Syfte: Syftet var att beskriva vilka icke-farmakologiska behandlingar som kan användas vid oro hos personer med demens samt att beskriva vilken inverkan studerade icke-farmakologiska behandlingar hade på oro hos personer med demens. Vidare var syftet att kontrollera vilka datainsamlingsinstrument som användes vid mätning av oro i inkluderade studier samt om dessa testades i respektive studie gällande reliabilitet och validitet. Metod: Detta var en beskrivande litteraturstudie, litteratur eftersöktes i de vetenskapliga databaserna PubMed och Cinahl. 13 studier inkluderades, dessa omfattade fem olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Författarna läste, översatte och sammanställde först enskilt de valda studierna för att främja ett objektivt förhållningssätt. Den metodologiska aspekten datainsamling kontrollerades i inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Det fanns varierande inverkan på orosnivån hos personer med demens av de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna, musik-, arom-massage-, djurassisterad-, ljusterapi och Peacefull mind. Slutsats: Majoriteten av inkluderade icke-farmakologiska behandlingsmetoder minskade orosnivån hos personer med demens. Lugnandeläkemedel har biverkningar, därför var icke-farmakologiska behandlingsmetoder ett allternativ till läkemedelsbehandling vid oro hos personer med demens. Detta examensarbete har inte tagit ställning till den långsiktiga effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder för att minska oro hos personer med demens vilket innebär att författarna inte har kunskap om eventuella biverkningar. / Purpose: The purpose was to describe which non-pharmacological treatments that can be used for anxiety in people with dementia and to describe the impact of studied non-pharmacological methods of treatment on anxiety in people with dementia. Furthermore the purpose was to check which data collection instrument that was used to measure anxiety in included studies and if these was tested in each study regarding reliability and validity. Method: This was a descriptive literature review, literature were searched in the scientific databases PubMed and Cinahl. 13 studies were included, these obtained five different non-pharmacological methods of treatment. The authors read, translated and complied first individually the chosen studies to promote an objective approach. The methodological aspect of data collection was controlled in included scientific studies. Results: There were various impacts on the level of anxiety in people with dementia from the non-pharmacological methods of treatment, music-, aroma-massage-, animal-assisted-, bright light therapy and Peacefull mind. Conclusion: The majority of included non-pharmacological methods of treatment decreased the level of anxiety in people with dementia. Sedative medications have side effects, therefore were non-pharmacological methods of treatment an alternative to pharmacological methods of treatment at anxiety in people with dementia. This essay has not taken a stand to the long-term impact of non-pharmacological methods of treatment to reduce anxiety in people with dementia which means that the authors have no knowledge of possible side effects.

