• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 832
  • 275
  • 208
  • 91
  • 30
  • 17
  • 16
  • 14
  • 13
  • 7
  • 6
  • 5
  • 2
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 1615
  • 1615
  • 746
  • 744
  • 706
  • 589
  • 418
  • 291
  • 288
  • 243
  • 227
  • 227
  • 215
  • 209
  • 194
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
251

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i behov av palliativ vård på två medicinska vårdavdelningar : en kvalitativ intervjustudie / Nurses' experiences of caring for people in need of palliative care in two medical wards : a qualitative interview study

Ardegård, Anna January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING Många av de som avlider i Sverige idag, avlider på sjukhus, eller tillbringar dagar på sjukhus sitt sista år i livet. På en medicinavdelning vårdas personer med många olika diagnoser och multisjuka äldre. Sjuksköterskor som arbetar på medicinavdelning möter därför många personer som är i behov av palliativ vård. Vården på en medicinavdelning är oftast kurativt och akut inriktad, och den palliativa vården kan därför lätt hamna i skymundan. Värdegrunden i den palliativa vården innefattar närhet, helhet, kunskap och empati. Allmän palliativ vård ska kunna ges till alla patienter som är i behov av det. För att skapa en god palliativ vård krävs att vårdpersonal arbetar förebyggande och åtgärdar symtom i ett tidigt skede. När god omvårdnad, empati, trygghet och medicinska kunskaper finns att tillgå kan den palliativa vården bli en naturlig fortsättning på den vård personen fått innan. På medicinavdelning får sjuksköterskan ta ett stort ansvar gällande den palliativa vården, då de är närmast patienten och träffar dem ofta. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer i behov av palliativ vård på medicinska vårdavdelningar. Metoden för studien var en kvalitativ intervjustudie och sju stycken sjuksköterskor på medicinavdelning intervjuades. För analysen av den insamlade datan användes en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; Det komplexa i att vara professionell i vården av personer i behov av palliativ vård, Förutsättningar för att kunna ge en god palliativ vård och Hinder för att kunna ge en god palliativ vård. I studien framkommer att det finns en vilja att vara nära personen men även ett behov av att hålla distans för att själv behålla hälsan och balans. Sjuksköterskan upplever att hon har ett stort ansvar gällande den palliativa vården på avdelning. Bekräftelse från patient och närstående upplevs som viktigt för att veta att arbetet är utfört på ett bra sätt. Sjuksköterskorna beskrev tiden som viktig för att kunna ge en god palliativ vård. När personen i behov av palliativ vård fick kontinuitet, en plan och helhetssyn gav det sjuksköterskorna en känsla av att ha kunnat ge en god palliativ vård. Det är även viktigt att ha kunskap och erfarenhet inom palliativ vård för att ge sjuksköterskan, patient och närstående trygghet. Stöd från kollegor och specialiserat team var också en förutsättning. Organisationen gällande exempelvis resursbrist, och en miljö som inte var anpassad efter behoven, var något som många av sjuksköterskorna upplevde som ett hinder. Kunskapsbrist och erfarenhet saknades ibland och upplevdes som ett hinder i att ge en god vård. Detta kunde även leda till en upplevelse av att fel beslut togs gällande patientens fortsatta behandling. Studien visade att det finns förutsättningar för en god palliativ vård på medicinavdelningarna men att den behöver utvecklas. Detta för att personen i behov av palliativ vård ska få bästa möjliga vård. Det finns en önskan och vilja hos sjuksköterskor att göra annorlunda gällande till exempel omfördelning av resurser och vara mer närvarande i vården. Behov av utbildning och handledning både hos sjuksköterskor och hos läkare framkommer i studien. Organisatoriskt behövs mer resurser, tid och anpassad miljö för att kunna ge en helhetsvård till personen i behov av palliativ vård och dess närstående. / ABSTRACT Many of those who dies in Sweden today, dies in hospital or spend days in hospital their last year of life. In a medical ward people with many different diagnoses and multi-ill elderly is being cared for. Nurses' who works in a medical ward meets many people who are in need of palliative care. The care in a medical ward is usually curative and emergency-oriented and palliative care may be left aside. The values in palliative care includes; closeness, holism, knowledge and empathy. General palliative care should be given to all patients who are in need of it. To create a good palliative care requires that health professionals work to prevent and resolve symptoms in the early stages. With good care, empathy, security and medical knowledge available, the palliative care can be a natural continuation of the care the person had before. In medicine wards the nurses take a big responsibility regarding palliative care, since they are closest to the patient and meet them often. The aim of the study was to describe nurses' experiences of caring for people in need of palliative care in medical wards. The methodology for this study was a qualitative interview in which seven nurses in medical wards were interviewed. A qualitative content analysis was used for the analysis of the collected data. The results revealed three main categories; The complexity of being a professional in the care of people in need of palliative care, Conditions order to provide good palliative care and Obstacles in order to provide good palliative care. There is a desire to be close to the person, but also a need to keep the distance to maintain your health and balance. The nurse feels that she has a great responsibility regarding palliative care in the wards. Confirmation from the patient and family are perceived as important to know that the work is carried out in a good way. To provide a good palliative care, time was described as important. When the person in need of palliative care got continuity, a plan and a holistic approach the nurses got a sense of having been able to give a good palliative care. It also revealed how important it is to have knowledge and experience in palliative care to give the nurse, patient and family security. Support from colleagues and specialized team was also a prerequisite. Many of the nurses experienced the organization with lack of resources and environmental problems as an obstacle. Lack of knowledge and experience was perceived as an obstacle in providing good care. This could also lead to an experience of wrong decisions were taken regarding the patients continued treatment. The study showed that there are conditions for good palliative care medicine departments but it needs to be developed. This is to make the person in need of palliative care receive the best possible care. There is a desire and willingness of nurses to do differently and be more present in care. Need for training and supervision of both the nurses and the doctor emerges in the result. Organizationally are more resources, time and adapted environment needed, in order to provide a holistic care to the person in need of palliative care and their family members.
252

