<p>Syfte: Att belysa problem och möjligheter med att uppfölja kostnadsställestruktur så den stöder organisationen, ansvarsfördelningen och ger en struktur som underlag till produktkalkylering.</p><p>Metod: Vi har använt kvalitativ metod i arbetsprocessen. Genom intervjuer har vi skaffat underlag för fallstudien. Dessutom fick vi tillgång till företagets databas.</p><p>Resultat & slutsats: Ovako bör minska ner antalet kostnadsställen på varje sektion samt göra en översyn av strukturen så att denna stämmer bättre överens med arbetssättet i hantering av produktkalkyler.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka om det är lika viktigt för andra företag att följa upp kostnadsställestrukturen och anpassa den till produktkalkyler.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har tillämpat teorier inom produktkalkylering på ett tillverkande företag i Sverige (Gästrikland). Dessutom har vi undersökt hur kostnadsställestrukturen påverkar upprättandet av produktkalkyler.</p>

Syfte: Att belysa problem och möjligheter med att uppfölja kostnadsställestruktur så den stöder organisationen, ansvarsfördelningen och ger en struktur som underlag till produktkalkylering. Metod: Vi har använt kvalitativ metod i arbetsprocessen. Genom intervjuer har vi skaffat underlag för fallstudien. Dessutom fick vi tillgång till företagets databas. Resultat &amp; slutsats: Ovako bör minska ner antalet kostnadsställen på varje sektion samt göra en översyn av strukturen så att denna stämmer bättre överens med arbetssättet i hantering av produktkalkyler. Förslag till fortsatt forskning: Att undersöka om det är lika viktigt för andra företag att följa upp kostnadsställestrukturen och anpassa den till produktkalkyler. Uppsatsens bidrag: Vi har tillämpat teorier inom produktkalkylering på ett tillverkande företag i Sverige (Gästrikland). Dessutom har vi undersökt hur kostnadsställestrukturen påverkar upprättandet av produktkalkyler.

