<p>Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter. Det framgår även att eleverna bedöms på samma sätt i matematik, oavsett om de är i lässvårigheter eller inte. Varierande bedömningsformer, både muntliga och skriftliga, används för att bedöma elevernas matematikkunskaper. Ett resultat är att en enkätundersökning inte var den bästa metoden för att undersöka ämnesområdet. Det skulle därför vara intressant att genomföra undersökningen med intervjuer och observationer för att jämföra resultaten.</p>

Arbetets övergripande syfte var att undersöka elever i matematik- och lässvårigheter, ur pedagogers perspektiv. Studien fokuserar på hur pedagoger uppfattar att de arbetar med och bedömer elever som inte uppnår målen i matematik på grund av att de är i lässvårigheter. Dessutom undersöks om elever i lässvårigheter får den hjälp de behöver för att uppnå målen i matematik samt om pedagoger tar hänsyn till elevers lässvårigheter i bedömningen av deras matematikkunskaper. För att genomföra undersökningen gjordes en enkätundersökning med pedagoger på tre grundskolor i Stockholmsområdet, skolår 1-5. Av enkätresultatet framgår att pedagogerna i regel hjälper elever i matematik- och lässvårigheter med läsningen av matematikuppgifter. Det framgår även att eleverna bedöms på samma sätt i matematik, oavsett om de är i lässvårigheter eller inte. Varierande bedömningsformer, både muntliga och skriftliga, används för att bedöma elevernas matematikkunskaper. Ett resultat är att en enkätundersökning inte var den bästa metoden för att undersöka ämnesområdet. Det skulle därför vara intressant att genomföra undersökningen med intervjuer och observationer för att jämföra resultaten.

The aim with this study is to study how young children’s influence expresses itself in some educators’ stories about their work with children. The study also looks at the relations between pedagogues’ approaches to children and aims at identifying the educator’s perspectives of children. To get to know more about this I have interviewed five pedagogues who work with children in the ages of 3-6 years in different fields at a preschool area in India.The result shows that childrens’ influence and participation for the educators involves children selecting activities. A consequence of this is that the teacher is the one who decides when and what kind of influence the child can practice. Furthermore the teachers express different views on the child which sometimes are contradictory but still coexist. A conclusion of the study is that the images of children that the pedagogues are expressing have to be looked upon in relation to the context of the activity. The context of the activity becomes therefore also central for how the children’s influence expresses itself. / Syftet med den här studien är att undersöka hur barns inflytande kommer till uttryck i några pedagogers berättelser om sitt arbete med barn. Studien syftar även till att undersöka pedagogernas förhållningssätt i relation till olika bilder av barn. För att närma mig studiens intentioner har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 3-6 år och inom olika professioner på ett skolområde i Indien. Resultatet visar att barns inflytande enligt pedagogerna involverar barns möjligheter att välja aktiviteter. Resultatet visar även att lärarna är de som avgör när och vilket slags inflytande barnen har möjlighet att utöva. Vidare visar resultatet att lärarna ger uttryck för varierade bilder av barn som ibland kan verka motstridiga men samtidigt samexisterar. Studiens slutsatser visar att de bilder av barn som pedagogerna bär med sig måste ses i relation till den kontext verksamheten utformas i. Verksamhetens kontext blir på så sätt även avgörande för hur barnens inflytande kommer till uttryck.