No description available.

Den här uppsatsen handlar om körsång som pedagogisk och social verksamhet. Det övergripande syftet var att beskriva och försöka förstå relationen mellan körsång och livskvalitet utifrån körsångarnas perspektiv. Arbetet organiserades i två delstudier, en enkätundersökning och en intervjustudie. Till enkätundersökningen valdes 18 amatörkörer, vilka hade olika syften med sin verksamhet och tillhörde olika organisationer. De utvalda körerna kom från norra Sverige och bestod av studerande, arbetsaktiva (både friska och sjukskrivna) deltagare samt pensionärer. Sammanlagt 346 körsångare i åldrarna mellan 20 och 89 år deltog. Resultatet från enkätstudien indikerade att människor som sjöng på arbetstid brukade må sämre före körrepetitionerna jämfört med dem som övade på fritiden. De flesta deltagare mådde betydligt bättre när körrepetitionen var avslutad. I intervjustudien undersöktes hur körsång kunde erbjuda tillfällen till meningsskapande och användas i rehabiliteringsarbete. Med utgångspunkt i enkätstudien valdes en så kallad rehabiliteringskör till intervjustudien. Kören bestod av 12 kvinnliga sångare. Den viktigaste grunden till urvalet var deltagarnas medicinska diagnoser samt deras enkätsvar om hur de upplevde körsång och bedömde sin hälsa. Intervjuerna var halvstrukturerade med följande frågeområden: körsång, hälsa, livskvalitet, välbefinnande, fritidsaktiviteter och familjesituation. Kvalitativ innehållsanalys valdes för databearbetning. Resultatet från intervjustudien utmynnade i fyra huvudkategorier: På väg till kören, Möte i kören, Delaktighet i musiken och Spår av kören i vardagen. De båda studiernas resultat besvarade frågorna ur musikpedagogiskt perspektiv där körsång sågs som en social och rehabiliterande verksamhet. Körsång har visat sig kunna bidra till deltagarnas välbefinnande, hälsa och livskvalitet på olika sätt. / <p>Godkänd; 2006; 20061121 (johsod)</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur artefakter i den fysiska inomhusmiljön på förskolan inverkar på barns sociala samspel. Denna studie fokuserar på artefakter och hur barnen använder sig av dessa under den fria leken. De frågeställningar som ligger till grund är: Hur kan artefakter med olika handlingserbjudanden i förskolans inomhusmiljö möjliggöra eller begränsa barns sociala samspel i den fria leken? Samt: Hur använder sig barnen av artefakter för att bjuda in till socialt samspel med andra barn i den fria leken inomhus? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med stöd i teorin affordance utifrån begreppet handlingserbjudande. För att söka svar på frågeställningarna har icke deltagande observation med hjälp av videoinspelning och observationsschema genomförts på en avdelning med 1-3 år gamla barn. Studiens resultat har bearbetats fram genom preliminäranalys samt tematisk analys. Resultatet pekar på att artefakterna ofta hade en central roll i det sociala samspelet, dock var inte artefakternas olika handlingserbjudanden avgörande för hur det sociala samspelet skulle utvecklas. Däremot visade det sig att barnens tidigare erfarenheter var centralt i det sociala samspelet. Hade barnen samma syfte med artefakten utvecklades ofta ett ömsesidigt socialt samspel. Avslutningsvis visar denna studie hur artefakternas olika handlingserbjudanden skapade möjligheter och begränsningar till socialt samspel genom dess utformning samt den icke verbala kommunikationen som var nyckeln till ett ömsesidigt socialt samspel. Hur barnen använder sig av artefakter för att bjuda in till socialt samspel baserades på icke verbal kommunikation men där de tidigare erfarenheterna visade sig vara avgörande för ett socialt samspel.

