Bakgrund: Begreppet palliativ vård innebär vård av personer i livets slutskede. God palliativ vård bygger på de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt kan de fyra hörnstenarna tillämpas av all vårdpersonal i syftet att tillföra ett förbättrat välmående och öka livskvaliteten för patienterna i ett palliativt skede. Patientdelaktighet kännetecknas av en kontinuerlig kommunikation mellan patient och vårdpersonal där patientens kunskaper involveras och patienten är välinformerad gällande sin sjukdom och behandling. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att studera upplevelsen av delaktighet inom palliativ vård hos patienter över 18 år. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och deskriptiv design. 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Vid datasökningen användes databaserna PubMed och CINAHL.  Resultat: Studiens resultat indelades i två huvudkategorier: Främjande för delaktighet och hindrande för delaktighet. Huvudkategorierna mynnande ut i fem underkategorier: Tillit och trygghet, kunskap och förståelse, att känna sig sedd, påverkan av sjukdomstillstånd och ovisshet. Det varierade hur mycket patienterna ville vara delaktiga i beslutsfattandet av den palliativa vården. Många patienter önskade att vara delaktiga i beslutsprocessen men lämnade gärna över de slutgiltiga medicinska besluten åt läkare och sjuksköterskor. Slutsats: För att säkerställa att patienterna känner sig delaktiga i vården i livets slutskede är det viktigt att se till varje individs enskilda behov och anpassa vården utefter dessa, samt vara uppmärksam om att det kan ändra sig under vårdtiden. / Background: Palliative care means that the care is for the final stage of life. Good palliative care is based on the four cornerstones of symptom relief, multi-professional collaboration, relationships and communication as well as support for relatives. Together with a person-centered approach, the four cornerstones can be applied by all healthcare professionals in order to provide patients with improved well-being and increase the quality of life in the final stages of life. The concept of patient participation is characterized by the care staff's satisfying the patient's knowledge and experience in the design of care. Participation is characterized by a continuous communication between patient and care staff where the patient's knowledge is involved, and the patient is well informed regarding their illness and treatment. Aim: The purpose of this literature review was to study the experience of participation in palliative care in patients over 18 years or older. Method: This essay is a literature review with a qualitative approach and descriptive design. 12 qualitative scientific articles form the basis of the results. The databases PubMed and CINAHL were used in the data search. Results: The result is divided into two main categories: promotion for participation and prevention for participation. The main categories culminate in five subcategories: trust and security, knowledge and understanding, feeling seen, the impact of illness and uncertainty. It varied in how much the patients wanted to be involved in the decision-making of the palliative care. Many patients wanted to be involved in the decision-making process but wanted to hand over the final medical decisions to doctors and nurses. Conclusion: To ensure that patients feel involved in the care at the end of life, it is important to look at each individual's individual needs and adapt the care according to these and be aware that this can change during the care period.

Bakgrund: ​​Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk fortskridande folkhälsosjukdom som mestadels drabbar rökare, men kan även drabba icke rökare. Människor som lever med KOL kan uppleva obehagliga symtom, där andnöd särskilt kan ha en stark påverkan på deras vardag. För sjuksköterskor är det viktigt att förstå hur patienter upplever sjukdomen för att kunna bidra med en personcentrerad vård.​    Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.​       Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning genomfördes baserad på tio kvalitativa orginalartiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Med sökord som ”leva med”, ”patientupplevelse”, ”kronisk obstruktiv lungsjukdom”, och "kvalitativa studier” hittades 10st orginalartiklar. ​​       Resultat: ​​Analysen resulterade i fyra teman. “Fysiska symtom som medför i svårigheter i det dagliga livet”, som berör hur deltagarna upplever en känsla av färre möjligheter där andningen är ett symtom som påverkar deras vardag. “Emotionella känslor av KOL”, tar upp hur deltagarna känner en identitetsförlust samtidigt som de känner skam, ångest och rädsla i samband med KOL. “Fysisk aktivitet i vardagliga livet”, lyfter hur enkla