Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic lung disease. The disease is the fourth leading cause of death and more than 5 percent of the adult population worldwide is affected. The aim of this study was to investigate the association between periodontitis and COPD. Search for material for the literature review was done in the medical database PubMed where the keywords were: "Chronic obstructive pulmonary disease" and "Periodontal health or periodontal disease". The result is based on twelve studies that were extracted and analyzed. The studies have investigated pocket depth, attachment loss, plaque index, bleeding on probing and bone loss. Ten studies compared a COPD group with a healthy control group, one study compared two COPD groups and one study examined a COPD group and a group with other lung diseases. Most studies found that people with COPD had a higher incidence of pocket depth, attachment loss, plaque index, bleeding on probing and bone loss. The conclusion of the literature review is that there is an association between periodontitis and COPD and that smoking is a link between the two diseases. / Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk lungsjukdom. Sjukdomen är den fjärde vanligaste dödsorsaken och mer än 5 procent av den vuxna befolkningen i världen är drabbade. Syftet med litteraturstudien var att undersöka sambandet mellan parodontit och KOL. Sökning efter material till litteraturstudien gjordes i den medicinska databasen PubMed där sökorden var: ”Chronic obstructive pulmonary disease” och ”Periodontal health or periodontal disease”. Resultatet är baserat på tolv vetenskapliga studier som har analyserats och granskats. Studierna har undersökt fickdjup, fästeförlust, plackindex, blödning vid sondering och benförlust. Tio studier jämförde en KOL-grupp med en frisk kontrollgrupp, en studie jämförde två KOL-grupper och en studie undersökte en KOL-grupp och en grupp med andra lungsjukdomar. Flertalet studier kom fram till att personer med KOL hade högre förekomst av fickdjup, fästeförlust, plackindex, blödning vid sondering och benförlust. Slutsatsen är att det fanns ett samband mellan parodontit och KOL och att rökning har en koppling mellan sjukdomarna.

Introduktion: Graviditet är det tillstånd då en kvinna bär på ett foster, vanligtvis i 9 månader. Då sker många förändringar i kroppen, både fysiska och hormonella. Parodontal hälsa ingår i den orala hälsan och påverkar både livskvalité och allmänna hälsan. Inom tandhygienistprofessionen ingår att motverka ohälsa i munnen genom kunskap baserad på vetenskaplig fakta. Syfte: Att undersöka hur förekomsten av gingivit och parodontit ter sig under graviditet, samt vilka faktorer som påverkar sjukdomarna under graviditet. Frågeställningar: Hur skiljer sig förekomsten av gingivit och förekomsten av fickdjup på 4 millimeter eller mer hos gravida kvinnor jämfört med kvinnor som inte är gravida? Vad finns det för faktorer som under en graviditet påverkar gingivitindex (GI) och den parodontala hälsan positivt, negativt eller som inte har någon påverkan? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Resultatet visar att de parodontala sjukdomarna gingivit och parodontit är mer förekommande hos gravida kvinnor jämfört med icke gravida kvinnor. Faktorerna högt plackindex (PI), högt PI tillsammans med höga östrogennivåer, närvaro av specifika bakteriearter, högt body mass index (BMI), högt blodtryck, rökning och socioekonomisk status är de som påvisats ha samband med graviditet och parodontala sjukdomar. Konklusion: Den parodontala hälsan påverkas negativt under graviditet och det finns flera faktorer som påverkar sambandet.

Introduktion: Demens är övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försämringar. Antalet individer med demenssjukdom i världen förväntas öka dramatiskt. En god oral hälsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population äldre finns ett starkt behov att utbilda vårdpersonal och utöka deras kunskap om äldres munhälsa. Syfte: Att beskriva oral hälsa hos personer med demenssjukdom. Frågeställning: Hur ser den orala hälsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad på vetenskaplig litteratur från 2002-2013. Resultat: Oral hälsa påverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försämring av den orala hälsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försämrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstånd. Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvårdnadsbehov gällande sin orala hälsa.

No description available.

Bakgrund: Invandrare är en utsatt grupp inom tandvården då de har sämre oral hälsa i jämförelse med svenskfödda individer. Orsaken kan vara oregelbundna tandvårdsbesök, brist på kunskaper angående preventiva åtgärder eller socioekonomiska faktorer. Syfte: var att kartlägga nyanlända invandrares kunskap och vanor om oral hälsa gällande orala sjukdomar, kost och oral hygien. Metod: En kvantitativ empirisk studie som genomfördes med ett enkätformulär innehållande 20 frågor. I studien ingick 107 individer med utländsk bak-grund, både män och kvinnor som går i en vuxenskola i en svensk medel stad kommun. Resultat: Antal deltagare bestod av 73 nyanlända och 34 invandrare som har bott i Sverige mer än två år (icke nyanlända). Deltagarna var medvetna om orala hygienrutiner. Majoriteten hade brist på kunskaper angående orala sjukdomar, hade kunskap rekommendationer kring oral hälsa från Sverige och brist på goda kostvanor. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan nyanlända och icke nyanlända angående kunskap och vanor, men det skilde sig mellan grupperna avseende utbildningsnivå, inkomst och kostinformation i Sverige. Slutsats: Invandrare redovisade att de hade brist på kunskap om oral hälsa. Resultatet visade ingen skillnad i kost/orala hygienvanor oberoende av tiden som de hade varit bosatta i Sverige.

