No description available.

No description available.

No description available.

The aim of this study is to investigate and describe how, through development work in the form of an in-service training programme, preschool teachers were able to change their approach to initiatives and active participation on the part of the children, with the emphasis on a change from a negative to an affirmative approach. The study also seeks to highlight the consequences of the described change for the active participation of the children. The focus is on what this change means, how it happens, and what the basic conditions for it are. Ultimately, the thesis is concerned with how children can be empowered to become active participants in their own everyday preschool situation. To achieve these aims, I have analysed the development work undertaken, the purpose of which was to encourage teachers to develop their responses towards children’s initiatives and towards their active participation in preschool activities. In the light of the preschool curriculum’s emphasis on the role of preschools in democratic education, I have also sought to analyse how the initiatives which children took to become active participants were made visible and described by the teachers themselves. On this basis I have attempted to interpret what a “relational” and a “punctual” approach to children can entail. The theoretical perspectives of the study are founded on von Wright`s (2000) reconstruction of Mead’s theory and her relational perspective and intersubjective turn. The concept of active participation is linked to democracy and to the opportunities for children to tangibly influence their everyday lives at preschool. The concept is thus also concerned with children’s rights and the role which teachers have of creating conditions to achieve those rights. The thesis examines the concept of a child’s perspective and focuses on children’s own perspectives as a basis for teachers’ efforts to promote their active participation. The results of the study are based on narratives created within the framework of the development project mentioned. These narratives show that, when teachers’ attention was drawn to habitual approaches which they had earlier taken for granted, those approaches could be changed in ways which they considered favourable both for their own working situation and for the children’s opportunities to actively participate. The process of change described by the teachers reflects a transition from a punctual to a relational response to the children. This process is described as an intersubjective turn. An approach on the part of teachers which affirms children’s initiatives, and thus promotes their active participation, calls for continuous reflection, development of knowledge and an ongoing discussion of educational issues. An affirmative response to children and a way of working with them that is based on knowledge and reflection creates possibilities, while a controlling and restrained response prevents the children from becoming active participants and assuming responsibility.

Detta examensarbetet handlar om elevhälsoteamet och hur teamets funktion ser ut i grundskolan. Samt hur Elevhälsa och Fritidshem hör ihop. Syftet med arbetet har varit att undersöka och beskriva arbetet med elevhälsoteam och uppfattningar av pedagoger och elevhälsoteamens aktörer. Undersökningen har gått till som så att det har utförts kvalitativa intervjuer av fyra nyckelpersoner i Elevhälsoteamet. Dessa personer är en skolkurator, en skolpsykolog, en specialpedagog, och en skolsköterska. Varför det blev dessa fyra är för att de är mest synliga i ett elevhälsoteam. Intervjupersonerna arbetar i en och samma kommun men i flera elevhälsoteam som var spridda på flera kommunala skolor. I resultatdelen beskrivs för- och nackdelar med diagnoser, hur vuxna och barn uppfattar olikheter och likheter och vad som uppfattas som avvikande. Vad för aspekter som syns i elevhälsoteamet, det medicinska, sociologiska, och det pedagogiska. För att få med dessa aspekter görs kartläggningar, observationer och åtgärdsprogram kring elever med särskilda behov, för att bilda ett helhetsperspektiv kring dessa elever. I diskussionsdelen beskriver författaren betydelsen av att alla som ingår i elevhälsoteamet behövs för att kunna ge den helhetsbild som behövs för de barn och elever som elevhälsoteamet kommer i kontakt med. Vidare problematiseras de normer som kan existera i samhället och vem som ska anpassa sig, skolan eller eleven. Det förs ett resonemang om att elevhälsoteamet remitterar vidare elever till instanser utanför grundskolan och eventuella anledningar till detta. Arbetet avslutas med att beskriva de olika perspektiv som kan råda bland aktörerna och att detta påverkar deras sätt att se på och möta eleverna med problematik. För vidare forskning nämns skolkuratorns roll, och en mer detaljerad beskrivning i Elevhälsoteamet. / <p>Godkännande datum: 2016-12-23</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa förskolepersonalens syn på teknik samt problematisera förskollärarens utbildning och behörighet i teknikämnet och synliggöra dess konsekvenser för teknikundervisning i förskolan. Vidare är syftet att belysa förskolepersonal syn på teknikkunskap som en komponent i barnens utveckling och att problematisera uppfattningen om vilken betydelse barns erfarenhet i teknik har för arbete i förskolan. Dessutom är syftet att få en bild av vad fortbildning i teknikundervisning för förskolepersonal kan bidra med för att aktualisera och aktivera teknikämnet i förskolan. Metoden som användes i studien är kvalitativa samtalsintervjuer med förskolepersonal på en teknikprofilerad förskola och en teknikpedagog. Studiens resultat visar ett samband mellan hur utbildad förskolepersonal i teknik kan genom sitt positiva synsätt till teknik bidra med att utveckla barnens eget lärande, starkare självförtroende och rikare fantasi.

