No

Yes / Commentary on: Shaw KL, Spry J, Cummins C, et al. Advance care planning in perinatal settings: national survey of implementation using Normalisation Process Theory. Archives of Disease in Childhood - Fetal and Neonatal Edition Published Online First: 14 September 2023. doi: 10.1136/archdischild-2023-325649.

Yes / Background: Recruitment of patients with advanced cancer into studies is challenging. Objective: To evaluate recruitment methods in a study of pharmacist-led cancer pain medicines consultations and produce recommendations for future studies. Method: Two methods of recruitment were employed: 1) community-based (general practitioner computer search, identification by general practitioner, community pharmacist or district nurse and hospital outpatient list search), and 2) hospice-based (in and outpatient list search). Patients identified in method 1 were invited by post and in method 2 were invited face-to-face. Information was designed in collaboration with patients and carers. Results: 128 patients were identified (85 from the community and 43 from the hospice), 47 met the inclusion criteria. Twenty-three agreed to take part and 19 completed the study, 17 of whom were already under specialist palliative care. Recruitment rates were 7% for community-based methods and 40% for hospice. The recruitment methods differed in intensity of resource use. Recruitment via letter and a lack of engagement by healthcare professionals were found to be barriers. Facilitators included the researcher having personal involvement in recruitment. Conclusion: The overall recruitment rate was in line with other studies for this patient cohort. Attempts to identify and engage patients through community-based postal contact were less effective than where personal contact with patients was both possible and occurred. Methods were less successful at recruiting patients who were not already engaged with hospice services. / Programme Grants for Applied Research. Grant Number: RP-PG-0610-10114

Bakgrund:Personer med allvarlig och kronisk psykisk sjukdom (SPMI), är en sårbar grupp med hög sjuklighet och dödlighet över genomsnittet. Trots detta är lite känt om dessa personers erfarenheter och behov av palliativ vård. Syfte:Syftet med uppsatsen var att belysa vårdande av psykiskt sjuka patienter med somatisk sjukdom i palliativt skede. Metod:Uppsatsen är en litteraturöversikt. Den huvudsakliga metoden har utgjorts av litteratursökning och analys av relevanta vårdvetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har skett genom en inledande och en egentlig litteratursökning Resultat:Resultatavsnittet har tre teman. Det första temat, aspekter av vårdande, belyser palliativ vård av psykiskt sjuka patienter, symtom på livshotande sjukdom hos patientgruppen, förstärkning av den psykiatriska symtom vid livshotande somatisk sjukdom, upplevelser av smärta samt palliativ psykiatri. Det andra temat behandlar den psykiskt sjuka patientens beslutsförmåga och självbestämmande. Det tredje temat, tillit och kommunikation, handlar om relationen mellan sjuksköterskan och den psykiskt sjuka patienten. Diskussion:Människors omvårdnadsbehov i ett palliativt skede är sannolikt likartade, men alla patientgrupper får inte sina behov tillgodosedda. När det gäller personer med SPMI, får patientgruppen dels otillräcklig vård och dels tillgodoses inte omvårdnadsbehoven. En ökad kunskap om dessa personers ökade risk att dö av somatisk sjukdom och större kännedom om patientgruppens symtom på allvarlig somatisk sjukdom, skulle kunna leda till förebyggande vård och tidigare upptäckt av livshotande sjukdom. / Background: Persons with severe and persistent mental illness (SPMI), is a vulnerable group with high morbidity and mortality above average. Despite this, little is known about these people's experiences and needs of palliative care. Aim: The aim of this paper was to highlight the caring of mentally ill patients with somatic illness in palliative phase. Method: This paper is a literature review. The method consisted of a literature search and analysis of relevant healhtcare scientific papers. Data collection was conducted through an initial and an actual literature search. Results: This section consists of three themes. The first theme, aspects of care, highlights the palliative care of mentally ill patients, symptoms of life-threatening disease, increase of psychotic symptoms, experiences of pain and palliative psychiatry. The second theme consider mentally ill patient's decision-making ability and self-determination. The third theme, trust and communication, discusses the relationship between the nurse and the mentally ill patient. Discussion: Human needs in palliative care is probably similar, but all patient groups do not get their needs fulfilled. Persons with SPMI as a group receive partly inadequate care. A better knowledge of these persons increased risk of death from somatic diseases and better knowledge of symptoms of serious somatic illness, could lead to preventive care and early detection of life-threatening disease.

