The diploma thesis deals with the topic of foster families quality support.The aim of the diploma thesis is to describe how foster parents perceive the support of the accompanying organization and whether the preparation they have gone through in the beginnings prepared them to take the child into care.The research was based on using the technique of semi-structured interviews. The obtained data have been divided into the following categories - preparatory course, support of the accompanying organization and state support.At the end of the diploma thesis, the main research questions are answered, and recommendations for subsequent practice are also give Key words: Accompanying worker, Foster care, Foster parent, Support

Spädbarnskolik är ett vanligt hälsoproblem. När ett barn lider av kolik är detta oftast påfrestande för barnets föräldrar. Dessa föräldrar upplever ofta oro, trötthet och en känsla av hjälplöshet, vilket kan påverka relationen mellan barnet och föräldrarna negativt och öka barnets skrikande. Känslor av frustration och ilska, vilka kan upplevas av trötta och stressade föräldrar, ökar risken för att föräldrar ska skaka eller ta hårt i barnet, vilket kan leda till att barn får allvarliga skador. BHV-sjuksköterskor är viktiga aktörer inom barnahälsovården och det är av stor vikt att de effektivt hjälper och stödjer föräldrar till barn med kolik. Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd och vilken hjälp föräldrar till barn med kolik önskar sig från BHV-sjuksköterskor. Denna studie utfördes som en systematisk litteraturstudie. För studien valdes nio vetenskapliga artiklar ut. De utvalda artiklarna är från Sverige, Norge, USA och Sydafrika. Bland de utvalda artiklarna är sju artiklar med kvalitativ metod och två har utförts med blandad metod med kvalitativa intervjuer och deskriptiv statistik. Samtliga utvalda artiklar belyser föräldraperspektivet, med avseende på spädbarnskolik. Studiens resultat visar att förståelse och stöd från vårdpersonal har stor betydelse för föräldrar, för att de ska kunna klara av att hantera den svåra kolikperioden. Föräldrar önskar ofta att sjuksköterskor erbjuder systematisk rådgivning och systematisk uppföljning samt att barnets tillstånd undersöks noggrant. Flertalet föräldrar är även intresserade av att få information om metoder med bristande evidens. Det framgick i studien att sjuksköterskor kan misslyckas med att hjälpa familjer med kolik på grund av att sjuksköterskor kan se annorlunda på kolikproblemet än föräldrarna själva eller att föräldrar kan ifrågasätta sjuksköterskors kompetens vad gäller kolikhantering. Ett annat hinder kan vara att föräldrarnas förmåga att acceptera stöd kan vara försämrad på grund av bland annat social isolering. Resultaten av denna studie tyder även på att kolikdiagnosen kan upplevas både som positiv och negativ av föräldrar och att när spädbarnskolik ibland normaliseras av vårdpersonal kan detta upplevas som negativt av föräldrar. En viktig poäng som framgick i studien, är att föräldrar till barn med kolik har olika behov och kan uppskatta olika typer av stöd och av andra vårdinsatser. Utifrån studiens resultat är det viktigt att sjuksköterskor och annan vårdpersonal alltid lyssnar på föräldrar, bemöter föräldraperspektivet och anpassar alla vårdinsatser utifrån föräldrars individuella behov.

