Preludium och fuga i diss-moll skrevs 1936 av organisten, läraren och tonsättaren Otto Olsson. Han var en av de sista representanterna för den svenska romantiken och efter hans död gick den speltraditionen nästan helt förlorad. Idag har organister återgått till att spela den tidens orgelmusik på ett mer autentiskt sätt, men dagens tongivande organister, som växte upp och utbildades under den strömning som kom att kallas orgelrörelsens dagar, är naturligtvis påverkade av den traditionen. I mitt arbete har jag med hjälp av inspelningar, en analys av stycket och studium av skrifter om Olsson, hans omgivning och hans musik försökt komma hans spelstil nära. Jag har också analyserat och diskuterat de registreringstekniska val en organist har att göra vid framförande av stycket. / <p>Otto Olsson: Preludium och fuga i diss-moll op. 56</p><p>Marco Enrico Bossi: Scherzo i g-moll op. 49:2</p><p>Oskar Lindberg: I denna ljuva sommartid op. posth</p><p>Louis Vierne: Carillion de Westminster op. 54:6</p>

I detta examensarbete undersöker skribenten några mindre orgelverk från den svenska romantiska perioden sett till hur de är komponerade ifråga om form och harmonik och vad som utmärker sig för just den valde tonsättaren samt analyserar dennes eget orgelspel och vad som kännetecknar detta jämfört med nedskrivna stycken. Därefter beskrivs arbetsprocessen när det gäller att skapa ett koralförspel i samma stil efter att ha tillämpat inspiration av analyserna. / <p>På grund av rådande pandemi är datum för examenskonsert ännu inte bokat. Det preliminära programmet består av Allegro ur Symphonie 6 (Charles-Marie Widor), Adagio (Yngve Sköld), Preludium &amp; Fuga i g moll (Marcel Dupré), Uruppförande av stycke som fortfarande komponeras (Michael Waldenby), BWV 542 Fantasi &amp; Fuga i g moll (J.S. Bach), samt improvisation. Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm. Sebastian Johansson, organist vid symfoniska Grönlund/Allen-orgeln.</p>

Denna reflektion inom konstnärligt examensarbete handlar om den svenska organisten och kompositören Otto Olsson (1879–1965). Hans kompositioner kan höras runt om i Sveriges kyrkor då bland annat hans körverk Advent sjungs flitigt under adventstid. Syftet med examensarbetet var att som organist inhämta fördjupad kunskapsutveckling om Otto Olssons liv och tonspråk för att därigenom kunna spela en stiltrogen tolkning av första satsen ”Introduktion och Allegro” ur hans Symfoni nr. 1, Eb-dur, op. 15 (1902). Metodologiskt ingick lektioner med konstnärlig handledare, instudering och analys av partitur, litteraturstudier samt lyssning av befintliga inspelningar. Studiens resultat påvisar att: i) analys av första satsens form har underlättat förståelsen av hur Olsson använde sig av olika teman och hur de konstruerades, ii) inhämtad kunskapsutveckling om de senromantiska orglarnas egenskaper och disponering av register har underlättat tolkningen, iii) det musikaliska uttrycket och legatospelet har förbättrats genom en kombination av speltekniska problemlösningar och musikaliska konstnärliga val, såsom manualbyten samt stumma fingerbyten, tumlegato/tumglissando och omfördelning av stämmor i händerna.