Bakgrund: Tillit ställer förväntningar på att sjuksköterskan i sin profession ska vara trovärdig mot alla patienter. Tillit inom omvårdnaden ger potential till att utveckla en relation mellan sjuksköterska och patient där sjuksköterskan har en större möjlighet att få fram viktig information som kan vara avgörande för patientens hälsa. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att känna tillit till sjuksköterskan. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie med systematiska sökningar där resultatet är baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen resulterade i fyra kategorier som belyser vad patienten upplever är tillit till sjuksköterskan; Att bli sedd, Att få tid, Att bli respekterad och Att bli hörd. Resultat: Resultatet visar att patienten upplever tillit när hen blir sedd vilket kan bidra till att patienten upplever trygghet och hen känner sig involverad i sin egenvård. Genom att få tid kan patienten känna att sjuksköterskan förstår att ett förtroende inte kan stressas fram. När patienten känner sig respekterad av sjuksköterskan upplever hen sig som mer jämlik vilket får patienten att känna sig betydelsefull. När patienten känner att hen blir hörd fördjupas relationen mellan dem och patienten upplever att förhållandet är ömsesidigt. Slutsats: Tilliten till sjuksköterskan kan vara grunden för hur patienten upplever sitt vårdförlopp. Det kan bidra till att patienten får en tydligare förståelse om den omvårdnad som sjuksköterskan utför. Vidare forskning kring patienters upplevelser av tillit är viktigt och skulle kunna bidra till utveckling inom vården. / Background: Trust poses expectations that the nurse in his profession should be credible to all patients. Trust in nursing provides the potential for developing a relationship between nurse and patient in which the nurse has a greater opportunity to provide important information that can be crucial to the patient's health.  Aim: To describe patients' experiences of trusting the nurse. Method: The study was conducted as a general literature review with systematic searches where the result is based on 10 scientific articles. Data processing resulted in four categories that highlight what the patient experiences is trusting the nurse; To be seen, to get time, to be respected and to be heard. Results: The result shows that the patient experiences trust when being seen, which can help the patient feel safe and feel involved in his or her own care. By getting time, the patient can feel that the nurse understands that trust can not be stressed. When the patient feels respected by the nurse, he experiences more equality, which makes the patient feel important. When the patient feels that they are heard, the relationship between them is deepened and the patient perceived that the relationship was mutual. Conclusion: Trust in the nurse may be the basis for the patient's perception of care. This can help the patient gain a clearer understanding of the nursing care performed by the nurse. Further research on the patient's experience of trust is important and could contribute to development in health care.

Background: Many people become ill due to stroke every year in Sweden. Stroke survivors can suffer from depressive symptoms due to the consequences that come with a stroke. Depressive symptoms can lead to negative quality of life and can lead to an unsustainable life situation. Problem: Depressive symptoms in stroke patients contributes with many different consequences that can cause unhealth and impaired quality of life. In order for nurses to be able to perform their role and being there to support both patients and relatives, more knowledge is required in this area and it can increase the quality of life and health of the patients. Objective: The purpose is to describe patient’s experiences of depressive symptoms after stroke. Method: A general literature review. 10 articles where of 6 had a quantitative approach and 4 a qualitative approach. These then became the result. Result: In the result, three categories were summarized describing experiences of depressive symptoms after stroke. Losing oneself, Losing control and Experiences of vulnerability. Conclusion: It appeared that the experience of depressive symptoms was common after a stroke and could be related to consequences such as physical barriers, difficulty in managing emotions, loneliness and fatigue. This summarized experiences of depressive symptoms after stroke. / Bakgrund: Många människor insjuknar i stroke varje år i Sverige. Patienter som har överlevt en stroke kan lida av depressiva symtom på grund av konsekvenserna som medföljer efter en stroke. Depressiva symtom kan leda till att livskvalitén blir påverkad negativt och det kan medföra en ohållbar livssituation. Problem: Depressiva symptom hos patienter med stroke bidrar till många olika konsekvenser som kan orsaka ohälsa och försämrad livskvalité. För att sjuksköterskor ska kunna utföra sin roll och finnas där som stöd för både patienterna samt anhöriga behövs mer kunskap inom detta område. Bredare kunskap kan öka patienternas livskvalité och hälsa. Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av depressiva symtom efter en stroke. Metod: En allmän litteraturöversikt. 10 artiklar varav 6 hade en kvantitativ ansats och 4 en kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet sammanställdes tre kategorier som beskrev erfarenheter av depressiva symptom efter stroke. Att förlora sig själv, Förlorad kontroll och Erfarenheter av sårbarhet. Slutsats: Det framgick att erfarenheten av depressiva symptom var vanligt efter en stroke och att det kunde relateras till följder såsom fysiska hinder, svårigheter att hantera känslor, ensamhet och trötthet. Detta summerade erfarenheter av depressiva symptom efter stroke.