Šio darbo tikslas – išanalizuoti 2003 – 2005 m. Šiaulių miesto ore fiksuotų žiedadulkių kiekio kaitos priklausomybę nuo atmosferos cirkuliacijos, kritulių kiekio ir vėjo greičio. Darbo tikslui įgyvendinti buvo iškelti keli uždaviniai. Nustatyti 2003-2005 m. atslenkančių oro masių atgalines trajektorijas bei jų kelyje pasitaikiusio lietaus kiekį. Nustatyti žiedadulkių koncentracijos priklausomybę nuo atmosferos cirkuliacijos. Pasitelkus fenologinius duomenis, įrodyti egzistuojančią žiedadulkių tolimąją pernašą. Išanalizuoti žiedadulkių koncentracijos kaitos priklausomybę nuo kritulių kiekio bei vėjo greičio Šiaulių mieste. Žiedadulkių duomenys paimti iš Šiaulių aerobiologinių tyrimų stoties. Atgalinės oro masių trajektorijos nustatytos remiantis Tarptautinės vandenyno ir atmosferos administracijos oro resursų laboratorijos tiekiamu HYSPLIT 4 modeliu. Augalų dulkėjimo periodui Europos regione apibudinti ir tolimosios pernašos galimybei tyrimo metu nustatyti, naudotasi Europos aeroalergenų duomenų bazės žiedadulkių koncentracijų duomenimis. Meteorologinius duomenis tiriamajam periodui analizuoti suteikė Šiaulių meteorologijos stotis, Lietuvos Hidrometeorologijos tarnyba prie Aplinkos ministerijos. Atgalinių oro masių trajektorijų analizė parodė, kad 2003-2005 m. augalų žydėjimo laikotarpiu vyravo vakarinė ir šiaurės vakarinė oro pernaša. Šios oro masės į Šiaulių miestą atslinkdavo iš 1 Europos regiono. Gauta, kad 2003 m. salierinių, kiečio, astrinių, beržo, kiparisinių, pušies... [toliau žr. visą tekstą] / The aim of this study is to analyse the dependence of the fluctuation of pollen concentration on atmosphere circulation, rainfall and wind speed in Šiauliai city, in 2003 – 2005. In order to implement the aim of the study several tasks were set. The first is to identify backward air mass trajectories and compute the rainfall in the trajectories during 2003–2005. The second is to evaluate the dependence of airborne pollen concentration on the atmosphere circulation. The third is to prove existing long-range transport of pollen by using phenological data. The fourth is to analyse the dependence of pollen concentration on the rainfall and wind speed in Šiauliai city. The data about the amount of pollen were obtained from Šiauliai aerobiological station. Backward air mass trajectories were calculated according to HYSPLIT 4 model, which is provided by Air Resources Laboratory of National Oceanic and Atmospheric Administration. In order to evaluate plants pollination period in neighbouring European countries and pollen long-range transport the data referring to the European Aeroallergen Network database were used. The meteorological data for Šiauliai city was provided by Šiauliai meteorological station, the Hydrometeorological Service of Lithuania under the Ministry of Environment. The analysis of backward air masses trajectories has shown that in 2003–2005 during the blooming period of plants, western and north-western air transport dominated. These air masses moved from 1... [to full text]

Patienter som väntar på operation är ofta oroliga. Oron påverkas av omgivningen och det gör väntrummets utformning intressant. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av det preoperativa väntrummet. Studien utfördes med kvalitativ metod där sex stycken patienter som suttit i väntrummet innan operationen intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Patienternas behov av att bli sedda framkom som ett övergripande tema. Patienterna upplevde ett utanförskap genom ensamhetskänslor och oro. De visade även en initiativlöshet i väntrummet som bidrog till utanförskapskänslan samt accepterande av vad personal föreslog som tidsfördriv under väntan. Rummet innehöll bland annat en tv och en fototapet föreställandes skog i realstorlek, dessa var tydligast uppskattade i rummet. Patienterna tyckte många gånger att personalen inte var tillräckligt närvarande och de kände sig ensamma. Resultatet visar vikten av att personalen är närvarande och visar intresse för patienter, denna sociala kontakt verkar inte kunna ersättas av enbart materiel. Gott omhändertagande och god miljö ger patienter en trygghet i väntan vilket bidrar till att behovet av att bli sedd tillfredsställs.

