No description available.

No description available.

Digital tools are getting more and more space in both the society overall and in the school world. Skolverket have tried to catch up with the rapid development and in 2018 they revised the curriculum with purpose to with the purpose of integrating the use of digital tools. Writing about programming and digital skills was added, which means a change not only in what the students should be given the opportunity to develop, but also what teachers need to have knowledge about in order to be able to conduct their teaching. This study aims to investigate how five active teachers in grades 4 - 6 use digital tools in their teaching, which advantages and disadvantages they experience with digital tools, and how they experience their own digital skills. From a socio-cultural perspective, the teachers' perceptions and thoughts are presented without any final answers being given. Semi-structured interviews were used to collect empirical material, where five teachers were interviewed. The aim of the interviews was to gain a deeper description of teachers' own perceptions of digital tools. The interviews were transcribed and analysed thematically to achieve a result. The teachers interviewed in this study describe their use of digital tools in different ways, but my interpretation of their answers is that it is mostly used as a type of replacement for textbooks and writing books. When describing possible advantages and disadvantages of digital tools, flexibility is a common feature. According to the teachers, digital tools contribute to, for example, more formative assessment and individualisation of tasks. Another aspect that is described is the ability to visualize things in several different ways, for example by being able to easily interact with text, sound and image. One disadvantage mentioned is the disturbance that is added, where the pupils easily get into for example YouTube instead of working with what they have been instructed to do. As far as the teachers' digital competence is concerned, it is perceived as enough, but that there are opportunities for development. One common opinion is that more competence development on the subject should be conducted at the workplace, instead of in the spare time, which is now the case. _______________________________________ Keywords : digitala verktyg, digital kompetens, education, digital tools, digital competence

No description available.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka och få en inblick i hur förskolepersonalen beskriver att de arbetar och förhåller sig till barnens lek, samt vilka uppfattningar de har om barn som inte leker och hur de arbetar för att stärka barnens lekförmåga. Det för att kunna ta del av förskolepersonalens synsätt och strategier som de använder för att stödja och utveckla barnens lekförmåga. Detta eftersom lek är något oerhört viktigt för barnens lärande, utveckling och välbefinnande. Den metod som användes för materialinsamlingen blev kvalitativa intervjuer med fyra förskolepersonal. Datan har därefter analyserats utifrån Knutsdotter Olofssons perspektiv på lek och dess teoretiska begrepp. Studiens resultat visar att Knutsdotters lekteori återfanns i förskolepersonalens svar. Teorin kom till uttryck när förskolepersonalen berättade om lekregler, lekkoder, samspelssvårigheter, språksvårigheter, otrygghet, inte störa leken och pedagogens deltagande i leken. Studiens resultat visar att förskolepersonalen är väldigt medvetna om lekens goda egenskaper och arbetar på ett sätt som, enligt Knutsdotter Olofssons perspektiv på lek, är nödvändigt för barnens utveckling av sin lekförmåga.

Studien undersöker om, hur och i sådana fall varför lärare i årskurs 1–3 använder läxor och lärarnas attityder till att använda läxor eller inte. För att kunna svara på detta formulerades tre forskningsfrågor som låg till grund för studien som fokuserade på läxans användning och effekter, inom vilka ämnen och vilka olika typer av läxor som används. Den insamlade empirin bestod av tolv enkätfrågor där 45 verksamma lärare inom årskurs 1–3 från en kommun i Sverige besvarade studiens enkät. Enkäternas resultat redovisades tematiskt utifrån studiens forskningsfrågor som är kopplade till studiens syfte.   Resultatet visar att majoriteten av de 45 lärarna använde läxor. Det var endast åtta lärare som svarade att de valt att utesluta läxor helt från sin undervisning. Studien visar att beslut om läxors användning har överlämnats till samtliga lärare och det har visat sig att lärare arbetar väldigt olika med läxor. Resultatet visar att det finns positiva effekter med läxor och att det är ett självklart komplement till skolans kunskapsinlärning. Resultatet visar även att läxor är problematiskt och det ifrågasätts varför läxor ska användas i de tidiga skolåren. Det framgår att läxor kan medföra negativa effekter då alla elever inte har samma förutsättningar att klara av läxor hemma. Vidare ifrågasätts läxors användning då de är tidskrävande och tar mycket tid från elevers fritidsaktiviteter och kan skapa stress hos eleverna.   Nyckelord: läxor, lärare, effekter, didaktik.

No description available.

No description available.

The aim of the study is to contribute knowledge about pedagogical documentation in relation to children’s participation. The focus is directed both towards teachers’ actions in connection with documentation production during project work and towards teachers’ descriptions of their intention with thedocumentation situation. In the study, Habermas’ Communicative Action Theory has been used to analyze teachers’ actions in initial work with pedagogical documentation. The empirics consist of video observations of project work as well as interviews with teachers acting in the filmed material. The concepts from communicative action theory that have been primarily used in the analysis comprise communicative and strategic action as well as system and life-world. The analysis shows the occurrence of child participation in the studied contexts but also its tendency to decrease in connection with the production of documentation. The primary reason for this seems to be teachers’ intention that the documentations should visualize certain parts of the activity, which in the study can be referred to natural science contents. In parallel, the teachers’ intention is also to highlight the importance of what children show an interest in among the activities conducted. When children fail to show an interest in that which the teachers wish to visualize through documentation, the children are geared, by subtle or more tangible methods, towards the contents that agree with the teachers’ visualization intentions. However, the documentations are presented as being based on the interests, curiosity and proved commitment of the children. The documentations consequently signal that, according to the teachers, they are supposed to reflect the interests shown by the children while, simultaneously, the analysis shows that the actions taking place in connection with the documentation are mainly of a strategic nature. The result demonstrates that teachers tend to act strategically in documentation situations, whereas communicative actions predominate in the 2 situations analyzed that do not comprise documentation work. One conclusion drawn is that the actual documentation conduces to diminishing children’s participation, which in turn seems to be due to the perception by teachers that the documentation should be directed towards specific activity contents. The initial work with pedagogical documentation hence contributes to visualizing a manufactured picture of children’s participation while, simultaneously, real participation takes place within the project work without being subject to documentation. / <p>Författarens e-postadress: frida.lindroth@gmail.com </p> / Små barns lärande