Bakgrund: Närstående har en viktig roll i den palliativa vården då många svårt sjuka personer i livets slutskede har en önskan om att vårdas och dö i hemmet. I och med att de närstående får ett stort ansvar kan deras hälsa påverkas och det är därför viktigt att de får stöd i den situation som de befinner sig i. Den palliativa vården består av fyra hörnstenar där närståendestöd är en av dem. Syfte: Syftet var att beskriva vad närstående upplever som stöd när de vårdar en person i livets slutskede. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. 14 artiklar hämtades i databaserna Cinahl Complete, MEDLINE with Full Text och Nursing and Allied Health Source. Artiklarna analyserades och likheter och skillnader identifierades för att få fram olika teman. Resultat: Fyra huvudteman identifierades utifrån analysen: Upplevelse av stöd från den palliativa hemsjukvårdens organisation, Upplevelse av stöd från vårdpersonal, Upplevelse av stöd i grupp och Upplevelse av stöd från familj och vänner. I huvudtemat Upplevelse av stöd från vårdpersonal identifierades fem underteman: Att skapa relationer, Delat ansvar och avlastning, Att bli sedd och bekräftad, Behov av information för upplevelsen av stöd och Vikten av kontinuitet. Resultatet redovisar vad de närstående upplever som stöd. Diskussion: Med Meleis transitionsteori som teoretisk referensram har resultatet diskuterats mot litteraturöversiktens bakgrund och annan relevant litteratur. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar de närståendes individuella behov och därefter utformar ett lämpligt stöd. Sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa förtroendefulla relationer. Hon ska också vägleda och stötta de närstående så att de kan hantera situationen som de befinner sig i. / Background: Relatives play an important role in the palliative care when many people with severe illness have a desire to be cared for and die at home. The relatives’ health may be affected and it is important that they receive support in this situation. Palliative care consists of four cornerstones and support for relatives is one of them. Aim: The aim was to describe what relatives experience as support when they care for a person in end of life. Method: The method was a literature review. 14 articles were retrieved in the databases Cinahl Complete, MEDLINE with Full Text and Nursing and Allied Health Source. The articles were analyzed and similarities and differences were identified in order to form different themes. Results: Four main themes were identified from the analysis: Experience of support from the palliative home care organisation, Experience of support from care staff, Experience of support in a group and Experience of support from family and friends. In the main theme Experience of support from care staff five sub-themes were identified: To create relationships, Shared responsibility and relief of burden, To be seen and affirmed, The need of information for the experience of support and The importance of continuity. The result reports what the relatives experience as support. Discussion: With Meleis transition theory as a theoretical framework the result has been discussed towards the background of the literature review and other relevant literature. It is important that the nurse observes the relatives’ individual needs and creates the appropriate support. The nurse has an important role in creating trusting relationships. She should also guide and support the relatives to handle their situation.

The aim of this study was to investigate met and unmet palliative care needs for people living with HIV/AIDS in selected areas in Rwanda. The achieve this aim, the study, firstly, identified the palliative care needs of people living with HIV/AIDS, secondly, it identified the health care services available to meet these needs, and thirdly, it determined the extent to which palliative care needs were met.

This project attempts to describe how a hospice and palliative care partnership program works. Through the assessment of one such program, the researcher sought to find out the essential components of the partnership including how the two partner organizations interact and work together. Data was collected using various methods: document review of organization documents such as newsletters, annual or quarterly reports, brochures and other available literature e.g. materials on organizations’ website and on social media; in-depth interviews with stakeholders of both organizations that included staff and board members; observation of staff working; and participant observation during organization events. The findings of the research shows that in order for organizations to have an effective partnership program in place, both partners need to have strong leadership in place, possess a willingness to learn from each other, maintain regular communication, and visit each other regularly. With this in place, several outcomes of the program are likely such as: increasing advocacy for hospice and palliative care, increasing visibility of the organizations both nationally and internationally, and provides an opportunity for organizations to network with other organizations in their locality in order to achieve partnership objectives. The study further reveals that global collaborations in the field of hospice and palliative care began with the advent of the international hospice movement. The assessment of this hospice partnership demonstrates how organizations can establish working relationships and the results likely to come out of such an initiative.