Studien syftar till att visa på hur fem svensklärare hanterar och förebygger talängslan hos elever i klassrummet. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförda med fem svensklärare på grundskolans senare år. Empirin har analyserats tematiskt och de teman som utkristalliserat sig diskuteras och knyts an till tidigare forskning. Slutsatser dras utifrån analysen av empirin och diskuteras ytterligare.Studien visar att lärarna tycks vara medvetna om vilka faktorer som utgör de mest ångestframkallande för de talängsliga eleverna och att det finns en ambition att reducera dessa. Samtidigt försöker de pusha på eleverna att våga ta små kliv framåt i den takt de är redo. De försöker samtliga att visa positiva förväntningar på eleverna så att dessa inte riskerar att stigmatiseras. Sett till forskningen om talängslan med anknytning till skolan och klassrummet är just detta tillvägagångssätt effektivt för att hjälpa individer med talängslan att våga tala i mer och mer krävande situationer och för att lindra symtomen. Inom forskningsfältet är man tämligen överens om att en lagom dos krav tillsammans med positiva talarupplevelser - som hjälper till att bygga upp elevens självbild som talare - är ett effektivt tillvägagångssätt för att hjälpa talängsliga individer. Att positiva talarupplevelser är avgörande för att eleven ska ta ytterligare steg framåt tycks samtliga lärare i studien vara medvetna om och begränsar kraftigt negativ respons och lägger fokus på det positiva. Forskning på området visar tydligt att om den talängslige förväntar sig att talet ska bli bedömt så ökar ångesten. Lärarna i studien tycks vara medvetna om detta och begränsar samtliga kraftigt bedömningsaspekten av tal. Istället försöker de avdramatisera talsituationerna och göra dem till lekar och övningar för att det ska bli så avslappnat som möjligt. Denna "informalisering" sammanklingar väl med det som forskningen visar, nämligen att formalitetsgraden på kommunikationssituationen påverkar den talängslige och att det blir mer ångestfyllt ju mer formell situationen är. Samtliga lärare i studien diskuterar kraven och målen tillsammans med de talängsliga eleverna så att de får inflytande över det fortsatta arbetet. Betygskriterierna ska vara synliggjorda och inte något som hemlighålls, menar lärarna i studien. Detta är mycket positivt då forskning på området visar att talängsliga individer är extra känsliga för tvetydigheter. Studier visar att ju större uppmärksamhetsfokus som riktas mot talaren som person där framme desto större blir ångesten hos den talängslige. Samtliga lärare ger tips på hur eleverna kan minska fokuset på sig själva där framme, genom att exempelvis använda sig av Power Point.För att förebygga talängslan och ytterligare hjälpa dem som är talängsliga försöker lärarna i studien skapa ett tillåtande och tryggt klassrumsklimat. De menar sig försöka skapa trygghet i gruppen så att eleverna känner sig bekväma med varandra. De menar sig också försöka skapa goda klassrumsnormer så att ingen ska behöva bli utpekad eller påhoppad. De tycker att det är viktigt att klassrumsklimatet är stöttande så att det ska vara okej att göra på olika sätt utan att få en stämpel på sig eller bli retad. Inom forskningsfältet är man tämligen överens om att talängslan främst uppstår i grupper som kännetecknas av otrygghet, det vill säga då individer inte är bekväma med varandra. Att alla är en del av gemenskapen är alltså mycket viktigt för att förebygga talängslan. Flera forskare tipsar också om att en god idé kan vara att dela in klassen i små trygga grupper om det är svårt att få till denna trygghet i helklass för alla elever. Lärarna i studien nämner att de ibland delar in klassen i grupper och att de tänker extra på att de talängsliga eleverna ska hamna med sådana kamrater de känner sig trygga med. Första steget kan just vara att den talängslige ska redovisa för just dessa kamrater.Utifrån intervjustudien framkommer det att det tycks finnas en del aspekter i lärarnas undervisning som - givetvis utan att de själva är medvetna om det - kan bidra till och förvärra talängslan till viss grad. Dels så tycks det finnas en tydlig fokusering på form, vilket faktiskt ökar fokuset på talaren som person där framme just där och då, dels tycks majoriteten av klassrummen präglas av det så kallade recitationsmönstret, vilket ökar formalitetsgraden på kommunikationssituationerna och gör dessa mer laddade än vad de egentligen behöver vara. I det dialogiska klassrummet blir elevernas inlägg mindre formella och så att säga naturliga inslag i undervisningen. Detta bör underlätta för framförallt de talängsliga eleverna. Inom forskningsfältet är man överens om att i synnerhet talängsliga behöver få mycket tid till förberedelse för att klara av sina framföranden. Detta tycks lärarna i studien inte lägga någon nämnvärt stor vikt vid. Det viktiga tycks vara framförandena där och då och på vilket sätt de utförs snarare än på innehållet och arbetsprocessen bakom. Vid responsen tycks lärarna fokusera på retorikens så kallade lokala delar (tempo, röststyrka, kroppsspråk etc.), medan de globala delarna (innehållet och förberedelserna bakom) tycks bli förbisedda. Detta missgynnar de talängsliga eleverna på två sätt; dels hamnar de själva i ett större fokus där framme, dels blir förberedelsemöjligheterna begränsade, framförallt genom att de inte får reda på vikten av att förbereda sig och hur det ska göras på bästa sätt.