Det är påfrestande att bli förälder och det medför därför en risk att parrelationen blir sämre. Enligt tidigare forskning har föräldrarnas parrelation en betydelsefull inverkan på barnets hälsa. Sjuksköterskans förebyggande arbete inom barnhälsovården är att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan för hela familjen. Eftersom sjuksköterskan på barnavårdscentralen nästan träffar alla föräldrar till barn mellan 0-6 år ger det en unik möjlighet att stödja och stärka föräldrarna i sin parrelation och därmed förebygga ohälsa. Det finns inga nationella riktlinjer att sjuksköterskan skall ge stöd i parrelationen, men det finns förslag att ge stöd och råd vid vissa besök. Det gör att stödet idag ser olika ut beroende på var familjen bor. Syftet är att beskriva föräldrars erfarenheter av stöd i parrelationen inom barnhälsovården. Sex intervjuer genomfördes med föräldrar som levde i en parrelation och hade barn mellan 4-5 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Föräldrarnas erfarenhet är att barnhälsovåden fokuserar på mamma och barn och att ämnet parrelation sällan tas upp. När ämnet parrelation tas upp är det vid hembesök och i föräldragrupper. Föräldrarna önskar att få stöd vid rätt tidpunkt i livet och att sjuksköterskan tar initiativ till samtal om parrelationens betydelse för familjen. Studien avslutas med slutsatser utifrån framkommet resultat till nytta för barnhälsovårdens utveckling. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Syftet med studien var att undersöka hur förstagångsföräldrar samt flergångsföräldrar upplever föräldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet från de 19 intervjuerna visade att samtliga föräldrar var nöjda över att träffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fått information om FID men många upplevde den som otydlig. Förstagångsföräldrarna beskrev att de inte riktigt förstått innebörden av informationen som rörde FID, medan flergångsföräldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. Förstagångsföräldrarna hade inga förväntningar av föräldragrupperna medan övervägande flergångsföräldrar hade vissa förväntningar. De flesta förstagångsföräldrar upplevde innehållet som lite tunt medan flergångsföräldrarna upplevde det som bra och givande. Samtliga föräldrar hade kommentarer när det gällde upplägget, där tiden var det som mest kritiserades. Samtliga föräldrar angav att den sociala gemenskapen som träffarna gav var det primära men några tillade att det även var bra saker som togs upp på träffarna. Samtliga föräldrar hade också kritik när det gällde övergången till förskolan som inte fungerat. Ett antal önskningar om förbättringar framkom hos både förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar där tiden för träffarna och övergången till förskolan var det primära.</p><p>Slutsats: Det är viktigt med tydlig information om innehållet och betydelsen av FID till nyblivna föräldrar. Det är även viktigt för föräldrarna att ges möjlighet att påverka tider för gruppernas sammankomster samt innehållet i dessa grupper. Övergången till förskolan bör enligt föräldrarna ses över då de ansåg det viktigt med fortsatta framtida träffar i grupperna.</p> / <p>The aim of the study was to examine how first-time parents and experienced parents experience the parent groups in Dellenbygden (FID). The results from the 19 interviews showed that all parents were pleased that the meetings had been organized. All respondents stated that they had been informed about the FID, however the majority found that this information had been too vague. The first-time parents described that they had not really understood the meaning or importance of the information concerning the FID, while experienced parents described it as being more clear and evident. The first-time parents had no expectations of parent support, while the majority of experienced parents did have certain expectations. Most first-time parents considered the content a little thin, while experienced parents found it to be good and beneficial. All parents had comments concerning the set-up, with the time of the meetings being the most criticized point. All parents stated that the social community that the group meetings provided was the main benefit, but some added that good things were also brought up at the meetings. All parents also had criticism concerning the transition to preschool as not functioning. A number of desired improvements were generated from both first-time parents and experienced parents, with the time of the group meetings and the transition to preschool being the main points.</p><p>Conclusion: It is important to have clear information about the meaning and the importance of FID to new parents. It is also important for the parents to be given the chance to influence the group meeting times and the content of these meetings. The transition to preschool should, according to the parents, be seen as the most important point to be considered at continued future group meetings.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur förstagångsföräldrar samt flergångsföräldrar upplever föräldragrupperna i Dellenbygden (FID). Resultatet från de 19 intervjuerna visade att samtliga föräldrar var nöjda över att träffarna, anordnades. Alla respondenter beskrev att de hade fått information om FID men många upplevde den som otydlig. Förstagångsföräldrarna beskrev att de inte riktigt förstått innebörden av informationen som rörde FID, medan flergångsföräldrarna beskrev den som mer klar och tydlig. Förstagångsföräldrarna hade inga förväntningar av föräldragrupperna medan övervägande flergångsföräldrar hade vissa förväntningar. De flesta förstagångsföräldrar upplevde innehållet som lite tunt medan flergångsföräldrarna upplevde det som bra och givande. Samtliga föräldrar hade kommentarer när det gällde upplägget, där tiden var det som mest kritiserades. Samtliga föräldrar angav att den sociala gemenskapen som träffarna gav var det primära men några tillade att det även var bra saker som togs upp på träffarna. Samtliga föräldrar hade också kritik när det gällde övergången till förskolan som inte fungerat. Ett antal önskningar om förbättringar framkom hos både förstagångsföräldrar och flergångsföräldrar där tiden för träffarna och övergången till förskolan var det primära. Slutsats: Det är viktigt med tydlig information om innehållet och betydelsen av FID till nyblivna föräldrar. Det är även viktigt för föräldrarna att ges möjlighet att påverka tider för gruppernas sammankomster samt innehållet i dessa grupper. Övergången till förskolan bör enligt föräldrarna ses över då de ansåg det viktigt med fortsatta framtida träffar i grupperna. / The aim of the study was to examine how first-time parents and experienced parents experience the parent groups in Dellenbygden (FID). The results from the 19 interviews showed that all parents were pleased that the meetings had been organized. All respondents stated that they had been informed about the FID, however the majority found that this information had been too vague. The first-time parents described that they had not really understood the meaning or importance of the information concerning the FID, while experienced parents described it as being more clear and evident. The first-time parents had no expectations of parent support, while the majority of experienced parents did have certain expectations. Most first-time parents considered the content a little thin, while experienced parents found it to be good and beneficial. All parents had comments concerning the set-up, with the time of the meetings being the most criticized point. All parents stated that the social community that the group meetings provided was the main benefit, but some added that good things were also brought up at the meetings. All parents also had criticism concerning the transition to preschool as not functioning. A number of desired improvements were generated from both first-time parents and experienced parents, with the time of the group meetings and the transition to preschool being the main points. Conclusion: It is important to have clear information about the meaning and the importance of FID to new parents. It is also important for the parents to be given the chance to influence the group meeting times and the content of these meetings. The transition to preschool should, according to the parents, be seen as the most important point to be considered at continued future group meetings.

