This thesis document traces my writing process during the evolution of two play scripts, Emergency Prom and The Body. I examine these contrasting writing processes relative to the notion of necessity, as defined within. In addition to the process paper, this document includes the scripts of both plays. / text

The aim of the thesis was to identify whether, and if so how, aspects of sexual health (reproductive health and cohabitation) are compiled in the National Quality Register and identify reasons for this. A quantitative method has been applied to go through the registers annual reports. In the first part of the thesis, the registers annual reports was mapped with the help of a checklist designed through World Health Organizations (WHO) definition of sexual health. In the second part, a questionnaire was sent to those responsible for each register to find reasons to why and how sexual health is included in the National Quality Registers. The result shows that sexual health is not usually included in the register data, although the survey showed that most registers brought up aspects that could affect the current target group's sexual health. Many meaningful activities are included in the area of sexual health, therefore making it an arena in which occupational therapists should be active.

SAMMANFATTNING Varje år insjuknar ca 1200 personer i Sverige med primär hjärntumör (Socialstyrelsen, 2014). En hjärntumör får ofta en stor inverkan på livssituationen för patienten och dennes närstående. Att identifiera och undervisa patient och närstående att hantera symtom och biverkningar för att kunna sätta in hjälpinsatser i rätt tid är en stor del av omvårdnadsarbetet för att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten under och efter sjukdomsperioden (Cahill & Armstrong, 2011). PROM är en förkortning av Patient Reported Outcome Measure, som översätts till patientrapporterade utfallsmått på svenska. PROM innefattar patientens egen skattning av sjukdomssymptom, funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet. Att använda frågeformulär med PROM är ett strukturerat sätt för både symtomintervention och uppföljning av vården (Nilsson, 2014). Syftet var att sammanställa frågeformulär framtagna eller modifierade för att mäta patientrapporterade utfallsmått hos vuxna patienter med primär hjärntumör. Litteraturöversikt valdes som metod och litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. I resultatet presenterades sju frågeformulär framtagna eller modifierade och validerade för patienter med hjärntumör. Frågeformulären användes i olika syften som symtomintervention, uppföljning av vården eller utfallsmått i kliniska studier. Slutsatsen var att de två vanligast förekommande frågeformulären för patienter med hjärntumör var livskvalitetsformulären EORTC QLQ-C30 med hjärntumörmodulen BN20 och FACT-Br.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att främja livskvalitet och lindra lidande. Symtomlindring är en av de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Genom att skatta patienternas symtom kan de upptäckas och lindras tidigare. Symtomskattning kan ske genom antingen proxy eller PROM skattning.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av symtomskattning med hjälp av PROM i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med systematiskt förfarande där databaserna CINAHL Complete, PsycInfo och PubMed användes. De inkluderade artiklarna granskades med Caldwell et al’s bedömningsunderlag. Analysen genomfördes med hjälp av Thomas och Hardensbeskrivning av tematisk analys. Resultat: Patienterna upplevde att PROM stärkte deras empowerment. De fick en bättre insikt till sina egna symtom och kunde beskriva dem bättre för vårdpersonalen. Det framkom även att PROM inte alltid kunde fånga skiftningarna i symtomen. Slutsats: Att använda PROM inom palliativ vård kan bidra till ökad delaktighet för patienterna. Resultat kan bidra till att vårdpersonal får en bättre förståelse till vikten av att använda PROM för att förstå patienters symtomupplevelse ur ett helhetsperspektiv i palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att främja livskvalitet och lindra lidande. Symtomlindring är en av de fyra hörnstenarna i palliativ vård. Genom att skatta patienternas symtom kan de upptäckas och lindras tidigare. Symtomskattning kan ske genom antingen proxy eller PROM skattning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av symtomskattning med hjälp av PROM i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med systematiskt förfarande där databaserna CINAHL Complete, PsycInfo och PubMed användes. De inkluderade artiklarna granskades med Caldwell et al’s bedömningsunderlag. Analysen genomfördes med hjälp av Thomas och Hardens beskrivning av tematisk analys. Resultat: Patienterna upplevde att PROM stärkte deras empowerment. De fick en bättre insikt till sina egna symtom och kunde beskriva dem bättre för vårdpersonalen. Det framkom även att PROM inte alltid kunde fånga skiftningarna i symtomen. Slutsats: Att använda PROM inom palliativ vård kan bidra till ökad delaktighet för patienterna. Resultat kan bidra till att vårdpersonal får en bättre förståelse till vikten av att använda PROM för att förstå patienters symtomupplevelse ur ett helhetsperspektiv i palliativ vård.

No description available.

No description available.

No description available.

Objective. To translate and cross-cultural adapt the Lumbar Spine Instability Questionnaire (LSIQ) into Swedish and to test its validity and reliability on patients with non-specific lowback pain in primary health care. Methods. The LSIQ was translated and cross-culturally adapted into Swedish language according to accepted guidelines. Data from 15 patients were collected through a ”thinkaloud” process to test the face validity of the instrument. Together with an additional 35 patients, data from a total of 50 participants (27 men and 23 women) were thereafter subsequently collected to assess test-retest reliability and construct validity. Data were collected through the Lumbar Spine Instability Questionnaire, and the Roland Morris Disability Questionnaire. Results. The Lumbar Spine Instability Questionnaire was successfully adapted into Swedish language according to recommended guidelines. The result demonstrated high test-retest reliability, and the analysis of construct validity showed consistency with the hypothesis, proving a moderate positive correlation with the Roland Morris Disability Questionnaire. No floor or ceiling effects were detected. Conclusion. The Swedish version of the Lumbar Spine Instability Questionnaire (LSIQ-S) shows good psychometric properties regarding reliability and validity. To further study the usefulness of the instrument, the dimensionality also need to be investigated.

Background: Glycemic control in individuals with type 1 diabetes demands support and education by caregivers in diabetes care. Patient-reported outcome measures (PROM) and patient-reported experience measures (PREM) constitutes an important function in diabetes care The Diabetes Questionnaire has been created for clinical use with the purpose of broadening the approach to individuals with type 1 diabetes. Purpose: The purpose of this study was to map the correlation between PROM and PREM from Diabetes questionnaire and HbA1c. Method: This study was conducted with a quantitative retrospective cross-sectional design. Data was selected from a diabetes clinic in the middle part of Sweden and was retrieved from already answered Diabetes Questionnaires. 145 individuals with type 1 diabetes were included in the study. Data has been analyzed with Spearman´s correlation coefficient to produce the correlation between PROM/PREM and HbA1c. Main results: The result showed significant correlation between HbA1c and following 12 categories: General mood, Mood and strength, Comfort, Handle my diabetes, Food and exercise, Diabetes no obstacle, Blood sugar no obstacle, Availability, Availability nurse, Availability physician, Continuity and Aid and medical. The strongest correlation is Diabetes no obstacle. The other two categories Support from others and Support from the diabetes care showed no correlation with HbA1c.  Conclusion: The result showed a large spread of all categories in the Diabetes Questionnaire. Individuals with higher HbA1c had in greater occurrence fear of sequelae and felt diabetes as an obstacle. Individuals with lower HbA1c experienced better prerequisites to manage their diabetes. By exploring the relationship between PROM/PREM and glycemic control, the capacity and resources of the healthcare staff and healthcare can be targeted where the priority is highest.