Hospital-based specialist palliative care services are designed to address the needs of critically ill patients by psychosocial and spiritual support, improving symptoms management, and offering discussions on goals of care. Integrating palliative care upstream in the care continuum for patients who eventually die in the hospital will help to address the many individualistic needs of the critically ill patient. The diffusion of specialist hospital-based palliative care services requires an understanding of patterns of utilization by patients. The purpose of this study was to examine the population characteristics of decedents who may or may not have utilized specialist palliative care services in a hospital setting in order to develop a model of predictors of access to specialist palliative care services. The basic constructs of this study are grounded in the Behavioral Model of Health Services Use. Potential access is measured in terms of population characteristics, which include predisposing characteristics, enabling resources, and evaluated need. Building on this theoretical model, the study sought to better understand equitable and inequitable access to specialized palliative care services and to define which predictors of realized access were dominant. The research question asked was: What are predictors of access to specialized palliative care within a large urban public teaching hospital? A model of access to a palliative consult and a predictor of access to a palliative care unit were explored. Findings from this study revealed that factors encouraging access to a palliative care consult include older age, White non-Hispanic ethnic membership, a diagnosis with solid cancer and insurance. Factors encouraging access to a palliative care unit include older age, gender (female), insurance, and either a solid cancer or hematologic malignancy diagnosis.

Palliative Notfälle nehmen einen nicht unerheblichen Anteil an der Gesamtzahl von Rettungsdiensteinsätzen ein. Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich mit der Thematik von Einsätzen und Patientenverfügungen bei Palliativpatienten im rettungsdienstlichen Alltag.  Im Rahmen dieser Arbeit wurden Rettungsdienstmitarbeiter der Berufsfeuerwehr Essen vor und nach einer Schulungsmaßnahme zur Thematik von Patientenverfügungen und Palliativversorgung befragt.  Es zeigte sich, dass Handlungsunsicherheit im Umgang mit Palliativpatienten und Patientenverfügungen besteht. Wünschenswert ist daher die Aufnahme des Faches Palliativmedizin in die Ausbildungscurricula der rettungsdienstlichen Berufe.  Weiterhin konnte festgestellt werden, dass die gesetzlichen Rahmenbedingungen zur Feststellung der Verbindlichkeit von Patientenverfügungen für nichtärztliches Personal nicht geklärt scheinen und dass hier Nachbesserungsbedarf besteht.

Med palliativ vård menas att inriktningen på vården är att lindra symptomen, möjligheten att bota sjukdomen finns inte längre. Läkaren ska då försäkra sig om att livsuppehållande behandlingar inte längre kan påverka sjukdomsförloppet, ta största möjliga hänsyn till patientens önskemål och ta det avgörande beslutet att avsluta eller avbryta en livsuppehållande behandling. Palliativ vård är på många områden numera utbyggd till avancerade hemsjukvårdsteam. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat på anhöriga eller vårdpersonal och då särskilt sjuksköterskans upplevelser av att vårda palliativa patienter. Därför är det viktigt att tydliggöra patientperspektivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva befintlig forskning om hur patienter inom palliativ vård upplever den sista tiden i livet. Metoden som använts är litteraturstudie och resultatet är funnit i 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet redovisas med hjälp av fyra kategorier; Hopp och hopplöshet, Mening och maktlöshet, Tillgänglighet och ensamhet samt Acceptans. Slutsatsen är att den som är allvarligt sjuk och står inför döden bör mötas och behandlas av palliativ vård som grundas i hopp, mening, tillgänglighet och acceptans. För att förbättra den sista tiden i livet för patienten inom palliativ vård när det gäller bevarad värdighet finns det, med stöd i studiens resultat, specifika aspekter att beakta. Patienten bör delta i sin vård så långt det är möjligt; Hopp är inte alltid kopplat till bot; Vårdarna bör underlätta sociala kontakter; Vårdarna bör vara tillgängliga, även när det inte finns något att säga; Allvarlig information bör ges stegvis; och Teamarbete med flera olika professioner.