No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna studie har utgått ifrån ett sociosemiotiskt och multimodalt perspektiv då analysens avsikt är att granska läromedlens kommunikationsformer som bild, illustrationer och instruktioner samt interaktion. Syftet med denna studie är att granska hur två digitala och två analoga läromedel i relation till varandra representerar information och hur de interagerar med läsaren. Utifrån syftet ställs tre frågeställningar: <ol type="1">Vilka funktioner har de semiotiska modaliteterna i respektive läromedel?  Vilka likheter och skillnader finns mellan den digitala versionen och den analoga versionen i hur de representerar information?  Vilka likheter och skillnader finns mellan den digitala versionen och den analoga versionen i hur de interagerar med användaren?  Analysmodellen i studien är en komparativ analysmetod där läromedlen analyseras med utgångspunkt ur läromedlens representation och interaktion. Vid analys av representation undersöker studien hur läromedlet representerar sitt innehåll, i form av bild, instruktioner, mål och vilka verktyg samt konkret material läromedlet tillhandahåller. Vid analys av interaktion undersöker studien hur läromedlet interagerar med användaren. Detta innefattar typen av frågor, hur användaren får svara, läromedlets anpassning samt navigeringsmöjligheter.  Det resultat som framkommit visar skillnader mellan analoga och digitala läromedel gällande representation och interaktion. Analysen visar att bild, skrift och ljud har olika funktion i respektive läromedel. Det framkom att bilderna har kompletterande, förtydligande och dekorativa funktioner, att frågor och instruktioner förmedlas framförallt i skrift och att ljud används som ett förtydligande av skrift samt i instruktionsfilmer. Med överensstämmande upplägg liknar de digitala motsvarigheterna de analoga läroböckerna till stor del, men vissa skillnader kan iakttas vid disposition av och innehåll i läromedlen.

No description available.

Denna studie bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem förskollärare intervjuades för att undersöka hur förskollärare minns och värderar sin förskollärarutbildning. Deras uttalanden kategoriserades som antingen positiva eller negativa där underkategorier växte fram. De positiva var: kompetens &amp; personlig utveckling, förhållningssätt &amp; kommunikation samt fördjupad kunskap i teori &amp; praktik. De negativa var sedan: utbildningens upplägg, teori och praktik i obalans samt högskolans brister i ämnesutbud &amp; kvalité. Studien påvisade att förskollärares minnen och värderingar till stor del kopplades till högskolans kvalité på förskollärarutbildningen där utbildningens utformning och utbud påtalades som viktig för studenternas möjligheter till lärande. Vidare påvisade studien att informanterna mindes och värderade sin utbildning olika beroende på när utbildningen ägde rum.

Studien har syftet till att öka förståelsen för hur insatser kan riktas för att överbrygga och stärka elevers matematiklärande när elever har annat modersmål än svenska. Studien har utgått från en sociokulturell kunskapssyn på lärande. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer, med två klasslärare, två speciallärare och två språkhandledare. Intervjuerna har kompletterats med observationer av matematiklektioner i årskurs 1 i två svenska klasser där det ingick elever med arabiska och somaliska som modersmål. För analys av data har ett relationellt specialpedagogiskt och systemteoretiskt perspektiv använts. Resultaten visade att samtliga respondenter i studien ansåg att det var av stor vikt att eleverna får tillgång till modersmålet parallellt med svenska inom matematikundervisningen. Att detta undervisningsupplägg fungerat väl framgick också under observationerna och det under förutsättning att språkhandledare fanns med i klassrummet. Grunden i en fungerande kommunikation med eleven var något som respondenterna såg som a och o i de olika undervisningssituationerna. Detta var något som de poängterade som viktigt inte enbart under matematiklektioner utan det behövdes under elevens hela skoldag. Användningen av konkreta material betonades som ett väsentligt kompletterande arbetssätt, främst av speciallärare vilket även framgick under observationer då olika konkreta material användes laborativt.

Syftet är att belysa hur förskollärare beskriver sin roll i den fysiska utomhusmiljön samt utomhusmiljöns möjligheter och begränsningar att främja barns lek och sociala samspel. Åtta semistrukturerade intervjuer gjordes. Resultatet visar att förskollärare beskriver sig anta olika roller i utomhusmiljön. Den fysiska miljöns möjligheter och begränsningar kan anses vara beroende på förskollärarnas förhållningssätt och medvetenhet. En ökad medvetenhet kring olika handlingserbjudanden kan skapa förutsättningar för förskollärare att anta en roll och ett förhållningssätt där barns sociala samspel och lek kan främjas.

Idrottsämnet är ett populärt ämne och har funnits i den svenska skolan i över 200 år och har visat sig ha en positiv effekt på elevers hälsa, då fysisk aktivitet bland annat bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet och cancer. Syftet med arbetet är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka hur kursplanen i idrott och hälsa har förändrats under de senaste 25 åren avseende ämnets innehåll, metod och syfte. Studien baseras på en kvalitativ textanalys där en jämförelse av kursplanerna sker med hjälp av en analysmodell, där tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ligger som grund. Resultatet visar att innehåll, metod och syfte som är baserat på de didaktiska frågorna vad, hur och varför har ett flertal likheter och skillnader i kursplanerna. Rubriker och sidantal i de olika kursplanerna samt lärarens förutsättningar att göra didaktiska val har bland annat förändrats under åren och kunskapen om att eleverna ska få en förståelse om hur fysisk aktivitet bidrar till en bättre hälsa och välbefinnande är något som är oförändrat i alla kursplanerna. De centrala begrepp som är framtagna genom analysmodellen behandlas även kontinuerligt i de olika kursplanerna.