Der Persönliche Raum in der Palliativpflege

Torres Román, Heidrun 31 July 2017 (has links) (PDF)
Die vorliegende empirische Studie untersucht die Distanzregulation der Interaktanten im persönlichen Raum in ausgewählten Sequenzen von 56 Videoaufzeichnungen. Diese stammen aus einer Lehr - Lernsituation mit Standardisierten Patienten innerhalb des Studiums der Humanmedizin am Medizinischen Interprofessionellen Trainingszentrum der Technischen Universität Dresden. Forschungserkenntnisse aus zahlreichen Studien der Sozialpsychologie und der Kommunikationswissenschaft finden ebenso Eingang in die Arbeit wie die Grundlagen und zahlreiche Beiträge aus der Sprachwissenschaft. Der spezielle Kontext der Palliatvepflege bietet aus sprachwissenschaftlicher Perspektive ein interessantes Untersuchungsfeld des fachsprachlichen Diskurses in der Arzt-Patienten-Kommunikation. Einzelne Gesprächskonstituenten wie Kopfbewegung, Handbewegung, Handberührungen, Blickverhalten, Körperposition und Organisation des Rederechts werden herangezogen, um deren Einfluß auf das Regelsystem der Distanzen im persönlichen und teilweise im Intimraum zwischen Arzt/Ärztin und Patient/Patientin zu erforschen. Um zur Interpretation des nonverbalen Verhaltens die Verbalität heranzuziehen, wurden die Videoaufzeichnungen nach dem Gesprächsanalytischen Transkriptionssystem (Selting et al. 1998) transkribiert. Zur Abbildung selbst subtiler Veränderungen der interpersonalen Distanzen wurden deren Kopfbewegungen mit dem LSM-Alghoritmus verfolgt und in Distanzverlaufskurven umgerechnet. Die Analyse und Interpretation der Daten konnte belegen, dass nonverbale Signale auf mehreren Kanälen synchron gesendet werden können und dabei die kognitive Strukturieung der Verbalität beeinflussen. Nonverbale Signale können nicht nur multimodalen, sondern intermodalen Charakter besitzen.
253

Business plán - rozšíření činnosti specializované mobilní dětské paliativní péče ve Středočeském kraji pro stávající organizaci Cesta domů / Business plan - extending the activities of specialized mobile peadiatric paliative care into the Central Bohemia Region for the existing organization Cesta domu

