This essay studies the strategic practices of art students, in terms of establishing positions as legitimate artists, within the Swedish higher educational system. Through interviews with six art students, the study explores the opportunities, limitations and definitions of value that agents with different capital compositions experience within the artistic educational field. Through qualitative interviews and cultural analysis, the essay shows examples of how the studied individuals navigate their perceived positions within the artistic field, and with what means they attempt to establish their wanted positions within that field. The study shows that by applying the theoretical framework created by sociologist Pierre Bourdieu, the experiences of the studied individuals relate to a greater system of power distribution, which seemingly governs over means of influence within the artistic field. This system can be found reproduced through educational institutions, such as the Swedish art schools in question. Antagonistic attempts of re-forming this institutionally governed field seem only to be coming from individuals with positions of power in general society, which points to a power structure that obstructs any pretensions on the artistic field coming from agents outside of the artistic or social elite. This essay thereby encourages further study of the arguable freedom attributed to artistic practitioners, in light of the potential creative boundaries established through institutional power.

The purpose of this thesis is to examine a selection of ideological publishing houses in Sweden today. We want to examine where they are situated in the literary society, their terms and prerequisites. This is achieved through interviews with informants from each of the publishing houses, which we analyze with concepts from the culture sociologist Pierre Bourdieu. The publishing houses are also put in context through information from other actors in the literary field, together with previous research and other material about the Swedish book market. The main research problem in the thesis is to examine the relations between the selected publishing houses – which profile themselves as ideological – and the literary field where they exist. The theoretical framework consists of Bourdieu’s theories on the literary field. One of the main conflicts in the field is that between the cultural and the economical pole, both aspects that must be considered by the publisher. The increased market adaptation in the book business can lead to standardized publications and difficult conditions for smaller actors. The results show that independent publishing houses are an important complement to the larger publishing houses as they serve as a guarantee for variety within the field. Furthermore, the examined publishing houses function as a meeting place for readers, authors and other literary collaborators with the correct kind of symbolic capital. The publishing houses create alternative ways of book-selling and distribution. They also co-operate with agents/actors with a similar position in the field, to reach out with their publishing and ideology. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine values expressed towards the Swedish literary award Augustpriset in a selection of articles from Swedish newspapers published between the years 2000-2007. The questions posed in the study are: What types of values concerning Augustpriset are expressed in a selection of cultural journalistic articles? How is the relationship between intellectual culture and commercial culture reflected in the articles? How are positive and negative standpoints justified? How can Augustpriset and the journalists be understood as parts of intraconversion on the literary field? The study’s qualitative textual analysis is theoretically based on Pierre Bourdieu’s theory of the literary field. The method used for analysing the articles is idea analysis using dimensions constructed from Bourdieu’s description of two polarities, the intellectual and the commercial, of the literary field. Also used as a theoretical tool is John F. English’s term intraconversion. The results of the study indicate that a majority of the journalists express scepticism towards the commercial aspects of Augustpriset, and that commercial interests are sometimes perceived to be affecting the process of nomination, voting and awarding of the award. The results also indicate that intellectual culture is given higher value that commercial culture, hence the values expressed can be assigned to the dimension constructed from the intellectual pole. / Uppsatsnivå: D