Sammanfattning Syfte och frågeställningarna Syftet har varit att studera lärare i ämnet idrott och hälsa och deras syn på kunskap och lärandet i bollspel i grundskolans senare del (åk 7-9). De olika frågeställningarna för arbetet var: (1) Vad beskriver lärarna som kunskap i bollspel? (2) På vilket sätt synliggör lärarna lärandet i bollspelet för eleverna? (3) På vilket sätt utformar lärarna sin undervisning i bollspel för eleverna? (4) På vilket sätt skapar lärarna delaktighet och engagemang hos eleverna under bollspelsundervisningen? Metod Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med fyra behöriga och undervisande lärare i idrott och hälsa, tre män och en kvinna. Respondenterna arbetade i årskurserna 7-9. Studiens teoretiska ramverk har inspirerats av Pierre Bourdieus teori om habitus, fält och kapital och dessa begrepp har använts vid analys och tolkning av data. Resultat Lärarna anser att bollspel är en kunskap att ha med sig senare i livet. De betonar även vikten av att kunna förstå skillnaden mellan olika bollspel. Lärarna synliggör bollspelet genom att skriva den specifika idrotten i schemat. Det är även idrotten som är i fokus under lektionen och inte kunskapsmålen från kursplanen. Lärarna vill att olika bollspel ska utövas mer än en gång så att eleverna ska hinna förstå och lära sig utöva dem. Återkommande svar från lärarna är att elevinflytandet varierar. Det är ingen som ger eleverna fria händer till att bestämma undervisningen, men i vissa bollspel finns det aktiva elever som är väldigt duktiga och då brukar lärarna låta dem ge tips och hjälpa till med undervisningen. Slutsatser Lärarna har ett starkt idrottsligt habitus som är relaterat till kunskaper och erfarenheter inom föreningsidrotten. Detta kunnande uppfattas av dem själva som ett värdefullt kapital som i undervisningssammanhang går att använda som ett symboliskt kapital. Bourdieus kunskapsteorier om habitus och kapital går att relatera till lärarnas erfarenheter, sätt att tala och ’visa på’. Lärarens habitus anses därför vara en tillgång i vissa situationer, vilket kan kopplas till att ämnet idrott och hälsa finns inom ett socialt rum, starkt påverkat föreningsidrotten. Ett idrottsligt habitus ger ett, i detta sammanhang, (idrotts-)kapital som kan omvandlas till ett symboliskt kapital, ett symboliskt kapital som också värdesätts av andra. Vi kan se en fara i denna typ av överföring av normer och värderingar kring giltig kunskap då andra typer av habitus och kapital hos lärare i idrott och hälsa kan komma att få en lägre legitimitet och på så sätt påverka val av innehåll och utformning av undervisning. Det sistnämnda bör uppmärksammas i lärarutbildningen till lärare i idrott och hälsa. Lärarna har ett starkt idrottsligt habitus som är relaterat till kunskaper och erfarenheter inom föreningsidrotten. Detta kunnande uppfattas av dem själva som ett värdefullt kapital som i undervisningssammanhang går att använda som ett symboliskt kapital. Bourdieus kunskapsteorier om habitus och kapital går att relatera till lärarnas erfarenheter, sätt att tala och ’visa på’. Lärarens habitus anses därför vara en tillgång i vissa situationer, vilket kan kopplas till att ämnet idrott och hälsa finns inom ett socialt rum, starkt påverkat föreningsidrotten. Ett idrottsligt habitus ger ett, i detta sammanhang, (idrotts-)kapital som kan omvandlas till ett symboliskt kapital, ett symboliskt kapital som också värdesätts av andra. Vi kan se en fara i denna typ av överföring av normer och värderingar kring giltig kunskap då andra typer av habitus och kapital hos lärare i idrott och hälsa kan komma att få en lägre legitimitet och på så sätt påverka val av innehåll och utformning av undervisning. Det sistnämnda bör uppmärksammas i lärarutbildningen till lärare i idrott och hälsa. / AIM The aim was to study teachers of physical education and their view of knowledge and learning in ball games in secondary school (grades 7-9). The more precise questions were: (1) What do the teachers describe as knowledge in ball games? (2) How do teachers expose learning in ball games for students? (3) In what way do teachers design their lessons in ball games for the students? (4) How do teachers create participation and involvement of students when teaching in ball games? Method The empirical data were collected through interviews with four experienced teachers in physical education, three men and one woman. The respondents worked in grades 7-9. The theoretical framework is inspired by Pierre Bourdieu's theory of habitus, field and capital and these concepts have been used in the analysis and interpretation of data. Results The teachers think that ballgames can contribute with knowledge for life. They also emphasize the importance of understanding the difference between different types of ballgames. The teachers’ schedule the specific game to make it visible for the students, and during the lessons they focus on the specific ballgame, not on the learning described by the syllabus. The teachers want to plan the different ballgames more than once to help the students to understand and practice. Recurrent answers from the interviews are that the influence from the students is varying. No teacher, among the respondents, gives the students control over the teaching, but in some cases there are skilled and active students that can give tips and help with the lessons. Conclusions The teachers have a strong (sports) habitus which is related to knowledge and experiences from the sports area. This knowledge is, as described by themselves, perceived as a worthful capital which can be used as a symbolic capital when teaching. Bourdieu’s theories about habitus and capital can be related to the way teachers talk about their experiences and instruction. The way of instructing and demonstrating can be derived to habitus, where the teachers do not need to think about how to do it, it is from former experiences ‘just there’. The teachers’ knowledge is thereby considered as an asset in some situations, which is related to the fact that the subject of Physical Education and Health is within or strongly affected by the social area that organized sport constitutes. A sporting habitus gives, in this case, a (sports) capital that can be converted to a symbolic capital. A symbolic capital that is also valued by others. We can see a risk with this type of transfer of standards and values related to valid knowledge according to Bourdieu’s theory. This can also effect the strategies for teaching for teachers with another kind of habitus and capital, for example, from outdoor life, as this type of knowledge can be seen as less legitimate. This latter should be given attention in the PEH teacher education.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.