In recent years, there has been an increasing focus on sustainability, not only from the society but also from companies and Non-Governmental Organizations (NGOs). For instance, The United Nations (UN) has adopted 17 global objectives for sustainable development. Within the European Union, the current Commission has an ambition that Europe will be the first climate-neutral continent and has launched the European Green Deal with the main message of resetting the European Union’s economy for a sustainable future. One industry that has a major impact on the environment, as well as on society, is the industrial sector. The awareness of the impact on future generations from the industrial sector has increased among governments, producers and consumers. Because of this many companies in the industrial sector are acting on these expectations. Companies which choose to integrate sustainability in the business can gain long-term competitive advantages in term of first-mover advantages as well as economic benefits. Despite that there is huge potential with integrating sustainability in the business, it is difficult to do so. This in turn, leads to a focus on short-term profit instead of long-term competitive advantages and sustainable profit. With this in mind, it is interesting to study how aspects of sustainability can be integrated in the traditional business model and therefore be classified as a sustainable business model. Which leads to the purpose of this study; to examine how the business model can be used as a tool to develop the work of sustainability in a mediumsize steel company. Furthermore, drivers and barriers regarding how enterprises can integrate aspects of sustainability have been examined. To address the purpose, this study has focused on a company in the steel industry in Linköping. The study is a qualitative study focused around interviews with people in the corporate and operational level. Moreover, a litterature study has been conducted where teories regarding strategy, business models, sustainability and sustainable business model, as well as teories regarding drivers and barriers, have been analyzed. The result from the study indicates that there are several elements which are crucial for integrating aspects of sustainability in the business model. These aspects can be highligheted by Triple Layered Business Model Canvas, TLBMC, which is a tripartite business model made up of an economic, environmental and social canvas. Some examples of elements which are crucial are Costs, Partners, Value Proposition, Customer Relationships, Materials, Production, Distribution, Supplies and Out-sourcing, Environmental Benefits, Employees, Governance and Local Communities. The primarily drivers are customers and an increased demand for sustainable products, regulations and lower operating costs. The largest barriers are lack of communication and balancing the three pillars of sustainability.

Background: Following an increased awareness concerning social and environmental aspectsin society, more enterprises establish sustainability reports in order to inform theirstakeholders about the company’s sustainability duties. A previous study indicates that themetal sector is enjoying relatively limited increases in business opportunities and/or financialvalue of corporate responsibility. Another study suggests that there is a gap in expectationsbetween producers and users of sustainability reports due to an uncertainty regarding whatinformation such reports should contain and what audience such reports should target. Thequestion is whether or not a gap in expectations concerning sustainability reporting is acontributing factor to the limited increases in financial value in the metal sector? Purpose: The purpose of the study was to examine how a sustainability report should becarried out by a company in the steel industry given what information the company and thestakeholders consider as essential in a sustainability report. Methodology: To accomplish the purpose of the study, a deductive approach was used due tothe availability of suitable theories. We conducted semi-structured interviews in order toenable a deeper analysis of the subject. Interviews were carried out with employees at thesteel company Ovako in order to investigate what information they aim to communicate, themotivations for sustainability reporting, to whom the information is addressed and howcommunication with stakeholders is carried out. Four interviews with different stakeholders inthe Swedish steel industry were also conducted in order to study what information theyrequire for. The purpose was to highlight potential differences between the company and thestakeholders. Results: The study indicates the importance of clarifying the motives behind sustainabilityreporting and to identify which stakeholders to target. The importance stems from the fact thatthese factors decide what information to include. The case company identifies thestakeholders' expectations as their main motive and these should therefore form the basis forthe sustainability report. Both internal stakeholders such as employees and externalstakeholders as investors, customers and society are identified as important stakeholders bythe case company. The study further indicates that financial stakeholders without specificsustainability criteria do not place emphasis on the content of sustainability reports. Financialstakeholders with such criteria on the other hand, demand in particular informationconcerning environmental aspects, while non-financial stakeholders also requests informationon social aspects such as employee responsibility and business ethics. The case companydoes, however, show skepticism on whether social aspects such as employee responsibilityare relevant to include in the report due to the information's subjective nature and narrowaudience. The study indicates that the lack of stakeholder dialogues results in a sustainabilityreport that excludes information requested by stakeholders to whom the report is addressed.For a company in the steel industry, information concerning impact on the environment mayseem more relevant, but given the non-financial stakeholders demand the company shouldalso report on their social impact. / Bakgrund: Till följd av en ökad medvetenhet i dagens samhälle om miljömässiga och socialaaspekter, har det blivit allt vanligare att företag avger en hållbarhetsredovisning. En tidigarestudie tyder på att företag i metallbranschen har upplevt ett relativt litet ekonomiskt värde avarbete med hållbar utveckling. En annan studie visar på ett förväntningsgap mellan upprättareoch användare av hållbarhetsredovisningar som antas bero på osäkerhet om vilka intressentersom informationen ska rikta sig till och vilken information dessa intressenter vill få. Frågan ärom ett förväntningsgap när det gäller hållbarhetsredovisning är en bidragande faktor till detlåga ekonomiska värdet i metallbranschen? Syfte: Syftet var att undersöka hur en hållbarhetsredovisning bör utformas av ett företag istålbranschen utifrån vilken information företag respektive intressenter anser är väsentlig i enhållbarhetsredovisning. Genomförande: Ett deduktivt angreppssätt antogs eftersom vi fann lämpliga teorier att utgåfrån i analysen. