Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka gymnasieelevers erfarenheter av och uppfattningar om Mosstons undervisningsstilar. Frågeställningar: - Vilken av de 11 undervisningsstilarna har eleverna mest erfarenhet av? - Vilka undervisningsstilar tror eleverna skulle vara roligast? - Vilka undervisningsstilar tror eleverna att de skulle lära sig mest genom? - Vilka undervisningsstilar tror eleverna skulle motivera dem till att lära sig? Metod 151 enkäter samlades in från gymnasieelever. Urvalet i studien var ett bekvämlighetsurval vid val av skolor och ett stickprovsurval vid val av klasser för att få med alla tre år i gymnasiet. Statistikprogrammet som användes var SPSS version 25 för Mac. Signifikansnivå sattes till p <0,05. Först genomfördes deskriptiva analyser på all data. Då datan var ordinal och antalet deltagare få, behövde ett icke-parametriskt test göras och därför valdes Friedmans tvåvägs analys av variation. Vid en signifikant skillnad gjordes ett Wilcoxon teckenrangtest för att se mellan vilka stilar det fanns en signifikant skillnad. Resultat Eleverna hade mest erfarenhet av den så kallade övningsstilen och minst erfarenhet av självlärande stilen. Roligast trodde eleverna att övningsstilen skulle vara, medan den utforskande upptäckarsstilen skulle vara minst rolig. Mest lärorik och motiverande tyckte eleverna att övningsstilen skulle vara medan den självlärande stilen framstod som minst lärorik och motiverande. Slutsats Det krävs fler studier av ämnet undervisningsstilar och då gärna av kvalitativ karaktär, där följdfrågor kan ställas till eleverna för att få svar på varför övningsstilen uppfattas som roligast, mest lärorik och mest motiverande. En slutsats från studien är att det inte går att avgöra om resultatet har att göra med att eleverna har mest erfarenhet av övningsstilen. / Abstract Aim The aim of the study is to study upper secondary school students’ experiences and perceptions of Mosston's teaching styles. Issues: - Which of the 11 teaching styles do the students have the most experience of? - What teaching styles do the students think would be the most fun? - What teaching styles do the students think they should learn the most through? - What teaching styles do the students think would motivate them to learn? Method 151 questionnaires were collected from upper secondary school students. The sample is based on a convenience selection in selecting schools and an additional sample selection in the selection of classes to get all three school years in upper secondary school. The statistics program SPSS version 25 for Mac was used. Significance level was set to p <0.05. First, descriptive analyzes were performed on all data. As the data was ordinal and the number of participants few, a non-parametric test needed to be done. Therefore Friedman's two-way analysis of variation was chosen. To analyse the significant difference, a Wilcoxon character ranks test was made to see between which styles there was a significant difference. Results The students had the most experience of the so-called practice style and least experience of self-teaching style. Most fun the students thought that the practice style would be, while the convergent discovery style would be least fun. Most instructive and motivational, the students thought that the practice style would be, while the self-teaching style appeared to be the least instructive and motivational. Conclusion More studies of the subject of teaching styles are required, and then qualitative character supplementary questions can be asked. One conclusion from the study is that it is not possible to determine whether the results are related to the students having the most experience of the practice style.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Godkänd; 1999; 20070404 (ysko)</p>

No description available.

No description available.