saker i deltagarnas liv innan sjukdomen har blivit till utmaningar, t.ex. utmaning i träning, korta promenader samt handla. Sista temat “Upplevelse av stöd”, berör deltagarnas upplevelser av stöd som beskrivs som både positiv men även negativt. ​       Slutsats: Resultatet diskuteras med stöd av Katie Eriksson teori om lidande. I resultatet påvisar teorin om lidande en tydlig koppling till upplevelsen av KOL, där deltagarna upplevde KOL som en betungande börda. KOL begränsade deltagarnas liv och ledde till en känsla av isolering där deltagarna behövt anpassa hela deras liv efter sjukdomen. Sjuksköterskan har en viktig i roll i att bemöta patienten på ett professionellt sätt samt anpassa vården efter ett personcentrerat sätt.​ / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic progressive public health disease that mostly affects smokers but can also affect non-smokers. People living with COPD can experience unpleasant symptoms, where shortness of breath in particular can have a strong impact on their everyday life. For nurses, it is important to understand how patients experiences the disease in order to contribute with person-centered care.      Aim: To describe patients' experiences of living with chronic obstructive pulmonary disease.       Method: A literature review according to Friberg's method description was carried out based on ten qualitative original articles that were retrieved from the databases Cinahl Complete and Pubmed. With keywords such as "living with", "patientexperience", "chronic obstructive pulmonary disease", "qualitative studies" were 10 original articles found.       Results: The analysis resulted in four themes. "Physical symptoms that lead to difficulties in daily life", which concerns how the participants experience a feeling of fewer opportunities where breathing is a symptom that affects their everyday life. “Emotional feelings of COPD”, addresses how the participants feel a loss of identity while also feeling shame, anxiety, and fear associated with COPD. "Physical activity in everyday life", highlights how simple things in the participants' lives before the disease have become challenges, e.g. challenge in training, short walks and shopping. The last theme, "Experience of support", concerns the participants' experiences of support which they describe as both positive but also negative.        Conclusions: The result is discussed with the support of Katie Eriksson's theory of suffering. In the results, the theory of suffering shows a connection to COPD, the participants experience COPD as an onerous burden. COPD limits participants' lives and has led to a sense of isolation where participants have had to adapt their entire lives to the disease. The nurse has an important role in treating the patient in a professional manner and adapting care in a person-centered manner.

Bakgrund: Inflammatorisk mag-tarmsjukdom är ett samlingsnamn för Ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Gemensamt för sjukdomarna är att de är kroniska och att de går i skov, vilket innebär att sjukdomen är mer aktiv i vissa perioder och mindre aktiv under andra. Inflammatorisk mag-tarmsjukdom påverkar patienterna fysiskt, psykiskt och socialt, vilket påverkar deras livskvalitet. Inflammatoriska mag-tarmsjukdomar kan resultera i psykiska besvär, därför har patienterna ett behov av goda copingstrategier och en god anpassning till livet med sjukdomen. Genom evidensbaserad och personcentrerad vård har sjuksköterskan en stödjande funktion i vården av dessa patienter.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienternas upplevelser av att leva med inflammatorisk mag-tarmsjukdom för att kunna belysa deras behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med boolesk sökteknik gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO där tio artiklar valdes ut genom granskning med SBU:s granskningsmall.    Resultat: När resultatet av tio artiklar sammanställts framkom fyra teman; patienters upplevelser av att leva med inflammatorisk mag-tarmsjukdom, patienternas behov av stöd, stöd i att acceptera och leva med sjukdomen samt stöd i form av utbildning. Slutsats: Patienter med inflammatorisk mag-tarmsjukdom har behov av stöd både fysiskt, psykiskt och socialt, från både sjukvårdspersonal och anhöriga. Patienterna har ett behov av stöd i form av information, undervisning samt psykiskt och emotionellt stöd. Sjuksköterskans stöd genom personcentrerad och empatisk kommunikation hjälper patienterna att acceptera sjukdomen och deras “nya normala”, vilket främjar deras självständighet, självkännedom och eget ansvar i sjukdomshanteringen. Patientutbildning bidrar till bättre egenvårdsstrategier, ökad följsamhet till behandling och livsstils anpassningar, vilket även bidrar till ökat självförtroende och välmående.