Background Research shows that the majority of patients feel anxiety before and during anesthesia. It has been shown in several studies that preoperative anxiety may cause adverse effects in the postoperative course. Nurse anesthetists have a key role in creating a safe environment and the opportunity to use different interventions to reduce the degree of anxiety. Aim The aim of the study was to examine which interventions may reduce anxiety in adult patients before and during both general, local and regional anesthesia. Design Systematic literature review with a quantitative approach. Results Several studies indicate that gabapentin and pregabalin can reduce anxiety before and during anesthesia. The anxiety reducing effect appeared to be dose dependent. The naturopathic drugs Citrus aurantium blossom and Passiflora incarnata Linneaus were found to reduce anxiety before anesthesia. Music on headphones was also found to reduce the patient´s anxiety before and during anesthesia. In this study information provided as video and electronic information material did not demonstrate a reduction in pre-and perioperative anxiety, with exception of one study. Conclusions Several studies indicated that pharmacological interventions could reduce anxiety before and during anesthesia. Listening to music in connection with anesthesia was also found to reduce the degree of anxiety. Music is a simple intervention for the nurse anesthetist to initialize and the patients themselves may be given the opportunity to participate in their treatment by selecting the music. Considerably more research is needed on non-pharmacological interventions to complement all pharmacological research being conducted. / Bakgrund Forskning visar att majoriteten av patienterna känner oro inför och under anestesi. Det har visat sig i flera studier att preoperativ oro kan ge negativa konsekvenser i det postoperativa förloppet. Anestesisjuksköterskan har en viktig uppgift i att skapa en trygg miljö och möjlighet att med olika interventioner minska graden av oro. Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka interventioner som kan minska vuxna patienters oro inför och under såväl generell som lokal och regional anestesi. Design Systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Resultat Flera studier visade att gabapentin och pregabalin kunde minska patientens oro före och under anestesi. Den orosreducerande effekten visade sig emellertid vara dosberoende. Naturläkemedlen Citrus aurantium Blossom och Passiflora incarnata Linneaus visade sig minska oro inför anestesi. Musik i hörlurar sågs också minska patientens oro före och under anestesi. I denna studie påvisade information i form av video och elektroniskt informationsmaterial inte någon reducering av pre- och peroperativ oro, med undantag för en studie. Slutsats Flera studier pekade på att farmakologisk behandling kunde minska oro före och under anestesi. Att lyssna på musik i samband med anestesi visade sig också minska graden av oro. Musik är en enkel intervention för anestesisjuksköterskan att initiera och patienten kan ges möjlighet till delaktighet i sin behandling genom att själv välja musiken. Betydligt mer forskning behövs dock om icke-farmakologiska interventioner som komplement till all farmakologisk forskning som bedrivs.

Uppsatsens namn lyder på följande sätt: Hur mycket måste jag anstränga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohälsa i relation till skola och framtidsval. Studien är skriven av Melissa Gülünay och Mirela Koljenovic som läser sitt tredje år på Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner ställs inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohälsa i form av oro och ångest. För att kunna svara på denna fråga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som står för utformningen av samhället och de olika institutionerna så som skola och arbete. När vi talar om framtidsval så menar vi de val som rör intervjupersonernas etablering på arbetsmarknaden och eventuell vidareutbildning. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med sex gymnasieelever. Studien utgår från teorier som på olika sätt behandlar den ökade individualiseringen i dagens samhälle. Dessa teorier används i hopp om att få ta reda på om och hur människor påverkas av den ökade individualiseringen i samhället och slutligen kunna tillämpa detta på studiens empiri. Resultatet kan tolkas på så sätt att individualiseringen har ökat och att studiens intervjupersoner upplever psykisk ohälsa på grund av skolan respektive dess studier, möjligheterna att tillträda arbetsmarknaden och en eventuell vidareutbildning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.