No description available.

The purpose of the study was to study how the educators communicate with children by finding out how they respond to the children's questions in an activity that contains the subject of biology. But also to get a deeper understanding of how the educators think when dealing with the children's issues in the activity and whether there are any connections between how the educators think and act when interacting with the children. The study was carried out in two different preschools with four different educators during four different activities in the subject of biology. In the activities, between 3-5 children aged 3-5 years were present. I have used structured observation and a supplementary semi-structured interview after the observation with each educator. The result of my study shows that the way educators respond to the children's issues in the activities varies, but the fellow researching way of asking counter-questions to the children is the treatment that dominated the responses. The result showed that all educators felt it was important to start from the children's interest when conducting the activity. Differences can be seen in the result of how the educator addresses the child in practice and how they think about their own way of interacting with the children. / Syftet med studien var att studera hur pedagoger kommunicerar med barn genom att ta reda på hur de bemöter barnens frågor i en aktivitet som innehåller ämnet biologi. Men också få en djupare förståelse för hur pedagoger tänker vid bemötandet av barnens frågor i aktiviteten och om det finns några samband med hur pedagoger tänker och sedan interagerar med barnen. Studien genomfördes på två stycken olika förskolor med fyra olika pedagoger vid fyra olika aktiviteter i ämnet biologi. I aktiviteterna närvarade mellan 3–5 barn i åldern 3-5år. Jag har använt mig av strukturerad observation och en kompletterande semistrukturerad intervju efter observationen med varje pedagog. Resultatet av min studie visar på att pedagogernas sätt att bemöta barnens frågor i aktiviteterna varierar, men där det medforskande sättet att ställa motfrågor till barnen är det sättet som dominerade vid aktiviteterna. Resultatet visade att alla pedagoger tyckte det var viktigt att utgå från barnens intresse vid bemötandet i aktiviteten. Skillnader kan ses i resultatet hur pedagogerna bemöter barnet i praktiken och hur de tänker kring sitt sätt att kommunicera med barnet vid aktiviteten.

I denna studie undersöks lärares erfarenheter och kunskaper om att möta och undervisa elever med språkstörning i grundskolan. Frågeställningarna som behandlas i studien är vilka olika anpassningar och stödåtgärder används för att främja den språkliga utvecklingen hos elever enligt lärarna? Vilka erfarenheter och kunskaper inom området språkstörning kan urskiljas utifrån lärarnas egna utsagor? Hur uppfattar lärarna elever i språkliga och sociala sammanhang? Studien är en kvalitativ undersökning som inspirerats av fenomenografin och består av halvstrukturerade intervjuer med tolv lärare som undervisar i grundskolan. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande och sociala sammanhang. Resultatet visar på att svårigheterna hos elever med språkstörning som yttrar sig i undervisningssituationen ligger främst i att uttrycka sig språkligt, samt att förstå och tolka språk. Anpassningar och stödåtgärder som används för att främja den språkliga utvecklingen hos elever med språkstörning visade resultatet att detta sker på två olika nivåer. Den ena delen handlar om extra anpassningar på individnivå och den andra delen handlar om att organisera en tillgänglig lärmiljö på gruppnivå. Studien pekar också på att lärare har erfarenhet av att undervisa elever med språkstörning men delvis saknar kunskaper inom området. På frågeställningen om elevers sociala samspel visar resultatet på att elever med språkstörning har svårt att tolka sociala koder vilket innebär att den vuxnes roll blir mycket betydelsefull för eleven. Resultatet visar också på att elever med språkstörning har svårigheter med kamratrelationer då de ofta missförstås eller missförstår vilket kan påverka elevens självkänsla. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att diagnosen språkstörning är komplex då svårigheterna påverkas av kontextuella faktorer och individuella behov. Nyckelord Språkstörning, pragmatik, språkutveckling, undervisningsmetoder, sociokulturellt perspektiv, socialt samspel.

Abstract Denna uppsats syftar till att undersöka grundskolelärares uppfattningar av begreppet mångfald, för att förstå hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och därmed påverka lärandet.  Då skolans styrdokument, Läroplan för de obligatoriska skolformerna (Lpo – 94) inte gör en större satsning på att definiera begreppet ställs följaktligen ett stort krav på enskilda lärare att tolka. Arbetet ger en översikt över forskningsläget och tidigare litteraturen, vilka kan bli aktuella och av betydelse för lärarnas uppfattningar. Denna bakgrund möjliggör en jämförelse och analys av lärarnas uppfattning kring begreppet med vad som i ämnesdebatten skrivs om begreppet. Uppsatsen är inspirerad av fenomenografins metodiker, där jag utfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i Halland län. I resultatet framkom det att begreppet mångfald uppfattades av lärarna som ett ytterst omfattande och relativt abstrakt begrepp som kan separeras mellan en abstraktnivå (teoretiska innehållet) och en praxisnära nivå (praktiska arbetet). Kärnan i begreppet beskrevs som begreppets funktion, nämligen arbetet med värdegrunden. Ämnesord: Mångfald, lärande, interkulturell pedagogik, skolans uppdrag och värdegrund, lärarrollen,

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att beskriva och lyfta fram hur mångfald visar sig i sångstunden utifrån pedagogernas perspektiv. Vår uppfattning är att mångfald är ett brett begrepp som ofta kopplas till kultur och etnisk tillhörighet. För oss berör begreppet mer än så, vi vill därför lyfta mångfald som begrepp för att skapa förståelse för hur mångfalden bland barnen visar sig i sångstunden. Sångstunden är en aktivitet där alla kan delta efter sin egen förmåga och musik är dessutom något som berör alla. Därför har vi valt att fokusera på sångstunden som aktivitet. För att undersöka detta har vi intervjuat tio verksamma förskollärare. Undersökningen genomfördes med hjälp av en intervjuguide som bestod av öppna frågor och förslag på tänkta följdfrågor. För att skapa en förståelse för de tillfrågade förskollärarnas upplevelser har vi använt oss av fenomenologi som metodansats. Undersökningens resultat visar att mångfald är ett begrepp som är känsligt att beröra. Istället för att lyfta barns olikheter och dela med sig av erfarenheter om olika barn riktas svaren mot glädje och gemenskap. I vår studie har vi upptäckt en essens kring sångstunden. Gemenskap och glädje lyfts av förskollärarna som det mest centrala, själva kärnan av sångstunden. Gemenskap beskrivs som något som inkluderar alla barn, samtal om det specifika barnet eller varje barns behov är svåra att beröra mer djupgående.