Background: Following an increased awareness concerning social and environmental aspectsin society, more enterprises establish sustainability reports in order to inform theirstakeholders about the company’s sustainability duties. A previous study indicates that themetal sector is enjoying relatively limited increases in business opportunities and/or financialvalue of corporate responsibility. Another study suggests that there is a gap in expectationsbetween producers and users of sustainability reports due to an uncertainty regarding whatinformation such reports should contain and what audience such reports should target. Thequestion is whether or not a gap in expectations concerning sustainability reporting is acontributing factor to the limited increases in financial value in the metal sector? Purpose: The purpose of the study was to examine how a sustainability report should becarried out by a company in the steel industry given what information the company and thestakeholders consider as essential in a sustainability report. Methodology: To accomplish the purpose of the study, a deductive approach was used due tothe availability of suitable theories. We conducted semi-structured interviews in order toenable a deeper analysis of the subject. Interviews were carried out with employees at thesteel company Ovako in order to investigate what information they aim to communicate, themotivations for sustainability reporting, to whom the information is addressed and howcommunication with stakeholders is carried out. Four interviews with different stakeholders inthe Swedish steel industry were also conducted in order to study what information theyrequire for. The purpose was to highlight potential differences between the company and thestakeholders. Results: The study indicates the importance of clarifying the motives behind sustainabilityreporting and to identify which stakeholders to target. The importance stems from the fact thatthese factors decide what information to include. The case company identifies thestakeholders' expectations as their main motive and these should therefore form the basis forthe sustainability report. Both internal stakeholders such as employees and externalstakeholders as investors, customers and society are identified as important stakeholders bythe case company. The study further indicates that financial stakeholders without specificsustainability criteria do not place emphasis on the content of sustainability reports. Financialstakeholders with such criteria on the other hand, demand in particular informationconcerning environmental aspects, while non-financial stakeholders also requests informationon social aspects such as employee responsibility and business ethics. The case companydoes, however, show skepticism on whether social aspects such as employee responsibilityare relevant to include in the report due to the information's subjective nature and narrowaudience. The study indicates that the lack of stakeholder dialogues results in a sustainabilityreport that excludes information requested by stakeholders to whom the report is addressed.For a company in the steel industry, information concerning impact on the environment mayseem more relevant, but given the non-financial stakeholders demand the company shouldalso report on their social impact. / Bakgrund: Till följd av en ökad medvetenhet i dagens samhälle om miljömässiga och socialaaspekter, har det blivit allt vanligare att företag avger en hållbarhetsredovisning. En tidigarestudie tyder på att företag i metallbranschen har upplevt ett relativt litet ekonomiskt värde avarbete med hållbar utveckling. En annan studie visar på ett förväntningsgap mellan upprättareoch användare av hållbarhetsredovisningar som antas bero på osäkerhet om vilka intressentersom informationen ska rikta sig till och vilken information dessa intressenter vill få. Frågan ärom ett förväntningsgap när det gäller hållbarhetsredovisning är en bidragande faktor till detlåga ekonomiska värdet i metallbranschen? Syfte: Syftet var att undersöka hur en hållbarhetsredovisning bör utformas av ett företag istålbranschen utifrån vilken information företag respektive intressenter anser är väsentlig i enhållbarhetsredovisning. Genomförande: Ett deduktivt angreppssätt antogs eftersom vi fann lämpliga teorier att utgåfrån i analysen. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för en djupare behandling avämnet. Intervjuer genomfördes på stålföretaget Ovako för att undersöka vilken informationföretaget vill kommunicera till intressenterna, motiven till att hållbarhetsredovisa, till veminformationen riktar sig och hur kommunikationen med intressenterna sker. För att ävenerhålla ett intressentperspektiv genomfördes intervjuer med fyra intressenter med anknytningtill stålbranschen. Detta för att undersöka vilken information de efterfrågar och belysaeventuella skillnader mellan företaget och intressenterna. Resultat: Inför utformandet av en hållbarhetsredovisning i stålbranschen är det viktigt attföretaget klargör motiven till att hållbarhetsredovisa och identifierar vilka intressenterföretaget vill rikta sig till. Det påverkar nämligen vilken information som ska ingå ihållbarhetsredovisningen. Fallföretaget framhåller att den starkaste drivkraften till atthållbarhetsredovisa är intressenternas förväntningar, och dessa bör därmed utgöra grunden förhållbarhetsredovisningen. Både interna intressenter, som medarbetare, och externaintressenter i form av investerare, kunder och samhälle lyfts fram som viktiga intressenter attrikta sig till. Studien visar att finansiella intressenter utan speciella hållbarhetskriterier intelägger någon större vikt vid innehållet i hållbarhetsredovisningar. Finansiella intressenter medsådana kriterier efterfrågar framför allt information om miljömässiga aspekter, medan ickefinansiellaintressenter även efterfrågar information om sociala aspekter sommedarbetaransvar och affärsetik. Fallföretaget visar dock en viss skepsis till huruvida det ärrelevant att inkludera sociala aspekter som medarbetaransvar i hållbarhetsredovisningen pågrund av informationens subjektiva karaktär och smala målgrupp. Studien visar emellertid attbristen på intressentdialoger leder till att företaget utelämnar information som efterfrågas avde intressenter som redovisningen riktar sig till. För ett företag i stålbranschen kan det fallasig mer naturligt att rapportera om företagets påverkan på miljön, men med hänsyn till deicke-finansiella intressenternas efterfrågan bör företaget även rapportera om sociala aspekter.

The capacity of soft annealing of low alloyed tubes at Ovako’s continuous annealing furnaces have been evaluated by comparing how it is done today with information from published and internal articles on the subject. It was found that it is possible to reduce the cycle time by 30 % for one furnace, 55 % for one furnace and 72 % for two furnaces. Two separate fullscale tests were made to assess whether the faster soft annealing procedure was feasible. The tests were performed without any reconstruction of the furnace and were made by continuously vary the speed of the batch inside thefurnace. The temperature in the batch was measured and compared with results from computer simulations of the heating/cooling sequences. The computer simulations were performed in COMSOL. The soft annealing was evaluated according to the SEP-520 standard ,which means evaluating the microstructure and hardness. The results show that the faster heat treatment could yield lower grades than today but still meet it’s requirements. In order to achieve this increase  a reconstruction of the furnaces is needed and the reconstruction is  briefly treated in the report. Ideas to further increase the speed of the soft annealing procedure are also presented.