Bakgrund: Enligt socialstyrelsen insjuknar 40 av 100 000 personer i Sverige varje år i typ 1-diabetes. Minst 30 % av alla patienter som behandlas med insulin drabbas någon av allvarlig hypoglykemi. Svettningar, hög hjärtfrekvens med hjärtklappning, hungerskänslor, ångest och svaghet är klassiska symtom som obehandlat kan övergå i medvetslöshet, koma och död. Då typ 1-diabetes upplevs olika från patient till patient krävs en personcentrerad omvårdnad av sjuksköterskan. Syfte: Syftet är att sammanställa forskning för att undersöka erfarenheter av allvarlig hypoglykemi, samt egenvård och omvårdnad kring tillståndet hos patienter med typ 1-diabetes Metod: Litteraturstudie med innehållsanalys av 14 studier med kvalitativ ansats. Resultat: Analysering av studierna resulterade i fyra tema: erfarenhet av allvarlig hypoglykemi, rädsla för allvarlig hypoglykemi, egenvård och slutligen omvårdnad. Konklusion: Patienternas tidigare erfarenheter av allvarlig hypoglykemi medför förändrade egenvårdsåtgärder samt ställer utökade krav på omvårdnad. Rädsla för allvarlig hypoglykemi är förenat med kortsiktiga proaktiva metoder i undvikande syfte. Patientens roll som partner i omvårdnaden, samt sjuksköterskans roll som utbildare och emotionellt stöd skildras som välbehövlig. Sjuksköterskans förmåga att bjuda in patienten i omvårdnadsarbetet och gemensamt utforma en personcentrerad egenvård är essentiellt. Nyckelord: allvarlig hypoglykemi, egenvård, omvårdnad, patient-erfarenheter rädsla, typ 1-diabetes / Background: According to socialstyrelsen 40 of 100 000 people in Sweden become ill with type 1-diabetes every year. At least 30 % of every patients that gets treated with insulin suffers occasionally from severe hypoglycemia. Sweating, high heart rate with palpitations, feelings of hunger, anxiety and weakness are classic symptoms that if left untreated results in unconsciousness, coma and death. As diabetes type 1 is perceived differently from patient to patient the nurses’ ability to perform person centred care is thereby essential. Aim: The aim is to compile research to investigate the experience of severe hypoglycaemia, as well as self-care and care about the condition of patients with type 1 diabetes.. Method: A literature study that content analysis of 14 studies with qualitative approach. Results: Analysis of the studies resulted in four themes: experience of severe hypoglycaemia, fear of severe hypoglycemia, self-care and nursing. All the participants påpekar det oumbärliga med personcentrerad omvårdnad. Conclusion: The patient's previous experience of severe hypoglycaemia leads to altered self-care measures and increases the requirements for nursing care. Konklusion: The patients past experiences with severe hypoglycemia entails changed measures of self care together with higher demands in nursing care. Fear of severe hypoglycemia is associated with short term proactive methods of avoiding severe hypoglycemia. The patients role as an associate in nursing together with the nurse role as educator and emotional support is presented as vital. The nurse ability to invite the patient as a member of the nursingprocess as well as the ability to design person centred care is essential. Keywords: fear, nursing, patient-experience, self-care, severe hypoglycemia, Type 1-diabetes