Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fältsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa område som samverkan innebär. Skapar fältsekreterarna nya förutsättningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mål? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjänst och polis är beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn. Fältsekreterarna verkar i en mittenposition där de förväntas arbeta både utifrån socialtjänstens formulerade önskemål och utifrån ungdomens behov. Fältarbetet kretsar ofta kring att skapa relationer till en grupp som har en negativ bild av myndigheter och att förmå dessa att ta emot samhällets stöd. De teoretiska perspektiv som appliceras för att förstå och tolka samverkan och de interaktioner som sker inom den är systemteori och symbolisk interaktionism. Det är en kvalitativ studie som har genomförts i form utav semi- strukturerade intervjuer. Sex personer har intervjuats; fältsekreterare, polis och socialsekreterare. Intervjuerna analyserades genom en innehållanalys, där skillnader och likheter mellan uttalandena kartlades. Resultatet bekräftar en del av den tidigare forskningen. Respondenterna i studien lyfter fram vikten av en gemensam samsyn. I en samverkan är det viktigt att samverkansparterna fyller skilda funktioner och kompletterar varandra. Respondenterna beskriver att de har skilda perspektiv som kan gynna samverkan. De verifierar att det finns en myndighetsskepsis hos målgruppen, därför strävar fältsekreterarna efter att skapa ett förtroende hos ungdomarna. Fältsekreterarna fungerar för polis och socialsekreterare som en förebyggande aktör. De är myndigheternas ögon utåt. De tre undersökta yrkesgrupperna kan betraktas som ett system, där de fyller olika funktioner men tillsammans arbetar de mot ett gemensamt mål. Samverkan i sig bidrar till en ökad förståelse för varandras arbeten. Den slutsats som kan dras av studien är att det i samverkan är viktigt att ta tillvara på varandras kompetenser och funktioner. Genom att göra detta kan man på bästa sätt möta omvärldens behov. Fältsekreterarna är ytterligare en aktör som verkar i området, de kan skapa en bredare kunskap hos polis och socialsekreterare. / The aim of this study has been to illustrate the collaboration between out-reach workers, police and social workers. The purpose of the study has also been to explore the impact out- reach workers has on the work of the police and social services. Out- reach workers are social workers whose main work is to locate and help youth in their own environment. The basis has been a project in Uppsala, Lokal operativ samverkan. By adding the out- reach workers to the already existing collaboration between police and social workers the conditions changes. Research on the subject has shown that the collaboration is dependent on a joint vision. Out- reach workers exist in the middle, they must meet expectations from the social workers but their main task is to work for the youth in the community. They often meet youth in vulnerable situations. The work includes creating a functional relationship between the youths and the societies agencies. The applied theories have been system theory and symbolic interactionism. The study has a qualitative approach. Six persons have been interviewed using semi-structured interviews, including police, out- reach workers and social workers. Over all the result confirms earlier research on the subject. An agreement about the task is essential for the participants. It’s important to have different roles and to complement each other, to appreciate the different functions. The participants describe how different perspectives further the collaboration. The out- reach workers aim to strengthen the relationship between the youth and the authorities. They function as a preventive and observing agent in the community. The police, the social workers and the out- reach workers function as a system that works against a common vision, but with different tasks. Finally the study shows that it’s vital to take advantage and to esteem the differences in assignments in the collaboration. By doing this the agents can meet the need of the community. The out- reach workers can broaden the knowledge about the youths in the collaboration with the police and the social workers.

Bakgrunden till studien är att det finns begränsad forskning inom det barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsfältet om interaktionen mellan ungdomar och professionella i det offentliga rummet. Tidigare forskning inom området har varit inriktad på berättelser från informanter, men få studier har undersökt fenomenet utifrån en etnografisk utgångspunkt. Kunskap om hur interaktionen mellan ungdomar och fältsekreterare utvecklas i det offentliga rummet för att uppnå en legitimitet för fältsekreterare till fältet är mycket begränsad. Att belysa ungdomars agentskap i interaktionen har varit vägledande eftersom tidigare forskning inom fältarbete har varit utifrån de professionellas utgångspunkt. Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka hur fältsekreterare interagerar med ungdomar i det offentliga rummet. Genom en etnografisk ansats skildras (observeras), inte bara det som sägs, utan även det som görs i interaktionen. Följande forskningsfrågor har undersökts: Hur skapar fältsekreterare legitimitet till fältet? Vilka strategier använder fältsekreterare för att skapa kontakt med ungdomar och samtidigt tillvarata ungas agentskap och vilka egenskaper upplever ungdomar är viktiga att ha som fältsekreterare? Studien bygger på deltagande observationer, och på informella samtal med ungdomar, i en utvald kommun avseende fältsekreterares legitimitet till fältet. Genom deltagande observation kan forskaren befinna sig i det offentliga rummet med fältsekreterare och ungdomar och observera det som verkligen händer i interaktionen. Genom tolkning kan forskaren lyckas fånga den subjektiva innebörden av social handling. Sammantaget gjordes tretton fältanteckningar avseende observationerna med två fältsekreterare samt informella samtal med åtta ungdomar, tre killar och fem flickor. Omfattningen av dessa fältanteckningar varierade mellan några preliminära noteringar såsom stödord och mentala noteringar, för att senare utgöra fullständiga fältanteckningar i slutet av dagen. Tolkningsprocessen genom den hermeutiska cirkeln har varit till hjälp för en erfarenhetsnära tolkning av fältsekreterares sätt att handla. Resultatet visar att legitimitetskapande till fältet förutsätter att professionella genom ett socialpedagogiskt förhållningssätt agerar i det offentliga rummet och interagerar med ungdomarna i den kontexten dessa befinner sig i. Genom att ha kunskap om ungdomar, förmedlar fältsekreterare tillit och trygghet. Genom att synas i det offentliga rummet utövar fältsekreterare en form av makt, vilken innefattar såväl kontrollerande som hjälpande dimensioner. Fältsekreterarnas strategier för att skapa legitimitet förutsätter ofta förtroendefulla relationer till ungdomar. / The background of the study is that there is limited research in the child- and youth research field, on the interaction between youth and professionals in the public space. Previous research in the field have been focused on stories from informants, but few studies have been based on an ethnographic approach. Observing how the interaction between young people and out-reach workers develops in public spaces to achieve legitimacy to the field is very limited. Promoting youth agency in the interaction has been guiding in this study, as previous fieldwork research has been based on the professional's point of view. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret how out-reach workers interact with young people in the public space. Through an ethnographic study show, not only what is said but also observe what is happening in the interaction. The relevant issues for this study are the following ones: How do out-reach workers create legitimacy in the field? What strategies are out-reach workers using to make contact with young people while at the same time preserving their agency? And, from a young person’s perspective, which characteristics are important to have as an out-reach worker? The study is based on participative observations and informal conversations with young people and outreach worker in a selected municipality. Through participative observation we can find ourselves in public spaces with outreach workers and young people and observe what is really happening in the interaction between them. By interpretation, the researcher is able to capture the subjective importance of social action. All in all, thirteen field notes were made. The scope of these field notes varied between some preliminary notes such as support words and mental notes, to later complete full field notes at the end of the day. The interpreting process through the hermeneutic circle has been helpful for the experience-near interpretation of the individual's way of thinking, but also the way of acting. The result shows that the creation of legitimacy in the field requires that professionals through a social pedagogical approach act in public space and interact with the young people in the context in which they are. By having knowledge of young people, the outreach worker convey confidence and security. By appearing in the public space, outreach worker exercise a form of power, which includes both controlling and helping dimensions. The outreach workers strategies for creating legitimacy often require trustful relationships with young people.