Barngrupperna i dagens förskola har fler barn med annat modersmål än svenska till skillnad från förr. Pedagogerna i förskolan kommer där av oftare i kontakt med barn med annat modersmål, vilket kan medföra att pedagoger behöver vara mer lyhörda. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar kommunikativt för att göra nyanlända barn delaktiga. Datainsamlingen har genomförts i form av intervjuer som analyserats med en temainnehållsanalys. Intervjuer genomfördes med sex pedagoger från olika förskolor i flerspråkiga områden. Studien utgick från våra frågeställningar ”Hur uppfattar pedagoger begreppet nyanlända barn?”, ”Hur arbetar pedagogerna kommunikativt med nyanlända barn?” samt ”Vilka verktyg används för att få barnen delaktiga i verksamheten?”.  I analysen framkom tre teman; kommunikation, multimodal kommunikation samt delaktighet. Resultatet visar att genom att använda sig av olika redskap för kommunikation, exempelvis bilder, tecken som stöd kan pedagogerna i förskolan göra nyanlända barn mer delaktiga utan att inneha samma språkkunskaper. Användandet av kroppsspråk, musik och bild etcetera, kan bidra till en gemensam förståelse. Ytterligare visade resultatet att pedagogernas närvaro och närhet är viktig för att barnen ska känna trygghet. Studiens slutsatser är att pedagoger från olika förskolor arbetar på liknande sätt med kommunikativa verktyg som möjliggör för nyanlända barns delaktighet i verksamheten.

Studiebesök är en del av grundskolans undervisning där elever får möjlighet att tillsammans utforska nya miljöer samt variera skoldagen och undervisningen utanför klassrummet. Besöken kan förläggas var än läraren finner en didaktisk relevans att ta med eleverna och därmed är förutsättningarna och möjligheterna väldigt skilda beroende på i vilken del av landet skolan finns. Då studiebesök oftast kräver omfattande planering av läraren är det önskvärt att eleverna får en så stor behållning av besöken som möjligt i form av lärande, gemenskap eller erfarenheter. Studiens undersökning behandlar studiebesök på Gotlands Museum där skolklasserna genomför ett förbestämt skolprogram. Skolprogrammet i studien behandlar forntid och gravar samt vänder sig främst till de tidiga årskurserna i grundskolan. Skolprogrammen är utformade som ett komplement till lärarnas undervisning där eleverna får möjlighet att ta del av fördjupade kunskaper inom ett undervisningsområde eller en tidsperiod. I studien behandlas historiekunskaperna som förmedlas i skolprogrammet. Historiekunskaperna omfattar både rena ämneskunskaper och förmågor eller processkunskaper. Processkunskaperna i studien är hämtade från Seixas kategorisering av historieämnets förmågor och omfattar sex aspekter på elevers förståelse för ämnet.1 Aspekterna behandlar en djupare förståelse och tillämpning av kunskaper utöver ämneskunskaperna. I studien intervjuas museipedagoger och skolprogram observeras för att kartlägga synen på historiekunskap och processkunskaper samt hur dessa i praktiken förmedlas till eleverna. Vidare intervjuas de lärare som har medverkat i skolprogrammen för att utröna vilken typ av lärande de förväntar att eleverna ska motta genom deltagande på skolprogrammet. Studiens empiri från observationerna visar att kunskapen museipedagogerna förmedlade kan sammankopplas och tolkas som sex av Seixas processkunskaper. Intervjuerna med respondenterna på museet visar en samstämmig syn på förmedlande av kunskaper genom deltagande i skolprogram. Intervjuerna med lärarna visar att de förväntar att eleverna utvecklar förmågor att inta ett historiskt perspektiv samt förmågan att arbeta med källmaterial. Slutligen visar både studiens empiri och tidigare forskning att studiebesök medför vinster utöver ämneskunskaper och processkunskaper för eleverna så som gemenskap i klassen och möjligheten att upptäcka nya miljöer.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att belysa förskollärares, specialpedagogers, rektorers samt kvalitetsutvecklares uppfattningar om och förväntningar på specialpedagogens roll i den obligatoriska förskoleklassen. Den forskning som tidigare genomförts har främst riktat sig mot specialpedagogens roll i förskola och skola och det finns begränsat med forskning om specialpedagogens roll i den nyligen lagstadgade obligatoriska förskoleklassen. Studien har en flervalsmetod som grund, där onlineenkäter och semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med sammanlagt 32 respondenter i tre mindre kommuner i Sverige. Syftesfrågorna i denna studie är: Hur kommer specialpedagogens kompetens till uttryck i förskoleklassens praktik? Vilka förväntningar finns på specialpedagogens arbete och roll i förskoleklassen? I resultatet framkommer bland annat att specialpedagogen inte har en självklar roll i förskoleklassen idag. Kvalitetsutvecklare och rektorer anser att specialpedagogens viktigaste roll är handledning, medan förskollärarna förväntar sig att specialpedagogens roll i huvudsak ska vara handledande, dokumenterande samt specialundervisande. Specialpedagogerna själva anser att de främst ska arbeta med anpassningar i lärmiljön och pedagogiska utredningar, men också handledning, dock i mindre grad än vad förskollärarna förväntar sig. / Abstract The aim of this study is to illustrate the perceptions and expectations of the role of special educators in the compulsory preschool class. Perceptions and expectations vary among preschool teachers, special educators, principals and quality developers. Previous research has primarily been focused on the role of special educators in preschool and school. There are limitations on research about the role of special educators in the newly established compulsory preschool class. The study has a multi-choice method as a basis, where online surveys and semi structured telephone interviews have been conducted with a total of 32 respondents in three smaller municipalities in Sweden. Object cases in this study are: How will the competence of special educators be expressed in preschool class practice? What are the expectations of the special educators’ work and role in the preschool class? In the results it emerges, among other things, that special educators do not have an obvious role in preschool classes today. Quality developers and principals believe that the most important role of special educators is tutoring. The preschool teachers expect that the role of the special educator will primarily be tutoring, documentation and special education. The special educators themselves believe that they should primarily work with adaptations in the learning environment and pedagogical investigations, but also tutoring, however, to less content than what preschool teachers expect.