Kosíková, Jitka January 2019 (has links)
In this thesis is a demonstration of a business plan for existing organization Cesta domu. Cesta domu is an organization providing mobile palliative care especially for adult patients. In last four years admits also pediatric patients. The plan ambitions is to extend the services for children not only in capacity, but also in the area to which it will be extended. This work maps the complexity of such a step from financial, personal and organizational points. In the theoretical parts are shown the layers of management and planning as important parts of organizational structure. That is followed by demonstrating the analytical tools for organization, the environment and the importance of preparing the financial plan. Moreover it maps the individual steps of risk analysis. The second part is dedicated to palliative care. The evaluation of current situation in Czech republic and the recommendations from the professional organizations are based on currently available sources. The empirical part compiles all the part of business plan itself. The current situation and also the position, which Cesta domu helds, is presented. The business plan for enlarging the services is shown in individual steps such as financial overview with risk assessment and plan. This thesis aspirate to bring an overview on the...
254

Närståendes upplevelse av inskrivningssamtal till palliativt team

Bark, Malin, Kilersjö, Annelie January 2017 (has links)
Inom palliativ vård är stödet till närstående en av fyra hörnstenar som möjliggör god livskvalitet för patient och närstående. Förutom att stödja patienten behöver närstående även hantera sin egen sorg vilket gör att närstående både ger och behöver stöd. Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt som utgår ifrån familjens betydelse för patientens upplevelse av sjukdom och ohälsa. Vid palliativa teams första möte, inskrivningssamtal, kartläggs patientens och närståendes situation och behov samt, är tänkt att skapa förutsättning för en trygg och tillitsfull vårdrelation. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av inskrivningssamtalet i palliativt team då det inom berörda team inte har skett någon utvärdering av inskrivningssamtalet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer av närstående som nyligen varit med på inskrivningssamtal i palliativt team. Studien utfördes på de två författarnas respektive arbetsplatser och åtta närstående deltog. Genom analys och tolkning av det insamlade datamaterialet framkom ett resultat med tre kategorier under två teman; Frihet utan ansvar och Befinna sig i en trygg och tillitsfull vårdrelation. Frihet utan ansvar innebar att närstående upplevde en delaktighet utan att vara ansvarig. Att befinna sig i en trygg och tillits vårdrelation innebar att närstående upplevde en känsla av tillit till teamet som hade en empatisk förmåga och svarade för en bekräftande kommunikation. Slutsatsen var att närstående var nöjda och såg mötet som mycket positivt. Det framkom faktorer som påverkade mötet negativt såsom otydlighet kring mötets struktur, språksvårigheter och stressig bemötande. / In palliative care, supporting the family is one of the four cornerstones that enable quality of life for the patient and family. In addition to supporting the patient, the family also need to handle their own grief which means that the family both provide and need support. Palliative care teams have a first meeting, a sign-up call, to identify the patient and family's situation and needs and to create the conditions for a safe and confident care relationship. The aim of this study was to investigate familymembers experience of the first meeting with the palliative care team, because it previously has been no evaluation of the enrollment call. The method used was semi-structured interviews with family members recently been taking part in enrollment call to the palliative care team. The study was conducted at the two authors' respective workplaces and eight family members attended. Through analysis and interpretation of the collected data revealed a result of three categories within two themes; Freedom without responsibility and Being in a safe and confident care relationship. Freedom without responsibility meant that family members experienced a participation without being responsible. Being in a safe and confident care relationship meant that the family members experienced a sense of confidence in the team that had a capacity for empathy and accounted for a confirmatory communication. The conclusion was that the family members were satisfied and saw the meeting as very positive. It emerged factors that negatively impacted the meeting such ambiguity about the meeting, language difficulties and a stressful approach.
255

Sjuksköterskors upplevelser av komplexiteten av palliativ vård i hemmiljön / Nurses' experiences of the complexity of palliative care in the home environment