Bakgrunden till studien är att det finns begränsad forskning inom det barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsfältet om interaktionen mellan ungdomar och professionella i det offentliga rummet. Tidigare forskning inom området har varit inriktad på berättelser från informanter, men få studier har undersökt fenomenet utifrån en etnografisk utgångspunkt. Kunskap om hur interaktionen mellan ungdomar och fältsekreterare utvecklas i det offentliga rummet för att uppnå en legitimitet för fältsekreterare till fältet är mycket begränsad. Att belysa ungdomars agentskap i interaktionen har varit vägledande eftersom tidigare forskning inom fältarbete har varit utifrån de professionellas utgångspunkt. Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka hur fältsekreterare interagerar med ungdomar i det offentliga rummet. Genom en etnografisk ansats skildras (observeras), inte bara det som sägs, utan även det som görs i interaktionen. Följande forskningsfrågor har undersökts: Hur skapar fältsekreterare legitimitet till fältet? Vilka strategier använder fältsekreterare för att skapa kontakt med ungdomar och samtidigt tillvarata ungas agentskap och vilka egenskaper upplever ungdomar är viktiga att ha som fältsekreterare? Studien bygger på deltagande observationer, och på informella samtal med ungdomar, i en utvald kommun avseende fältsekreterares legitimitet till fältet. Genom deltagande observation kan forskaren befinna sig i det offentliga rummet med fältsekreterare och ungdomar och observera det som verkligen händer i interaktionen. Genom tolkning kan forskaren lyckas fånga den subjektiva innebörden av social handling. Sammantaget gjordes tretton fältanteckningar avseende observationerna med två fältsekreterare samt informella samtal med åtta ungdomar, tre killar och fem flickor. Omfattningen av dessa fältanteckningar varierade mellan några preliminära noteringar såsom stödord och mentala noteringar, för att senare utgöra fullständiga fältanteckningar i slutet av dagen. Tolkningsprocessen genom den hermeutiska cirkeln har varit till hjälp för en erfarenhetsnära tolkning av fältsekreterares sätt att handla. Resultatet visar att legitimitetskapande till fältet förutsätter att professionella genom ett socialpedagogiskt förhållningssätt agerar i det offentliga rummet och interagerar med ungdomarna i den kontexten dessa befinner sig i. Genom att ha kunskap om ungdomar, förmedlar fältsekreterare tillit och trygghet. Genom att synas i det offentliga rummet utövar fältsekreterare en form av makt, vilken innefattar såväl kontrollerande som hjälpande dimensioner. Fältsekreterarnas strategier för att skapa legitimitet förutsätter ofta förtroendefulla relationer till ungdomar. / The background of the study is that there is limited research in the child- and youth research field, on the interaction between youth and professionals in the public space. Previous research in the field have been focused on stories from informants, but few studies have been based on an ethnographic approach. Observing how the interaction between young people and out-reach workers develops in public spaces to achieve legitimacy to the field is very limited. Promoting youth agency in the interaction has been guiding in this study, as previous fieldwork research has been based on the professional's point of view. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret how out-reach workers interact with young people in the public space. Through an ethnographic study show, not only what is said but also observe what is happening in the interaction. The relevant issues for this study are the following ones: How do out-reach workers create legitimacy in the field? What strategies are out-reach workers using to make contact with young people while at the same time preserving their agency? And, from a young person’s perspective, which characteristics are important to have as an out-reach worker? The study is based on participative observations and informal conversations with young people and outreach worker in a selected municipality. Through participative observation we can find ourselves in public spaces with outreach workers and young people and observe what is really happening in the interaction between them. By interpretation, the researcher is able to capture the subjective importance of social action. All in all, thirteen field notes were made. The scope of these field notes varied between some preliminary notes such as support words and mental notes, to later complete full field notes at the end of the day. The interpreting process through the hermeneutic circle has been helpful for the experience-near interpretation of the individual's way of thinking, but also the way of acting. The result shows that the creation of legitimacy in the field requires that professionals through a social pedagogical approach act in public space and interact with the young people in the context in which they are. By having knowledge of young people, the outreach worker convey confidence and security. By appearing in the public space, outreach worker exercise a form of power, which includes both controlling and helping dimensions. The outreach workers strategies for creating legitimacy often require trustful relationships with young people.

Studien syftar till att undersöka dramapedagogers syn och hållning till begreppet terapi i pedagogiskt drama. Vidare undersöks hur gränsdragningen görs mot det terapeutiska och huruvida terapeutiska effekter förekommer i deras arbete. I studien medverkar fyra dramapedagoger och metoden som används är kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuerna skedde under april och maj 2011. Teorin för studien är det personlighetsutvecklande perspektivet (Sternudd 2000) som är grunden för drama med såväl pedagogiska som terapeutiska syften. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en öppen, men reserverad syn på begreppet terapi. De känner en viss osäkerhet kring var gränsen mot det terapeutiska går och när den överskrids. Samtidigt har de utvecklat strategier för gränsdragningen som handlar om deras roll som ledare, vilken kompetens de har och den överenskommelse de har med sin grupp. En strategi för gränsdragningen mot det terapeutiska fältet är nödvändig för att skapa en trygghet för sig själv som ledare för ett dramapedagogiskt arbete och för deltagarna. Slutsatsen kring studien är att det terapeutiska fältet i dramapedagogiken är ett komplext och svårt ämne att tala om, eftersom dramats ställning gentemot det terapeutiska är oklart.

<p>This paper presents an approach in contemporary, abstract art for a new way of experiencing modernist abstraction. This has not been possible until now, about 40 years after the postmodern turn against modernism in art, and the closely connected formalism. This new approach is represented in this paper by the Swedish contemporary artists Ann Edholm and Jacob Dahlgren. Modernist artists such as Kasimir Malevich and Piet Mondrian receives a new relevance to contemporary abstract art. This opens up for a new, more complex and more dialectical understanding and re-evaluation of modernism and its abstract art.This is shown by a historical and chronological investigation which highlights modernist abstract art, formalism, and the critical and post-modern Neo-geometric ‘abstraction’ of the eighties. This background has been a way of proving how modernist abstraction still can possess a validity for contemporary art today, and even vitalize a continuation for abstract art as a contemporary practice.</p>

This paper presents an approach in contemporary, abstract art for a new way of experiencing modernist abstraction. This has not been possible until now, about 40 years after the postmodern turn against modernism in art, and the closely connected formalism. This new approach is represented in this paper by the Swedish contemporary artists Ann Edholm and Jacob Dahlgren. Modernist artists such as Kasimir Malevich and Piet Mondrian receives a new relevance to contemporary abstract art. This opens up for a new, more complex and more dialectical understanding and re-evaluation of modernism and its abstract art.This is shown by a historical and chronological investigation which highlights modernist abstract art, formalism, and the critical and post-modern Neo-geometric ‘abstraction’ of the eighties. This background has been a way of proving how modernist abstraction still can possess a validity for contemporary art today, and even vitalize a continuation for abstract art as a contemporary practice.