För att förhindra eller kontrollera parodontit är det viktigt med en god och effektiv egenvård och då är speciellt approximal rengöring viktigt. En modell som beskriver olika förändringsstadier för hälsobeteenden är den transteoretiska modellen. Syftet med studien var att testa ett instrument för att fastställa olika förändringsstadier för approximal rengöring och att studera hur värdering av fördelar och nackdelar till att använda approximalt hjälpmedel samt självtillit är associerade med olika förändringsstadier. Etthundratretton individer (60 kvinnor och 53 män) med diagnosen moderat till grav parodontit som remitterats till specialistkliniken för parodontologi utgjorde urvalet. Studien var en beskrivande och jämförande studie med kvantitativ ansats. Individerna fyllde i en enkät i hemmet innehållande frågor om frekvens för approximal rengöring, fördelar och nackdelar med att rengöra tänderna approximalt och självtillit till daglig rengöring av tänderna approximalt så väl som bakgrunds variabler. Flest individer befann sig i förberedelse/beredd stadiet och vidmakthållande stadiet vid studiens start. Självtilliten till att utföra daglig approximal rengöring var högre i vidmakthållande stadiet jämfört med intresserad/osäker samt förberedelse/beredd stadierna. Inga skillnader noterades mellan de olika förändringsstadierna och för- och nackdelar med daglig approximal rengöring. Konklusion: Individer i vidmakthållande stadiet har större självtillit till att utföra daglig approximal rengöring jämfört med individer i intresserad/osäker stadiet eller förberedelse/beredd stadiet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar.  Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie.  Sökningar till litteraturstudien gjordes i databasen PubMed under mars månad 2015.  Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar.  Litteraturstudien visar att behandling av gingivit med hjälp av mekanisk parodontal behandling i kombination med probiotika hade positiva effekter i form av minskning av inflammatoriska mediatorer, reduktion av mängd gingival vätska och reduktion av blödningsindex.  Vid kronisk parodontit visade behandling med probiotika i kombination med mekanisk behandling positiva effekter på reduktion av plackindex, minskning av blödningsindex och fickdjupreduktion.  Probiotika i kombination med parodontal behandling skulle kunna ge goda behandlingsresultat.  Kunskapen om effekten av probiotika som tillägg till mekanisk parodontal behandling är allt för begränsad och delvis motstridig för att kunna ge patienterna någon behandlingsrekommendation.  Det krävs mer forskning.

No description available.

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försämrad tandhälsa. Flera orala sjukdomar är en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella beläggningar och tobaksbruk. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av den egna munhälsan, kunskapen om munhälsa, munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare. Frågeställningar: Vilka är dessa personers munhygienvanor? Vilka är dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gäller sjukdomsuppkomst och prevention beträffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhälsa? Metod: En enkätundersökning genomfördes på en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen. Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivå gällande orala sjukdomars uppkomst och prevention. Beträffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tänderna två gånger dagligen och 80,8 % använder tandkräm innehållande fluor. Fyrtiosex procent använder tandtråd som approximalt hjälpmedel och 26,9 % tillsatte extra fluor via fluorskölj. Gällande tobaksvanor angav 7,4 % att de nyttjade cigaretter dagligen.   Konklusion: Då studiens resultat visar på varierande kunskapsnivå och orala vanor beträffande hygien och tobak bör kommande fokus ligga kring promotion för att öka medvetenheten beträffande munhälsa hos etniska minoriteter.

Introduktion: Gingivit förekommer hos en större del av befolkningen och kronisk parodontit förekommer hos upptill 40 % av alla vuxna i Sverige. Kunskapen om parodontala sjukdomar och vad de kan leda till är begränsad hos den svenska befolkningen. Den parodontala behandlingen delas in i icke-kirurgisk och kirurgisk infektionskontroll. Mätinstrumenten OHIP-14 och -49 är de mätinstrument som används oftast för att mäta livskvalité. Syfte: Att beskriva livskvalitén hos individer med kronisk parodontit. Frågeställningar: Hur upplever individer med kronisk parodontit sin livskvalité? Metod: En litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkommer det att livskvaliteten hos personer med parodontit påverkas påtagligt. Faktorer som påverkar är bland andra psykologisk och fysiologisk diskomfort/ dysfunktion, tuggfunktionen, dålig andedräkt och att mat fastnar mellan tänderna. Det har även påvisats att icke-kirurgisk parodontal behandling påverkar livskvalitén positivt. Konklusion: Livskvalitén hos individer med kronisk parodontit påverkas.