dimensional concept which has to be evaluated from the studied organizations point of view in order for innovation to work as a tool to meet future challenges. Perceptions of and conditions for innovation in an organization affects innovation both positively and negatively, where the conclusion is drawn that innovation efforts in the studied organization are favored by a pronounced strategy, an objective, a purpose, suitable processes, dedicated resources and competence development. This would increase the possibilities for successful innovation efforts in the studied organization.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.