PURPOSE: (1) Investigate supportive care needs and preferences of parents of children with cancer (2) Assess the feasibility and preliminary outcomes of a Parent Support Group Intervention (PSGI). METHODS: One-hundred and eight parents completed the Parent Support Survey (PSS). Data were utilized in the creation of a PSGI. The PSGI consisted of eight 1.5-hour sessions encompassing guided group discussion. As part of feasibility, acceptability, recruitment/retention and preliminary outcomes were assessed. Parents completed outcome measures assessing knowledge of disease/treatment management, community/hospital/family resources, perception of social support and feelings of distress/anxiety. RESULTS: From the PSS, 86/108 (80%) of parents expressed interest in a PSGI. Fourteen parents attended the PSGI only once and 14 parents attended the PSGI more than once. Outcome measure results depict favourable changes after group attendance. Recruitment and retention data highlight challenges. CONCLUSIONS: Information gained from this study will be used to improve planning and delievery of future PSGI’s.

PURPOSE: (1) Investigate supportive care needs and preferences of parents of children with cancer (2) Assess the feasibility and preliminary outcomes of a Parent Support Group Intervention (PSGI). METHODS: One-hundred and eight parents completed the Parent Support Survey (PSS). Data were utilized in the creation of a PSGI. The PSGI consisted of eight 1.5-hour sessions encompassing guided group discussion. As part of feasibility, acceptability, recruitment/retention and preliminary outcomes were assessed. Parents completed outcome measures assessing knowledge of disease/treatment management, community/hospital/family resources, perception of social support and feelings of distress/anxiety. RESULTS: From the PSS, 86/108 (80%) of parents expressed interest in a PSGI. Fourteen parents attended the PSGI only once and 14 parents attended the PSGI more than once. Outcome measure results depict favourable changes after group attendance. Recruitment and retention data highlight challenges. CONCLUSIONS: Information gained from this study will be used to improve planning and delievery of future PSGI’s.