Unspoken truths - about aesthetics in Swedish compulsory schools is a licentiate level thesis which investigates aesthetics in the Swedish compulsory school. The aim of the thesis is to recreate aesthetics as expressed in current curricula as well as in teachers' reflections. This is being done by use of a combination of interviews of teachers and studies of theories and curricular texts. Theoretically the study is based in John Dewey's pragmatist heritage supported by theories from Wittgenstein's theories concerning text, critical discourse analysis method and Bourdieu's theories about art and society.The results show that the term aesthetics, which is frequently used in both juridical documents as well as in daily speech, is being used in a variety of ways. The word aesthetics is being used in thirteen out of the 23 syllabuses for the Swedish compulsory schools as well as in the general curriculum (Lpo94). The first part of the study consisted of an investigation of syllabuses and the curriculum. Eight different meanings of aesthetics were identified: Aesthetics as a tool for value and judgment, aesthetics as a skill, aesthetics as experience, aesthetics as a way of expressing oneself, aesthetics as a certain kind of knowledge, aesthetics as a secondary tool for learning other skills/subjects, aesthetics as a way to describe a subject and aesthetics as existentialistic value for human beings. The conclusion was that curriculum and syllabuses provided little guidance in how to interpret aesthetics for teachers. Consequently the next phase became an investigation into how teachers reflect upon aesthetics.In the second part of the study teachers were interviewed about aesthetics in school, both in a group and individually. Six teachers from six different subjects and three different schools were interviewed. To open up for the teachers own reflections a fairly inductive group interview was performed. This was later on complemented by individual interviews. The interviews showed that the teachers wanted to work more aesthetically. They expressed frustration over the fact that it was difficult to apply teaching methods to facilitate aesthetics. Despite this they were not able to define aesthetics. However they were eager to discuss and reflect upon different aspect of aesthetics in school and when the material is seen as a whole, they actually show a versatile understanding of aesthetics as being a constantly changing phenomenon which is fundamental for human existence.The thesis ends with speculations regarding consequences of this study. One way forwards is to view learning as communication and change from a view of language as verbal to a multimodal and multiliterate view of communication. / Osagda sanningar - om estetik i svensk skola är en sammanläggningsuppsats på licentiativå som fokuserar begreppet estetik i den svenska skolan. Syftet med uppsatsen är att återskapa estetikbegreppet så som det används i aktuella styrdokument och av lärare. Detta görs med hjälp av en kombination av teoristudier, läroplans- och kursplanstudier och intervjuer med lärare individuellt och i grupp. Studiens teoretiska grund är förankrat i pragmatismen i arvet efter John Dewey med stöd från teorier från Wittgensteins tankar om text, kritisk diskursanalytisk metod och Bourdieus teorier om konst och samhälle. Studien visar att estetikbegreppet, som används flitigt i såväl styrdokument som i vardagligt tal i skolan, har en varierande innebörd. Ordet estetik finns med i 13 av de 23 kursplanerna för grundskolan samt i läroplanen (Lpo94) vilket kan verka mycket. I den första delen av studien utfördes en läroplans- och kursplananalys och hela åtta olika innebörder av ordet estetik visade sig i texterna: estetik som redskap för värderingar, estetik som färdighet, estetik som upplevelse, estetik som uttryckmedel, estetik som en form av kunskap, estetik som redskap för inlärning av andra ämnen/färdigheter, estetik som benämning på ett ämne och estetik som existentiellt värde för människan. Konklusionen var att styrdokumenten gav lite styrning och stor frihet för läraren i tolkningen av ordets innebörd. En logisk uppföljning var därför att undersöka hur lärare ser på estetik. Den andra delen av studien blev därför en intervjuundersökning av lärares reflektioner över estetik i skolan. Sex lärare från sex olika ämnen och tre olika skolor blev intervjuade. För att öppna för lärarnas egna reflektioner i grupp, genomfördes först en gruppintervju i induktiv anda. Därefter kompletterades detta med individuella intervjuer. Intervjuerna visade att lärarna önskade att arbeta mer estetiskt. De uttryckte frustration över att det var svårt att använde undervisningsmetoder som tillvaratar det estetiska. De definierar inte heller innebörden av estetik. Trots detta var lärarna ivriga att reflektera över olika perspektiv på estetik i skolan och i materialet som helhet visar de en förståelse av estetik som ett dynamiskt, ständigt föränderligt fenomen som är fundamentalt för människans existens. Uppsatsen avslutas med att spekulera kring konsekvenser av dessa studier och drar linjer mellan studien och teorier och filosofi omkring språk och lärande. En väg som pekas ut är att se på lärande som kommunikation och ändra synen på språk från verbalspråk till ett multiliterat och multimodalt synsätt där alla uttrycksmedel ses som lika viktiga och kompletterande för elevernas liv. / <p>Godkänd; 2007; 20070515 (ysko)</p>

No description available.

No description available.