Bakgrund: Inom palliativ vård är sjuksköterskans uppgift inte enbart riktad åt att vårda patienten utan även i allra högsta grad att skapa förtroendefulla relationer till de närstående. Närstående har en viktig funktion då många personer som befinner sig i livets slutskede har en önskan om att få dö i hemmet. Detta kan innebära en stor påfrestning för de närstående och sjuksköterskan har därmed som uppgift att även stödja dem. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av relationen till närstående som vårdar en familjemedlem inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt har genomförts, där tio artiklar har inkluderats i resultatet. Artiklarna har analyserats utifrån likheter och skillnader med hjälp av färgkodning som sedan bildade underlaget för resultatets teman. Resultat: Resultatet presenterades i form av fem teman: Att balansera mellan närhet och distans, Att inneha kommunikationsfärdigheter, Att vara uppmärksam och lyhörd, Att skapa förtroende och trygghet, Att ge närståendevårdare information. Benämningen på dessa teman visade på de aspekter som sjuksköterskan menade var viktiga för att relationen med närstående skulle främjas. Diskussion: Resultatet har diskuterats med hjälp av Andersheds teori om delaktighet i ljuset – delaktighet i mörkret samt konsensusbegreppet vårdande. Aspekter som berördes i diskussionen var hur sjuksköterskan kan främja relationen med närstående samt att sjuksköterskan har ett ansvar att, med sin kompetens, säkerhetsställa att vårdrelationen med närstående förblir vårdande.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Varje år beräknas 40 miljoner människor världen över vara i behov av palliativ vård. Med palliativ vård menas vård som är lindrande och stödjande i ett skede där sjukdomen inte längre går att bota. Det finns en direkt koppling mellan allmänsjuksköterskans kompetens och förutsättningarna för god palliativ vård. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa allmänsjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av grundutbildningens förberedande roll inför palliativ vård. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Studien innefattade sju intrevjuer och analysen utfördes enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, Utbildning, Erfarenhet och förutsättningar samt Andra förutsättningar för god palliativ vård. Informanterna uttyckte en önskan om mer palliativ undervisning i grundutbildningen med bland annat mer praktisk övning. Dock menar informanterna att tillräckligt med erfarenhet krävs för att utföra den palliativa vården optimalt. Även vikten av kommunikation med kollegor och anhöriga togs upp samt en önskan om bättre teamarbete framkom. Slutsats: Slutsatsen är att allmänsjuksköterskorna i denna studie upplevde att grundutbildningen gav bristande grund att stå på men de menade även att det krävs erfarenhet för att genomföra en god palliativ vård.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård utsätts för emotionell påverkan. Det kan finnas svårigheter att balansera mellan närhet och distans, sympati och empati. Arbetet med patienter i palliativt skede utmanar sjuksköterskan professionellt och personligt. Det finns en risk för känslomässig påverkan men trots de svåra stunderna i arbetet finns motivationen till att stanna kvar. Syfte: Utforska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En intervjustudie baserat på åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades i sex steg enligt Kristensson (2014) analysmetod. Resultat: Resultatet visar att arbetet ger både positiv och negativ påverkan på hälsan. Ändå verkar det som att det var mer positiv inverkan än negativ belastning. Det krävdes adekvata copingstrategier för att orka arbetet med palliativ vård och samtal med kollegor var den viktigaste strategin. Arbetslivserfarenhet var det som möjliggjorde för sjuksköterskorna att inte, i allt för hög grad, påverkas av arbetet. Slutsats: Det kan vara svårt att balansera mellan det egna jaget och professionen. Arbetet med palliativ vård påverkar hälsan men kollegerna och erfarenhet gjorde att arbetet upplevdes enklare. Erfarenhet stärker och gör sjuksköterskorna mer säkra på sina uppgifter. Enda sättet att erhålla erfarenhet är genom att utsätta sig för situationer som inte erfarits förut, därför börjar vägen till kunskap med mod.