Isaksson, Erica, Erlandssson, Elina January 2023 (has links)
Behovet av palliativ vård kommer öka, och fler väljer att få tillbringa sista tiden i livet i hemmets välbekanta miljö. Hemmet inger ofta en trygghet för patienten men kan vara utmanande för sjuksköterskor. Sjuksköterskor har ett ansvar gällande bedömning, prioritering, samordning, teamsamverkan samt att arbeta utifrån lagar och författningar för att säkerställa en patientsäker vård. I den palliativa vården ska sjuksköterskor arbeta utifrån en helhetssyn och främja delaktighet för att kunna möta patienten och anhörigas behov i de olika dimensionerna. Vården i hemmet blir mer och mer avancerad vilket ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens. Därför var studiens syfte att beskriva sjuksköterskors upplevelser av den palliativa vården i hemmet. Metoden som valts för att svara an på syftet är en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning som är inspirerad av metasyntes, för att få en ökad kunskap om det valda fenomenet. I resultatet inkluderades 11 artiklar som kvalitetsgranskades. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Sjuksköterskors upplevelser av hemmets betydelse för vårdandet, Sjuksköterskors upplevelser av relationernas betydelse, Teamets betydelse och utmaningar för sjuksköterskor. Åtta underteman skapades som beskriver sjuksköterskors olika perspektiv på den palliativa vården i hemmet. I diskussionen problematiseras de framträdande fynden vilka var upplevelsen av att ha patientens hem som arbetsplats, vikten av kommunikation och relationer till patienter och anhöriga samt innebörden av kunskap och stöd för sjuksköterskor. Resultatet belyser den komplexitet som sjuksköterskor upplever av att arbeta med palliativ vård i hemmet. / The need for palliative care will increase, and more people choose to spend the last time in their lives in the familiar environment of home. The home often provides security for the patient but can be challenging for nurses. Nurses have a responsibility regarding assessment, prioritization, coordination, teamwork and working based on laws and constitutions to grant patient-friendly care. In palliative care, nurses must work based on a holistic view and participation in order to be able to meet the needs of the patient and relatives in the various dimensions. Care in the home is becoming more and more advanced, which places high demands on nurses' competence. Therefore, the purpose of the study was to describe nurses' experiences of palliative care in the home. The method chosen to answer the purpose is an integrated compilation of qualitative research that is inspired by metasynthesis, in order to gain an increased knowledge of the chosen phenomenon. The result included 11 articles that were quality reviewed. The results are presented in three main themes: Nurses' experiences of the importance of the home for care, Nurses' experiences of the importance of relationships, The importance of the team and challenges for nurses. Eight subthemes were created that describe nurses' different perspectives on palliative care at home. In the discussion, the salient findings are problematized, which were the experience of having the patient's home as a workplace, the importance of communication and relationships with patients and relatives, and the meaning of knowledge and support for nurses. The result highlights the complexity that nurses experience from working with palliative care at home.
256

Palliative care for people with dementia: Principles, practice and implications

Froggatt, K.A., Downs, Murna G., Small, Neil A. 11 January 2008 (has links)
No
257

Zavádění principů paliativní péče ve zdravotnickém zařízení / Implementation of palliative care principles in the healthcare facility

Lauerová, Dana January 2018 (has links)
(in English): The topic of the master thesis "Palliative care in hospitals" focuses on an area that is unknown not only to the general public but to health professionals as well. The care for the dying is not an attractive and sought subject. Nevertheless, it can concern everyone directly or indirectly through family and friends that are close and dear. In the past recent years palliative care in the Czech Republic has advanced. The principles are being applied by some providers of health and social care. In medical establishments palliative care is still not automatically provided even though hospitals in the Czech Republic are a place where most deaths occur. The theoretical part clarifies, describes and introduces palliative care, defines its content and principles from the social and logistic aspect. It focuses on ways to apply palliative care in hospitals, on the conditions of its integration into medical establishments, organizational forms and describes experiences in this field from abroad. Based on the fundamentals of quality research the practical part of the thesis maps the conditions in which patients spend their last days in a specific hospital from the point of view of the medical personnel. The main outcome of this thesis is the ambiguous statement that hospitals lack palliative...
258

Att vara i mellanrummen - där ingen annan är : En kvalitativ studie om hälso- och sjukvårdskuratorns roll och emotionella arbete inom palliativ vård för barn / To be in between - where no one else is : A Qualitative Study on the Role and Emotional Labor of Healthcare Counselors in Pediatric Palliative Care

Aldebjer, Johanna January 2023 (has links)
This study aimed to investigate the role, possibilities, challenges and emotional labor of Healthcare Counselors in pediatric palliative care. Through semi-structured interviews with five counselors, a thematic analysis was conducted. The findings reveal a broad and dynamic role, partially unclear, allowing individual shaping. Additionally, the study highlights counselors' capacity to support families during severe crises and discussions about end-of-life matters. The work is both meaningful and emotionally challenging, and coping theory illustrates how counselors manage their emotions using problem-focused and emotional coping strategies. The conclusions emphasize the relevance for counselors, collaboratingprofessions and management in pediatric palliative care.
259

