I denna uppsats har förhållandet mellan kontexten, uppdelat i kontextens tre beståndsdelar, och rutiner undersökts genom en empirisk undersökning av en förändring i den fysiska kontexten. I tidigare studier har det tagits mycket begränsad hänsyn till kontextens olika beståndsdelar somfigurerar inom ämnet och hur de relaterar till varandra. Denna uppsats bidrar således med ett teoretiskt bidrag angående hur kontexten uppdelad i dessa olika beståndsdelar relaterar tillvarandra och till rutiner. Den empiriska undersökningen utgörs av en fallstudie påLänsförsäkringars Härnösandskontor då organisationen år 2011 genomfört en organisatoriskstrukturförändring i form av en flytt till nya kontorslokaler. Studien visar att den fysiskakontexten har påverkat rutiner på ett sådant sätt att även den sociala kontexten påverkas avförändringen. Indelningen av kontexten i tre olika beståndsdelar har således inneburit att vi harfunnit samband som utgör en indikation på att rutiner inte bara påverkas av kontexten utanäven påverkar kontexten.

Thesis--Massachusetts Institute of Technology. / Cover title. Includes bibliographical references (p. 205-206).

<p>Ett regelbundet återkommande utvecklingssamtal kräver organisationens resurser i form av medarbetarens och chefens tid, vilket gör att utvecklingssamtalen bör hålla hög kvalitet för att vara meningsfulla. Studien har genomförts med intervjuer på en myndighet där medarbetarnas och chefernas upplevelse av utvecklingssamtal har undersökts. Resultatet visar att myndighetens syfte med utvecklingssamtal är otydligt och att det är oklart var frågor som rör medarbetarens lön ska diskuteras. För att utvecklingssamtalen ska bli meningsfulla för såväl organisation som de anställda är tydliga mål och syften med utvecklingssamtalen av betydelse. Val av plats där utvecklingssamtalet äger rum bör noggrant planeras för att minska den negativa kontextens inverkan på samtalet. Utvecklingssamtalet är ett sätt att motivera de anställda genom att de ges möjlighet att diskutera faktorer som påverkar motivationen så som feedback från chefen och att prata om utbildningar. Återkoppling till föregående års samtal och en diskussion om hur medarbetaren kan påverka sin lön är exempel på hur utvecklingssamtalet kan påverka medarbetarens upplevelse av rättvisa.</p>

Ett regelbundet återkommande utvecklingssamtal kräver organisationens resurser i form av medarbetarens och chefens tid, vilket gör att utvecklingssamtalen bör hålla hög kvalitet för att vara meningsfulla. Studien har genomförts med intervjuer på en myndighet där medarbetarnas och chefernas upplevelse av utvecklingssamtal har undersökts. Resultatet visar att myndighetens syfte med utvecklingssamtal är otydligt och att det är oklart var frågor som rör medarbetarens lön ska diskuteras. För att utvecklingssamtalen ska bli meningsfulla för såväl organisation som de anställda är tydliga mål och syften med utvecklingssamtalen av betydelse. Val av plats där utvecklingssamtalet äger rum bör noggrant planeras för att minska den negativa kontextens inverkan på samtalet. Utvecklingssamtalet är ett sätt att motivera de anställda genom att de ges möjlighet att diskutera faktorer som påverkar motivationen så som feedback från chefen och att prata om utbildningar. Återkoppling till föregående års samtal och en diskussion om hur medarbetaren kan påverka sin lön är exempel på hur utvecklingssamtalet kan påverka medarbetarens upplevelse av rättvisa.

Zugl.: Passau, Univ., Diss., 2007

Stuttgart, Univ., Diss., 2007.

Zugl.: Duisburg, Essen, University, Diss., 2009.

Zugl.: Krems, Universiẗat, Diss., 2004.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lärande som generellt begrepp men också i förhållande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att använda fritidshemmet som den plats som står för en informell kontext och skolan som den plats som står för den formella kontexten. Detta på grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 12 elever i årskurs tre. Studiens resultat visar att lärande som begrepp är starkt förknippat med skolans värld och den formella kontexten. Eleverna uppfattar att lärande i högre grad sker i skolan än på fritids. Dock visar resultatet att lärande sker på fritidshem men att den informella kontexten som omger lärandet också gör lärandet till viss del osynligt. Gällande integreringens existens indikerar studien att eleverna uppfattar fritids och skola som två skilda platser. Fritidshemmet är enligt studiens resultat ett komplement till skolan i betydligt högre grad än integrerad i skolverksamheten.