Bakgrund: Allt fler patienter i palliativt skede vårdas idag i hemmet. Den närstående tar då många gånger på sig ansvaret som vårdare. Palliativ vård går främst ut på att lindra patientens lidande och att stötta närstående. Syftet: var att beskriva närståendes erfarenheter av att vara en del av palliativ vård när anhörig vårdas i hemmet. Metod: Studien är en litteraturstudie och dess resultat baseras på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: utgörs av tre kategorier. 1. Möjligheter och svårigheter med en ny vardag som vårdare: handlar om hur närståendes roll och relation förändrades till den sjuke, hur närstående kunde känna sig bundna och en rädsla över att något skulle gå fel samt att de satte sig själv i andra hand. 2. Viljan att bli sedd och hörd: rör sig om närståendes erfarenheter avstöd och informations betydelse. 3. Att göra sig beredd inför mötet med döden och framtiden: behandlar närstående erfarenheter av att hantera mötet med döden och tiden efter att den sjuke avlidit. Slutsats: Kategorierna utgör saker som påverkade den närståendes erfarenheter i positiv eller negativ riktning. Studiens resultat antyder att stöd från omgivningen kan underlätta för den närstående. Emellertid krävs det mer forskning kring specifika insatser i form av stöd.

Bakgrund: Inom all sjukvård kommer sjuksköterskor att ställas inför en situation där vård i livets slutskede krävs. Oavsett var sjuksköterskan arbetar, behövs specifika kunskaper för att kunna möta och vårda den svårt sjuke patienten och dennes närstående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt med deskriptiv design, baserat på kvalitativa artiklar genomfördes. Data inhämtades från databaserna Cinahl, psycINFO och PubMed och artiklarna analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet grundade sig på tolv vetenskapliga originalartiklar och utifrån analysen av artiklarna har tre kategorier varav en med tillhörande underkategorier kommit fram. Kategorierna blev, ”En känsla av tillfredsställelse”, ”En känsla av otillräcklighet”, samt ”Kommunikation som ett verktyg”. Slutsats: Slutsatser som kan dras var att sjuksköterskor anser att betydelsen av kunskap, erfarenhet och utbildning inom palliativ vård är viktig, för att kunna hantera påfrestande situationer och för att förbättra kommunikationen med patienterna i livets slutskede.

Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att ha en närstående som vårdas palliativt för cancer i hemmet. Bakgrund: Palliativ vård är den vård som man tar vid när tillfrisknandet inte är som mål längre, alltså vård i livets slutskede. Den palliativa vården består av fyra hörnstenar där den ena är stöd till anhöriga. Cancer kan vara en anledning till att man vårdas palliativt, oftast känner man smärta och aptitlöshet då, även depression är vanligt. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie, som bestod av tolv stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Bestod av kategorierna Anhörigas upplevelse av vårdpersonalen, Relation till sig själv och den man lever med, Anhörigas upplevelser av förändring och Anhörigas egna känslor under sjukdomstiden. Slutsats: De anhöriga upplevde inte att de inte hade den relationen till vårdpersonalen som de önskade. De anhöriga kände sig ensamma och utelämnade. De kände även ett tvång över att ta hand om sin närstående i hemmet, då de ej fick var med och bestämma detta. Även positiva känslor fanns och de upplevde att vårdpersonalen alltid fanns där för de och lyssnade när de anhöriga behövde prata.

Bakgrund: ALS är en sjukdom som alltid leder till döden, då det inte finns något botemedel. Orsaken till sjukdomen är okänd i nuläget. Då personen fått diagnosen ALS, medför detta att personen får en mer begränsad livstid. Sjukdomen ALS utvecklas också ständigt från det att diagnosen ställts, vilket medför att personen kommer att få ett ökat hjälpbehov. För att personen med ALS skall ha en bra tillvaro krävs omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med ALS reagerar och agerar vid konstaterande av den obotliga sjukdomen, som inom en tid leder till döden. Frågeställningar: Vilket känsloarbete uppstod vid den obotliga sjukdomen ALS? Hur reagerade och agerade personer med ALS då återstående tid av livet blev begränsad? Metod: En litteraturstudie där 2 patografier granskades och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans metod.   Resultat: I resultatet presenteras kategorier och subkategorier, som beskriver vilket känsloarbete som personer med sjukdomen ALS upplevt. I resultatet framkom att det pågick ett stort känsloarbete med positiva och negativa känslor, under sjukdomstiden med varierande reaktioner och ageranden. Slutsats: Det mest uppenbara resultat som framkommit efter granskningen av dessa patografier, var att ett stort känsloarbete uppstått under sjukdomstiden. Resultatet visade både positiva och negativa känslor, då den obotliga sjukdomen blev en del av livet. Dessa känslouttryck representerade personernas tankar och känslor under sjukdomstiden då vetskapen om den stundande döden blev en del av livet.