Syftet med det här projektet är att göra en paleoekologisk studie för att utvärdera om makrofossilanalys kan användas som självständigt redskap för att göra en miljöbeskrivning av sedimentborrkärnan från Lina myr, samt att se om det finns tillräckligt material i borrkärnan för att göra kol-14 dateringar. Makrofossil är alla spår av djurliv och växtliv i jordlagren som man kan observera okulärt, exempelvis fröer, benrester och träkol. Genom att studera makrofossil så är det möjligt få en bild av resursutnyttjandet i ett område eller se spår av biologiskt liv. Projektet baseras på material som kommer från Lina myr som ligger på den östra delen av Gotland. Området är ca 900 hektar stort och ligger på en kalkstensgrund. Under hösten 2016 påbörjades ett projekt med syfte att undersöka landskapets och människans interaktion i området med fokus på Lina myr där landskapsförändringar som skett under 8 000 år ska studeras med hjälp av olika metoder. Studierna kombinerar paleoekologiska, arkeologiska och samhällsgeografiska perspektiv.  Genom våtsiktning och med hjälp av mikroskop studerades material från borrkärnan tagen vid Lina myr. Ett fåtal fröer hittades tillsammans med en del insektsdelar och molluskskal. Förhoppningen var att hitta material för en kol-14 datering, men endast mycket små delar träkol hittades och de flesta av fröerna var inte lämpliga för datering. Tolkningen av de artbestämda fröernas ekologi resulterade i slutsatsen att det funnits vatten i området länge som varit sött och/eller bräckt. Detta antagande stärktes av fynd av Chara som återfanns i prover från nästan alla lager. Dock fanns det för lite material för att göra en miljöbeskrivning av området. En rekommendation var att även utföra en diatoméanalys och eventuellt även en pollenanalys, för att få en tydligare bild av landskapsutvecklingen.

This thesis provides new insights into the societal organisation of iron production within past societies within Northern-Middle Sweden, through the applications of advanced GIS analyses and statistics, as well as the modelling of hypothetical hot spots of iron production through newly developed hydro-geological theories.  Parallel shifts in iron production intensities occurred during the 6th century AD. This is interpreted as reflecting different levels of adaptiveness to the climate crisis of AD 536/40. Differences in connectivity to major waterways between northern and southern watersheds are observed, possibly reflecting differing needs for transporting the iron. Clusters with large iron production sites are mainly located along the rivers, whereas groups of smaller iron production sites with no visible charcoal pits occur in outland positions. The lack of visible charcoal pits is interpreted as a low-scale charcoal production, less visible. / Denna uppsats bidrar med nya perspektiv på järnframställningens samhällsprägel inom Mellannorrland. Detta uppnås genom tillämpningen av avancerade GIS-analyser och statistik, samt modellering av hypotetiska järnframställnings-zoner inom landskapen, genom tillämpningen av nya hydro-geologiska teorier. Parallella förändringar i järnframställningens intensitet ägde rum under 500-talet. Detta tolkas som skiftande anpassningsförmågor inom samhällen till klimatkrisen som ägde rum 536/40 e.v.t. Olika grader av närhet till högkommunikativa vattenleder mellan nordliga och sydliga områden observeras, vilket kan indikera olika behov av transportleder för järn. Kluster av stora järnframställningsplatser framträder främst längst dessa vattenleder, medan järnframställningen inom utmarkerna är mer lågskalig, och saknar ofta synliga kolningsgropar. Saknaden av dessa tolkas som förekomsten av en långskallig kolframställning, som inte är lika väl synlig i landskapet.