Brytpunktssamtal för äldre personer : en registerstudie i palliativ vård / Breakpoint conversation for older people : a registry study in palliative care

Nilsson, Helene, Strauss, Anna January 2019 (has links)
Bakgrund: Behovet av palliativ vård kommer att öka i takt med att befolkning blir äldre och lever allt längre. Det kommer bli fler äldre personer med kroniska sjukdomar som har andra sjukdomsförlopp jämfört med cancer. Det är viktigt för kvaliteten av den palliativa vården att brytpunktssamtal erbjuds. Med kvalitet menas bland annat delaktighet, symtomlindring och stöd för närstående. Detta innebär en utmaning för hälso- och sjukvården som måste uppmärksamma när vården ändrar riktning mot vård i livets slutskede. Äldre personer erbjuds i mindre utsträckning brytpunktssamtal än yngre personer. Distriktssköterskan har en betydelsefull roll i den palliativa vården inom den kommunala hemsjukvården och ska främja äldre personers möjlighet att få information samt delta i beslut som rör den egna vården, vilket ett brytpunktssamtal innebär. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan brytpunktssamtal och andra faktorer, för äldre personer i palliativ vård, vid tillfällen då dödsfallet varit förväntat. Metod: Detta är en kvantitativ retrospektiv registerstudie med data hämtad från svenska palliativregistret. Resultat: Det fanns stora skillnader inom gruppen äldre huruvida brytpunktssamtal erbjöds eller inte. Ju äldre personen var desto mindre odds för att brytpunktssamtal erbjöds. Kön eller diagnos påverkade inte. När brytpunktssamtal erbjudits var närstående i högre utsträckning på plats när den äldre personen dog och när brytpunktssamtal inte erbjudits var personal i högre utsträckning de enda närvarande än då brytpunkssamtal erbjudits. Slutsats: Den palliativa vården är ojämlik och äldre personer riskerar att utsättas för onödigt lidande. Distriktssköterskan i kommunal hemsjukvård bör sätta extra fokus på denna grupp för att uppmärksamma övergång till vård i livets slutskede. / Background: The need of palliative care will increase as the population ages and lives longer. There will be more old people with chronic diseases that will have other disease progression than those with cancer. To achieve a high quality in the palliative care it´s important that the physician gives the dying person information about the imminent death a so-called breakpoint conversation. A high-quality means among other things patient participation, symptom relief and support to relatives. This means a challenge for the healthcare workers who must pay attention to when care changes direction towards care in the end of life. Older people are to a lesser extent offered breakpoint conversation than younger people. The district nurse has an important role in the palliative care for older people in municipal health and medical care and are supposed to promote elderly people's opportunity to have information about their disease course that gives them ability to be involved with decisions about their own care planning, which means paying attention to when it´s time to offer a breakpoint conversation. Aim: The purpose of this study was to examine relations and other factors associated with breakpoint conversation in palliative care for elderly people when death were imminent. Method: The study is a quantitative retrospective registry study based on data from the Swedish register of palliative care. Results: There are a significant difference within the group of old people when it comes to being offered a breakpoint conversation, with a negative trend where older people are less likely to get a breakpoint conversation. Gender and diagnosis had no impact. When a breakpoint conversation was offered, relatives were to a greater extent present when death occurred, and staff were more often the only ones present when a breakpoint conversation weren't offered. Conclusion: The palliative care is unequal and older people risk being exposed to unnecessary suffering. The district nurse in municipal home care should put an extra focus on this group of elderly people were death is imminent.
260

Quality of life in palliative care patients: a multi-centre study of profile, determinants and longitudinal changes from inpatient admission to death. / CUHK electronic theses & dissertations collection / Digital dissertation consortium

January 2002 (has links)
Raymond See-Kit Lo. / Thesis (M.D.)--Chinese University of Hong Kong, 2002. / Includes bibliographical references (p. 260-279). / Electronic reproduction. Hong Kong : Chinese University of Hong Kong, [2012] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Electronic reproduction. Ann Arbor, MI : ProQuest Information and Learning Company, [200-] System requirements: Adobe Acrobat Reader. Available via World Wide Web. / Mode of access: World Wide Web.

Page generated in 0.2221 seconds