Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur lärares återkoppling omsätts i handling av eleverna när de undervisas i idrott och hälsa. Studien genomförs med hjälp av deltagande observationer av två lärare i idrott och hälsa inom området redskap. På dessa lärare genomförs sedan semistrukturerade intervjuer för att belysa deras uppfattning av formativ bedömning, bedömning för lärande och hur de arbetat med detta under de lektioner som observerats. Tre elever kommer även intervjuas kort under observationerna för att få deras syn på den feedback de fått från lärarna. Intervjuerna transkriberas sedan och observationerna renskrivs och därigenom har det synliggjorts fyra kategorier som belyser formativ bedömning. Det resultat jag kommit fram till visar att det finns en variation av uppfattningar av den formativa feedbacken som ges till och tas emot av elever i idrott och hälsa. Lärarna ger rikligt med feedback till eleverna under lektionerna och eleverna upplever att de får en feedback som hjälper dem i sitt lärande. Dock är den feedback som ges inte alltid av framåtsyftande karaktär och stimulerar erfarenhetstillväxt hos eleverna. / The purpose of this study is to develop knowledge about how teachers’ feedback is translated into action by students in physical education and health. The study is done through participant observation of two teachers in physical education and health in the field of gymnastics. Semistructured interviews were carried out with these teachers to highlight their perception of formative assessment, assessment for learning and how the teachers worked with this during the lessons observed. Three students were also interviewed briefly during the observations to get their views on the feedback they received from the teachers. The interviews and the observations were then analysed and thereby four categories that highlight formative assessment have been made visible. The identified finding was that there were a variety of perceptions of formative feedback that was given to and received by students in physical education and health. The teachers gave plenty of feedback to the students during the lessons and the students felt that they were getting feedback that helped them in their learning. The feedback was not always of a,forward-looking nature that stimulated growth of the students.

Syftet med denna uppsats är att undersöka idrottslärares arbetssätt att inkludera elever med övervikt i idrottsundervisningen (att göra undervisningen tillgänglig för alla). Två centrala frågeställningar ställs: (1) På vilket sätt anpassar idrottslärare undervisningen för elever med övervikt? (2) Hur betygsätts elever med övervikt? Genom en systematisk informationssökning består kunskapsöversikten av tolv primärkällor. I arbetet har både nationella och internationella forskningsartiklar, tidskriftsartiklar, studier och en autoetnografi som sträcker sig ungefär 10 år tillbaka inkluderats. Tanken var att primärt hålla mig till informationskällor från 2013 till 2023 med uppdaterade fakta, men har också använt mig av några äldre relevanta källor. En synopsis av varje studiens syfte, metod och resultat introduceras nedan.  Resultaten visar att det finns ett samband mellan lärarnas bedömningskriterier och elever med övervikt, då lärarna betygsätter elever med olika kriterier. Dessutom har överviktiga elever svårt att känna sig inkluderade i idrottsundervisningen på grund av deras kroppsliga förmåga. Både elever i normalvikt och överviktiga elever ska kunna utföra samma aktiviteter på samma tid. Kunskapsöversikten visar också att elever med övervikt tappar sin motivation, glädje och ambition att vilja vara med i idrottsundervisningen. Slutsatsen är att lärare behöver ha nya arbetssätt i sin undervisning och nya, effektivare metoder för att inkludera alla elever i undervisningen.