This thesis provides new insights into the societal organisation of iron production within past societies within Northern-Middle Sweden, through the applications of advanced GIS analyses and statistics, as well as the modelling of hypothetical hot spots of iron production through newly developed hydro-geological theories.  Parallel shifts in iron production intensities occurred during the 6th century AD. This is interpreted as reflecting different levels of adaptiveness to the climate crisis of AD 536/40. Differences in connectivity to major waterways between northern and southern watersheds are observed, possibly reflecting differing needs for transporting the iron. Clusters with large iron production sites are mainly located along the rivers, whereas groups of smaller iron production sites with no visible charcoal pits occur in outland positions. The lack of visible charcoal pits is interpreted as a low-scale charcoal production, less visible. / Denna uppsats bidrar med nya perspektiv på järnframställningens samhällsprägel inom Mellannorrland. Detta uppnås genom tillämpningen av avancerade GIS-analyser och statistik, samt modellering av hypotetiska järnframställnings-zoner inom landskapen, genom tillämpningen av nya hydro-geologiska teorier. Parallella förändringar i järnframställningens intensitet ägde rum under 500-talet. Detta tolkas som skiftande anpassningsförmågor inom samhällen till klimatkrisen som ägde rum 536/40 e.v.t. Olika grader av närhet till högkommunikativa vattenleder mellan nordliga och sydliga områden observeras, vilket kan indikera olika behov av transportleder för järn. Kluster av stora järnframställningsplatser framträder främst längst dessa vattenleder, medan järnframställningen inom utmarkerna är mer lågskalig, och saknar ofta synliga kolningsgropar. Saknaden av dessa tolkas som förekomsten av en långskallig kolframställning, som inte är lika väl synlig i landskapet.