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för en djupare behandling avämnet. Intervjuer genomfördes på stålföretaget Ovako för att undersöka vilken informationföretaget vill kommunicera till intressenterna, motiven till att hållbarhetsredovisa, till veminformationen riktar sig och hur kommunikationen med intressenterna sker. För att ävenerhålla ett intressentperspektiv genomfördes intervjuer med fyra intressenter med anknytningtill stålbranschen. Detta för att undersöka vilken information de efterfrågar och belysaeventuella skillnader mellan företaget och intressenterna. Resultat: Inför utformandet av en hållbarhetsredovisning i stålbranschen är det viktigt attföretaget klargör motiven till att hållbarhetsredovisa och identifierar vilka intressenterföretaget vill rikta sig till. Det påverkar nämligen vilken information som ska ingå ihållbarhetsredovisningen. Fallföretaget framhåller att den starkaste drivkraften till atthållbarhetsredovisa är intressenternas förväntningar, och dessa bör därmed utgöra grunden förhållbarhetsredovisningen. Både interna intressenter, som medarbetare, och externaintressenter i form av investerare, kunder och samhälle lyfts fram som viktiga intressenter attrikta sig till. Studien visar att finansiella intressenter utan speciella hållbarhetskriterier intelägger någon större vikt vid innehållet i hållbarhetsredovisningar. Finansiella intressenter medsådana kriterier efterfrågar framför allt information om miljömässiga aspekter, medan ickefinansiellaintressenter även efterfrågar information om sociala aspekter sommedarbetaransvar och affärsetik. Fallföretaget visar dock en viss skepsis till huruvida det ärrelevant att inkludera sociala aspekter som medarbetaransvar i hållbarhetsredovisningen pågrund av informationens subjektiva karaktär och smala målgrupp. Studien visar emellertid attbristen på intressentdialoger leder till att företaget utelämnar information som efterfrågas avde intressenter som redovisningen riktar sig till. För ett företag i stålbranschen kan det fallasig mer naturligt att rapportera om företagets påverkan på miljön, men med hänsyn till deicke-finansiella intressenternas efterfrågan bör företaget även rapportera om sociala aspekter.

The iron and steel industry has become increasingly globalised. Market conditions are also changing and de-carbonisation of production is challenging. The objective of this thesis is to assess how energy efficiency and greenhouse gas emissions reductions can be promoted and effectively monitored in the steel industry. The thesis contributes with analyses based on the Malmquist Productivity Index for a top-down analysis of the energy efficiency of EU Member States’ iron and steel production, and Partial Least Squares regression for bottom-up assessments of different monitoring tools. The thesis also contributes with a scrap availability assessment module to enhance the energy system model ETSAP-TIAM. The first phase of the research showed that future production needs to shift towards innovative low-CO2 technologies even when all available recycled material is fully used. Techniques using carbon capture and storage (CCS) as well as hydrogen-based technologies can be expected to become economically viable under tightened climate policies. The second phase of the research showed that current indicators are insufficient. System boundaries of energy use and emissions data do not align with production statistics. Indicators based on energy use or emissions in relation to production in physical terms may be useful to track specific processes. However, current indicators fail to reflect the companies’ product mix. Enhanced energy and climate indicators that adjust for the product mix provide better estimates while failing to reflect the increasing globalisation. Effective monitoring of industrial transformation will be increasingly important as pressure from climate policy via global CO2-pricing is unlikely in the short term. Current or enhanced indicators do not fully capture industrial transformation and are not recommended. Future research should focus on defining indicators to estimate energy use and emissions along industrial value chains in climate policy contexts. / Järn- och stålindustrin har blivit alltmer globaliserad. Marknadsvillkoren förändras samtidigt som utfasningen av fossila bränslen är utmanande. Målet med den här avhandlingen är att bedöma hur energieffektivitet och växthusgasutsläppsminskningar kan främjas och effektivt utvärderas inom stålindustrin. Avhandlingen bidrar med analyser baserade Malmquists produktivitetsindex för att analysera energieffektivitet av EU:s medlemsstaters järn- och stålproduktion, och partiell minsta- kvadrat-regression för att bedöma olika utvärderingsmått. Avhandlingen bidrar även med en modul som bedömer skrottillgång för att förbättra energisystemmodellen ETSAP-TIAM. I en första fas visade forskningen att framtida produktion behöver ställas om mot innovativa teknologier med låga CO2-utsläpp även när allt tillgängligt återvunnet material används fullt ut. Tekniker som använder koldioxidinfångning och -lagring (CCS) samt vätebaserade teknologier kan förväntas bli ekonomiskt försvarbara under åtstramade klimatpolitiska styrmedel. I en andra fas visade forskningen att nuvarande indikatorer är otillräckliga. Systemgränser för energianvändnings- och växthusgasutsläppsdata stämmer inte överens med produktionsstatistik. Indikatorer utifrån energianvändning eller utsläpp i relation till fysisk produktion kan vara användbara för att följa upp specifika processer. Nuvarande indikatorer lyckas dock inte spegla företagens produktmix. Förbättrade energi- och klimatindikatorer som justerar för produktmixen ger bättre uppskattningar, men speglar inte branschens ökande globalisering. Effektiv utvärdering av industriell transformation blir alltmer viktig då påtryckning från klimatpolitiska styrmedel via global CO2-prissättning är kortsiktigt osannolik. Nuvarande eller förbättrade indikatorer fångar inte industriell transformation fullt ut och rekommenderas inte. Framtida forskning bör fokusera på att definiera indikatorer som uppskattar energianvändning och växthusgasutsläpp längs industriella värdekedjor. / <p>QC 20170428</p>