Bakgrund: Barnmorskans bemötande är av stor betydelse för kvinnans upplevelse av att känna sig trygg och hantera smärtan under latensfasen och förlossningen. Målet är att kvinnan ska vara hemma under latensfasen då sjukhusmiljön kan ha en negativ inverkan på det fysiologiska förlossningsförloppet. Mödrahälsovården har en viktig roll genom att stötta och förbereda den gravida kvinnan inför förlossningen. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av att under latensfasen sökt vård på förlossningsavdelningen och sedan fått åka hem. Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts och baseras på fem enskilda intervjuer med förstföderskor. Datamaterialet analyserades enligt innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna kände sig oförberedda och uttryckte en okunskap om latensfasen. Bemötandet från barnmorskan på förlossningen var av betydelse för hur kvinnorna upplevde och kunde hantera latensfasen och förlossningen. Smärtsamma förvärkar och sömnbrist var de huvudfaktorer som gjorde att de besökte förlossningen. Slutsats: Studien visade att  informationen från barnmorskan på mödrahälsovården gällande latensfasen var bristfällig och behöver förbättras. Kvinnorna hade svårt att avgöra när de var i aktiv fas och skulle åka in till förlossningen. Barnmorskan på förlossningen behöver se den enskilda kvinnan och anpassa omhändertagandet individuellt. Även partner/närstående kan vara i behov av råd och stöd från barnmorskan för att lättare kunna hjälpa kvinnan under latensfasen. / Background: The midwife's attitudes are important for a woman’s experience of feeling secure and manage pain during latent phase and delivery. The goal is that the woman should be at home during latent phase, because of that the hospital environment can have a negative impact on the physiological delivery process during this phase. Maternal health care has an important role by supporting and preparing the pregnant woman for birth. Objective: To explore women's experiences of latent phase, sought care at the maternity ward, and then had to go home. Method: A qualitative study has been done and is based on five individual interviews with first-time mothers. The data were analyzed according to content analysis. Results: The women felt unprepared and expressed ignorance about latent phase. The treatment from the midwife at the maternity ward was important for the women and how they could handle their experience of latent phase and delivery. Painful contractions and sleep deprivation were the main factors that made the women visit the maternity ward. Conclusion: The study showed that the information about latent phase from the midwife at the maternal health care center was inadequate and need improvement. The women found it  difficult to determine when they were in active phase and would go into the maternity ward. The midwife at the maternity ward need to see the individual woman and adapt care individually. Partners / relatives may be in need of advice and support from the midwife to make it easier to help the woman in latent phase.

Šiame darbe išanalizuota iki šiol Lietuvoje netyrinėta sąsaja tarp depresija sergančių pacientų ambulatorinių apsilankymų ir pirminės asmens sveikatos priežiūros įstaigos apkrovos. Šis tyrimas moksline ir praktine prasme yra vertingas tolesniems depresijos simptomų patiriančių asmenų pirminės sveikatos priežiūros organizavimo bei vystymo tyrinėjimams. Darbo tikslas. Įvertinti depresijos simptomų sąsają su ambulatorinių pacientų apsilankymų kiekiu ir pirminės asmens sveikatos priežiūros įstaigos apkrova. Darbo uždaviniai: 1. Nustatyti depresijos simptomus patiriančių pacientų ambulatorinių apsilankymų per pusmetį pas bendrosios praktikos (šeimos) gydytojus dažnį ir palyginti su depresijos simptomų nepatiriančių pacientų apsilankymų dažniu. 2. Nustatyti depresijos simptomus patiriantiems pacientams per pusmetį suteiktų gydytojų specialistų konsultacijų dažnį ir palyginti su depresijos simptomų nepatiriančių pacientų konsultacijų dažniu. 3. Nustatyti depresijos simptomus patiriantiems pacientams per pusmetį atliktų laboratorinių tyrimų kiekį bei struktūrą ir palyginti su pacientų, nepatiriančių depresijos simptomų, laboratorinių tyrimų dažniu. Tyrimo metodika. Tyrimui atlikti naudoti penki tyrimo metodai: mokslinės literatūros analizė ir apibendrinimas, anketinė apklausa, testavimas HADS skale, laiko biudžeto analizė ir matematinė statistika. Pagal HADS-D rezultatus, visi tyrimo dalyviai buvo suskirstyti į dvi grupes: pirmą (HADS-D>=8) sudarė 24 tiriamieji, kuriems... [toliau žr. visą tekstą] / In this study we investigated the association between the symptoms of depression of ambulatory patients and the rate of outpatient visits and workload of primary health care centre. This problem was investigated for the first time in Lithuania. The results of this study are of great scientific and practical value for further investigations, cocerning the organization and development of the primary health care for patients with symptoms of depression. Aim of the study. To identify the association between the symptoms of depression of ambulatory patients and the rate of outpatient visits and the workload of the primary health care centre. Objectives: 1. To evaluate the rate of outpatient visits that patients with symptoms of depression make to the general practioner during the past six months and to compare with the patients having no symptoms of depression. 2. To evaluate the rate of consultations of specialists for patients with symptoms of depression during the past six months and to compare it with the patients having no symptoms of depression. 3. To evaluate the amount and structure of laboratory tests done for the patients with symptoms of depression during the past six months and to compare it with the patients having no symptoms of depression. Methods. Data was collected using questionnaire, Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), time budget analysis. According to the scores of HADS, 24 participants were assigned to the group of great or undeterminated risk... [to full text]