The aim of this study is to describe and explore the phenomenon of assessment in dance education within the Swedish upper secondary schools’ dance orientation. The phenomenon was researched based on teachers’ experiences of assessment in dance education and formulations in the syllabi for upper secondary school. Life-world phenomenology constituted a base for the study. The methods used in the investigation were document analysis, observations, teachers’ written and verbal reflections and interviews. Documentation of observations was made through field notes, video recordings and sound recordings. The generated material was analysed based on Spiegelberg’s (1960) seven stages of phenomenological analysis. Syllabi from Lpf94 and Gy11 were researched to describe and analyse in what ways dance knowledge becomes visible. In total, five teachers and three schools were involved in the study. Within the framework of the course Dance technique 1, observations of dance education in ballet, contemporary- and jazz dance were made as well as of ten grade conferences. The teachers read the field notes and were able to change formulations in case something was misunderstood or it needed to be commented on in the form of teachers’ written or verbal reflections. Interviews with four of the observed teachers were made and the conversations related to what appeared in the observations. Comprehension of teachers’ experiences resulted in a description of the phenomenon and answers to the research questions. The study is communicated through four intertwined papers. The result reveals various conditions for assessment in dance education. Two themes appeared in the overall findings of the study, namely: The design of the assessment practice and Communication within the assessment practice. The syllabi appeared as one condition among others for dance education in upper secondary school including views of dance knowledge that appeared through analysis of the syllabi. In the assessment practice, it was seen that teachers’ conduct of assessment involved conditions for formative assessment to emerge. Conditions in order for communicated assessment to become meaningful for the students also emerged, including shared understanding. The teachers expressed various conditions for the assessment practice to became visible, namely the students’ participation, their own actions, as well as the overall school context. The study contributes to the dance educational research field through making teachers’ experiences of assessment in Swedish dance education visible. The thesis discusses dance teachers’ various approaches to syllabi, how the teachers’ conceptions of quality influence the assessment practice, and finally the importance of shared understanding of communicated assessment is emphasised. Furthermore, collegiate discussions are brought to the attention as a way to improve and reflect upon assessment.Keywords: upper secondary school, dance education, assessment, life-world phenomenology / Godkänd; 2016; 20160422 (ninand); Nedanstående person kommer att disputera för avläggande av filosofie doktorsexamen, Namn: Ninnie Andersson Ämne: Pedagogik / Education Avhandling: Communication and Shared Understanding of Assessment A phenomenological study of assessment in Swedish upper secondary dance education Opponent: Professor Astrid Pettersson, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Stockholm universitet Ordförande: Professor Eva Alerby Institutionen för konst, kommunikation och lärande Luleå tekniska universitet Tid: Fredag den 17 juni 2016, kl. 13.00 Plats: Campus Piteå (Musikögskolan), Luleå tekniska universitet

No description available.

Studien är en kvalitativ studie med inspiration från det sociokulturella fältet. Syftet med studien är att skaffa kunskaper om hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan med fokus på villkor för arbetet och vilka strategier som används. Frågorna som studien kommer besvara är vilka villkor pedagogerna beskriver som betydelsefulla för arbetet med flerspråkighet samt vilka strategier som används. Fokusgrupper har använts som metod för att samla in studiens empiri och har sedan transkriberats och analyserats. Analysmetoden som använts är innehållsanalys då denna passar sig bäst vid användandet av fokusgrupper. De teman som framkom efter analys av empirin är tid och engagemang som villkor samt trygghet och samverkan som strategier. Resultatet som framkom pekar på att det finns olika villkor i förskolans verksamhet för de barn som är flerspråkiga. Pedagogerna berättar om barnens olika förutsättningar och om de olika villkor samt strategier som pedagoger måste förhålla sig till i sitt arbete med flerspråkiga barn.