Utvecklingen och implementeringen av olika e-hälsotjänster i Sverige har under de senaste åren gått snabbt. En av de första tjänsterna som implementerades var nätjournalerna, detta innebär att alla Sveriges medborgare ska få direkttillgång till sin journalinformation över internet. Implementeringen av nätjournalerna har inte varit helt enkel och vårdpersonal har framfört en oro för att patientsäkerheten och integriteten riskeras när journalinformationen läggs ut på internet för direktåtkomst till patienterna. Syftet med denna studie är att undersöka vilka effekter som implementeringen av e-hälsa med fokus på reformen angående nätjournaler har skapats för patienternas säkerhet och integritet utifrån ett psykolog- och läkarperspektiv. ▪ Vilka effekter har implementeringen av nätjournaler haft för patientsäkerheten och integriteten som läkare och psykologer märkt av i sitt dagliga arbete? ▪ Vilka likheter och skillnader finns det mellan de i forskningen redovisade effekterna och inom det dagliga arbetet upplevda effekterna? Materialinsamlingen till undersökningen har utförts genom semistrukturerade samtalsintervjuer av respondentkaraktär med två läkare (en AT-läkare och en ST-läkare) samt en psykolog. Resultatet visar att vissa specialistområden och avdelningar har än så länge inte märkt av några direkta effekter, medan andra redan har inkorporerat patientens tillgång till journalen i det dagliga arbetet samt att det finns en oro och möjlig okunskap angående hur säker journalinformationen är på internet jämfört med sjukhusets system. Inga generella slutsatser kan dras utifrån resultaten som presenteras i den här studien då antalet utförda intervjuer var för få.

Bakgrund, problemformulering: Intresset för patientintegritet har uppstått under arbete i vården. Hur har patientintegritet hanterats, hur avdelningar och vi själva handlat? Var det rätt eller fel? Integritet är ett komplext begrepp, som framhävs i sjukvården från olika håll; lagar, föreskrifter och omvårdnadsteoretiska visioner. De olika parterna i sjukvården kan ha sina olika uppfattningar om och förhålla sig olika till integritet och till vad som krävs för att beakta/värna om/tillfredsställa patientens integritet. För att inte riskera att trampa på patienten, som ju är ”huvudpersonen”, är det viktigt att veta hur just patienten upplever integritet. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av integritet i vården. Metod: Litteraturstudie grundat på sju vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna valdes och analyserades med Evans syntes process metod (Evans, 2003) och Fribergs beskrivning av denna modell (Friberg, 2006) som grund. Artiklarna söktes i databaser via biblioteket vid Högskolan i Borås. Artiklarna valdes ur följande databaser: Blackwell Synergy, fyra artiklar CINAHL, tre artiklar. Sökorden som användes var: Integrity, Patient Integrity, Nursing, Caring, Dignity, Experience och kombinationer av dessa. Resultat: Resultatet fördelades i två teman med fyra underteman var: Tema 1: Att bli bekräftad som människa med underteman avskildhet, individuella behov, självkänsla och kommunikationsklimat. Tema 2: Att få vara delaktig, underteman förtroende, samarbete, beroende och medkänsla. Diskussion: Samstämmigheten i resultaten var stor, fast med så begränsat material är det inte läge att dra några långtgående slutsatser. Dock bör resultatet vara användbart och framför allt tänkvärt. Sjuksköterskan har stort ansvar och bör våga förlita sig på sina kunskaper och sin professionalitet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

The digitization of patient data and medical records used by the healthcare-industry in Sweden is rapidly developing. However; developing and changing things in this field is not an easy task because of the circumstances surrounding it. Digital systems intended to process, and hold, sensitive personal data, such as medical journals, must be developed with laws, confidentiality, integrity and availability in mind to secure that none of this data gets compromised. A complicating factor in regards to this is the fast rate of development within IT in contrast to the much slower bureaucratic process of the justice system. This means that laws and regulations oftentimes aren’t up to date with the newest available technology. With the purpose of establishing set regulations on how patient data should be properly handled the Swedish government enacted the Patient Data Act (sv. Patientdatalagen, SFS 2008:355) on the 1:st of July 2008. This act doesn’t only touch on safeguarding patient data but also deals with: A possibility for healthcare-providers to take part of other provider’s journals (a system for distribution and sharing of patient data).  The patients given right to at any time deny access of their data to any given healthcare-provider and/or specific personnel.  The possibility for patients to take part of follow-up information regarding access to their data and see, among other things, who’s accessed their files, at what time and which changes were made. In addition to the Patient Data Act the Swedish National Board of Health and Welfare and the Data Inspection Board inaugurated regulations regarding the handling of information and journal keeping of the healthcare-industry (SOSFS 2008:14). This legislative act concerns business organizational issues regarding healthcare-providers responsibilities involving handling of sensitive data. The legislation also sets requirements for routines when following up on logs, methods for authentication etc. In addition to enacted laws and applied technical solutions there is the aspect, and importance, of education of healthcare-personnel. A key component to secure information handling is a security conscious, well-educated staff. This thesis describes the complexity and existing issues between the development of IT and currently enacted laws and regulations regarding healthcare and electronic journal keeping. It also discusses approaches to these issues and the target objective of future technical and administrative implementations. In addition to the presentation of contemporary circumstances in the area the report also deals with proposed solutions to the aforementioned issues. It highlights the areas that are considered critical, and currently non-prioritized, with regards to patient integrity.