PURPOSE: (1) Investigate supportive care needs and preferences of parents of children with cancer (2) Assess the feasibility and preliminary outcomes of a Parent Support Group Intervention (PSGI). METHODS: One-hundred and eight parents completed the Parent Support Survey (PSS). Data were utilized in the creation of a PSGI. The PSGI consisted of eight 1.5-hour sessions encompassing guided group discussion. As part of feasibility, acceptability, recruitment/retention and preliminary outcomes were assessed. Parents completed outcome measures assessing knowledge of disease/treatment management, community/hospital/family resources, perception of social support and feelings of distress/anxiety. RESULTS: From the PSS, 86/108 (80%) of parents expressed interest in a PSGI. Fourteen parents attended the PSGI only once and 14 parents attended the PSGI more than once. Outcome measure results depict favourable changes after group attendance. Recruitment and retention data highlight challenges. CONCLUSIONS: Information gained from this study will be used to improve planning and delievery of future PSGI’s.

PURPOSE: (1) Investigate supportive care needs and preferences of parents of children with cancer (2) Assess the feasibility and preliminary outcomes of a Parent Support Group Intervention (PSGI). METHODS: One-hundred and eight parents completed the Parent Support Survey (PSS). Data were utilized in the creation of a PSGI. The PSGI consisted of eight 1.5-hour sessions encompassing guided group discussion. As part of feasibility, acceptability, recruitment/retention and preliminary outcomes were assessed. Parents completed outcome measures assessing knowledge of disease/treatment management, community/hospital/family resources, perception of social support and feelings of distress/anxiety. RESULTS: From the PSS, 86/108 (80%) of parents expressed interest in a PSGI. Fourteen parents attended the PSGI only once and 14 parents attended the PSGI more than once. Outcome measure results depict favourable changes after group attendance. Recruitment and retention data highlight challenges. CONCLUSIONS: Information gained from this study will be used to improve planning and delievery of future PSGI’s.

The South Africa Schools Act (Act No. 84 of 1996), which came into effect on I January 1996, and the National Education Policy Act (Act No. 21 of 1996), introduced a new approach to the South African Education system. These acts, and many policy documents produced by the National Department of Education, provide for the active participation of parents, and other members of the community, in the governance of schools. Whilst policy mandates stakeholder participation, this study revealed that in practice parent participation is problematic. The aim of this study was to explore principals’ perceptions and experiences of school governing bodies in three selected rural primary schools in the Nkomazi area, Mpumalanga. A qualitative research approach within the parameters of the interpretivist paradigm was applied. The study utilised a multi-site case study research design focusing on three primary schools in different localities. Document analysis and structured interviews were employed to collect data at the three sites that were purposefully sampled. It was found that principals experienced some parent members of the school governing bodies as having low levels of education and not being able to cope with their roles as stipulated by SASA. Principals revealed that the ignorance and incompetence of parents regarding their roles causes conflict, that they provide insufficient support and do not attend meetings regularly. Principals dominate their parent school governing body (SGB) members, initiate innovations and make decisions without consulting the parents. Parents’ incompetence, insufficient cooperation and poor contribution towards the operation of the school increases the principals' workload and results in principals’ frustration. Principals revealed that they experience difficulties in trusting the parents with confidential matters discussed at SGB meetings. The study found that principals experience less conflict and better cooperation with parent SGB members who are educated. Parents who are able to read the policies have understanding of their roles, support the principals in their respective roles, optimise the operation of the school governing body and alleviate the workload of the principals. / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2013. / gm2014 / Early Childhood Education / unrestricted