This paper aims to describe and elaborate on a recent discursive change within the new-age movement. Since the seventies and the publishing of speculative popular science books like The Tao of Physics by Fritjof Capra and The self-aware universe by Amit Goswami, the idea that quantum physics resonates with spirituality has become the topic of hundreds of books and movies. The quantum-spiritual discourse has three distinct ways to approach quantum physics in its discussion on spirituality: The parallelistic approach which emphasizes the similarities between eastern philosophies and modern physics, the monistic-idealistic approach which tells us that mind is the foundation of matter and the scientific spiritual approach which tries to explain spiritual claims scientifically. In the quantum-spiritual discourse, quantum physical phenomena (e.g. non-locality and entanglement) are being called upon to validate metaphysical statements. The primary assumption of the discourse is that the shift of paradigm due to the establishment of modern physics also is a shift of paradigm of spirituality. With the object to examine the common claims made in the discourse, cross-references between spiritual arguments and facts of quantum physics are being made. A discussion is held about the probable influence of the historical context, with particular focus on the monistic evolvement during the late nineteenth century.

När Svenska Akademien år 2016 tilldelade Bob Dylan nobelpriset i litteratur väcktes en enorm debatt i svenska tidningar rörande frågan ifall priset kan tilldelas en musiker och ifall låttexten går att betrakta som litteratur. I denna uppsats undersöks vilka argumenten i debatten var för och emot låttexten som litteratur. Utöver detta analyseras även vilka litteraturideal debattörerna baserade sina argument på. Materialet för studien är artiklar ur svenska tidningar publicerade år 2016-2018 och debatten analyseras med hjälp av den franske sociologen Pierre Bourdieus fältteori för att påvisa hur det litterära fältets aktörer reagerade på Akademiens val av Dylan och en textform utanför det konventionella litteraturbegreppet. Studiens resultat visar att det i debatten förekom åtta argument för eller emot att Bob Dylans låttexter är litteratur. De till priset negativt inställda kritikerna menade att hindren för låttexten att vara litteratur är dess beroende av sin ljudande form, dess stora popularitet och publikframgång, den separata marknaden och de säregna marknadsförutsättningarna för låttexter gentemot den konventionella litteraturen. De positiva kritikerna menade istället att låttexten är litteratur på grund av likheten med antikens och romantikens lyrik och poesi, intertextualiteten och likheten med modernismen, dess estetiska kvalitéer och rim, samt dess emancipatoriska innehåll. Utöver detta påvisar undersökningen att Svenska Akademiens val av Bob Dylan tolkades av tidningarnas kulturskribenter som att institutionen försökte bredda litteraturbegreppet till att även innefatta låttexter.  För att försvara det litterära fältets autonomi användes strategier av de positiva kritikerna som att försöka förknippa Dylan med litterärt kapital och låttexterna med konsekrerade verk ur den västerländska kanon. De negativa kritikerna anklagade Svenska Akademiens val för att vara för kommersiellt samt hänvisade till värnandet om det skrivna ordet och den smala kulturen. Avslutningsvis ges låttexter och det litteratursamhälle som omgärdar dem som förslag på forskningsobjekt för framtida litteratursociologisk forskning.

<p>Mitt syfte är att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig på det barnkulturella fältet, vilka emotionella responser det förmår väcka hos sin publik och hur både diskurser om barn och barndom och existentiella frågor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (<em>Vi på Saltkråkan (1964), <em>Ebba och Didrik (1990), <em>Barnens detektivbyrå (1991), <em>Du måste förstå att jag älskar Fantomen (1981) samt <em>Rädda Joppe – död eller levande (1985)) med fokus på just barndomsdiskurser och existentiella frågor. </em></em></em></em></em></p><p>Mina teoretiska utgångspunkter har varit flera då jag försökt hitta en tvärvetenskaplig ingång till mitt ämne. Teorier om kultur och populärkultur, kultursociologisk teori och diskursteori är utgångspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori. Min forskningsöversikt presenterar forskning dels kring barns existentiella frågor, dels kring barn som TV-publik och deras emotionella responser på mediet.</p><p>I mina egna analyser har jag kommit fram till att barnet i TV-dramatiken har många ansikten; flera diskurser om barn och barndom samexisterar. Existentiella frågor tas upp och problematiseras på flera sätt; döden, rädslor, kärleken, vänskap och separation är några teman som präglar TV-serierna. Barns rätt till sina känslor inför dessa frågor, och barns rätt att vara just barn och bli tagna på allvar som sådana, är budskap jag tycker mig kunna se i TV-dramatiken. Dessutom skildras barn som kompletta och komplexa människor, med samma breda psykologiska och känslomässiga spektrum som vuxna.</p><p> </p>