No description available.

Denna studie är en kvalitativ studie med syfte att belysa lärares identifiering av elevers läskunnighet samt belysa några aspekter av att elever med olika mycket erfarenhet av läsning sitter i samma klassrum, varav några redan är läskunniga. Studiens syfte besvaras genom tre forskningsfrågor som handlar om hur ett antal lågstadielärare beskriver att de anpassar den individuella och den gemensamma läsundervisningen samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna upplever med undervisningen. För att besvara forskningsfrågorna utförs intervjuer med elva lärare som har arbetserfarenhet på lågstadiet i mellersta Sverige. Vid analys av det insamlade datamaterialet tillämpas en tematisk analysmetod för att identifiera teman. Dessa teman bygger på likheter och skillnader mellan hur elva lärare säger sig arbeta med läskunniga elever i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på tre begrepp som är den proximala utvecklingszonen, scaffolding och literacy. Resultatet synliggör att de intervjuade lärarna anpassar undervisningen på både individ- och gruppnivå. De anpassningar som lärarna tillämpar liknar varandra på de olika nivåerna. Anpassningarna som användes på de båda nivåerna är bland annat nivåanpassat material, nivågruppering av elever samt den starka eleven som resurs. De möjligheter som lärarna belyser är bland annat att de läskunniga eleverna kan utmanas med fler varierande uppgifter, de läskunniga eleverna får vara en resurs och fungera som en förebild. Några begränsningar som nämns är bland annat att lärarna känner sig otillräckliga, lärarna upplever att det är brist på material och de upplever att det är svårt att hitta rätt nivå.

No description available.

No description available.

No description available.