No description available.

No description available.

I denna uppsats undersöks hur lärare i den svenska skolan ser på tolkningsbarheten i ämnesplanen för idrott och hälsa och huruvida de finner de uppsatta ramarna som tillräckliga vid betygssättning i ämnet. Det decentraliserade betygssystemet i Sverige ger lärarna stor frihet och självständighet i arbetet, något som värderas högt av lärarnaE. Självständigheten väcker dock samtidigt frågor kring subjektivitet och reliabilitet i betygssättningen. När den nya läroplanen för det svenska skolsystemet, Lgr11 och Lgy11, trädde i kraft fanns det ett underliggande mål om att i ämnet idrott och hälsa etablera ett gemensamt yrkesspråk som skulle ha en positiv effekt på likvärdigheten i betygssättningen. I denna studie har lärares egna tankar kring ämnet samlats in genom intervjuer för att ge ett svar på frågeställningen. Resultatet visar att lärarna känner en osäkerhet vid betygssättningen inom idrott och hälsa. Tolkningsbarheten som ämnesplanens struktur medför gör att lärarna ifrågasätter sitt eget arbete. Lärarna i undersökningen håller med om att ett gemensamt yrkesspråk inom ämnet skulle kunna ha en positiv effekt på likvärdigheten i betygssättningen men att det fortfarande inte fått något fäste i praktiken. Nyckelord: rörelseförmåga, betygssättning, läroplansteori, hermeneutik

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med den här studien var att bidra med kunskap om barns miljödiskurs utifrån en observation av en lärandesituation utformad efter den pluralistiska utbildningstraditionen med fokus på miljömässig hållbar utveckling. Som datainsamlingsmetod valdes deltagandeobservation i en selektivt återkommande form. En aktivitet grundad i den pluralistiska utbildningstraditionen utformades där barn i grupper av tre eller fyra fick diskutera miljöfrågor utifrån ett förutbestämt bildmaterial. Aktiviteten videoinspelades och barnens ord transkriberades. Därefter analyserades den insamlade data genom en diskursanalys med utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori. Resultaten från studien visade att barnen besitter en viss kunskap om hållbarhetsfrågor, miljödiskursen beskrivs som huvudsakligen normativ med positiva och negativa handlingar för miljön. Barnens miljödiskurs kretsar huvudsakligen kring nedskräpning och tycks prioritera omsorg av miljön framförallt för djurens skull, men lyfter även fram naturens estetiska värden och växtlighet. Studiens resultat visar att det finns utrymme för mer pluralistisk miljöundervisning från en tidig ålder då en normativ syn på miljön verkar ha fått fäste redan i de senare åren i förskolan. Förslag ges på hur fortsatt forskning om miljöundervisning i förskolan kan bedrivas med fokus på pluralism och demokrati. Nyckelord: Hållbar utveckling, miljömässig hållbar utveckling, miljödiskurs, pluralism, socialkonstruktivism.