No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats har varit att, genom en intervjustudie, undersöka den svenska grundsärskolans kursplan i idrott och hälsa utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Syftet ledde fram till följande mer preciserade frågeställningar: På vilka sätt styr kursplanen idrottslärares utformning av undervisningen i grundsärskolan och vilket stöd ger kursplanen? Vilka likheter och skillnader mellan kursplanen i idrott och hälsa för grund- respektive grundsärskolan uppfattar idrottslärare? Hur arbetar lärarna med inkludering? Vilken typ av fortbildning erbjuds verksamma lärare? Vilken funktion tilldelar lärarna betyg och bedömning i grundsärskolan? Metod Studien har ett läroplansteoretiskt perspektiv och utgår från Lindes arenor. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex lärare i Idrott och Hälsa (idh) samt ett undervisningsråd. Urvalet skedde genom bekvämlighetsurval samt snöbollsurval. Resultat Lärare försöker i den mån det är möjligt att förmedla syfte och mål till sina elever för att underlättar undervisningen. De understryker att det innehåll som är enklast att arbeta med är det som består av konkret framskrivna moment. Problem uppstår i olika former när kursplanen är öppen för tolkning och/eller där eleverna ska resonera kring och värdera kunskap och sitt eget kunnande. Lärare finner lite stöd i kursplanens formuleringar och ifrågasätter betygens roll. Lärarna uttrycker ett behov av fortbildning inom specialpedagogik och en tydligare framskrivning av kursplanen. Motivet till varför grundskolans och grundsärskolans kursplan ser så lika ut är, enligt undervisningsrådet, att säkerställa en så likvärdig undervisning som möjligt, ytterligare motivering saknas. Slutsats Av studiens resultat framgår att kursplanen för grundsärskolan saknar en tydlig framskrivning av syftet för målgruppen av elever. Lärare har svårt att arbeta med och tolka kursplanen och tvingas därför välja och välja bort innehåll och kunskapskrav. Enligt studien uteblir mötet mellan formulerings- och tolkningsarenan. Den givna kunskap som har formulerats i kursplanen blir inte möjlig för lärarna att omarbeta till ett innehåll som är relevant för målgruppen av elever. Detta då lärarna anser att det är svårt att inom ramen för  undervisningen på grundsärskolan realisera innehåll och betygskriterier. Det går att ifrågasätta om undervisningen i idh för särskolans elever blir likvärdig. / Abstract Aim The purpose with this essay has been to, through an interview study, investigate the Swedish special school's syllabus in physical education from a curriculum theory perspective. The purpose of the study led to the following, more detailed, research questions: In what ways do the syllabus guide physical education teachers in their teaching in special secondary school? What are the similarities and differences between the syllabus in physical education for secondary school and the special primary school? How do teachers work with inclusion? What type of in-service training is offered to teachers? What meaning do teachers assign grades and assessment? Method The study has a curriculum theory perspective and is based on Lindes arenas. Semi-structured interviews were conducted with six teachers in Sport and Health (IDH) and a teaching counselor. The selection of respondents took place through a convenience sample as well as through a snowballeffect. The interviews were transcribed and later compiled in the results. Results The results indicated to that the teachers lack a clear description of the aim of physical education in relation to the special schools students, and an authentic content, as well as a clear purpose of the function of grades in the special secondary school. Furthermore, the results indicate that teachers have difficulties with working and interpreting the syllabus due to lack of guidance. Teachers also express that they want different forms of help in their work in, primarily through in-service training within special education. The Education counselor motivates the similarities between the two syllabuses with equivalency but further motivation is lacking. Conclusion Teachers try as far as possible to convey the aim and goals of the subject to their students, as this facilitates teaching and learning. They encounter problems in different forms when parts of the syllabus are open for interpretation and they cannot find any help. A need for further in-service training and a clearer guidance of the syllabus is something that the teachers want more of. According to the study, the interaction between the formulation and interpretation arena is absent. Teachers are forced to exclude some content and some parts of the curriculum. This is because they consider it to be too difficult to implement content from the curriculum for the students.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att ge en bild av och generera nya kunskaper om hur medarbetares lärande går till i praktiken inom ideella organisationer. För att uppnå detta syfte har vi valt att studera de organisatoriska strukturerna för medarbetarnas lärande och hur dessa fungerar i praktiken inom en studentförening. Huvudfrågan som vi ska besvara är därmed hur de organisatoriska strukturerna för lärande fungerar och vilket lärande det genererar i en studentförening? För att besvara denna huvudfråga har tre frågeställningar formulerats: Vilka officiella och inofficiella organisatoriska strukturer ligger till grund för medarbetarnas lärande? Vilka icke-formella lärtekniker finns i studentförening och vilken typ av lärande ger dessa upphov till? Vilka informella lärtekniker finns i studentförening och vilken typ av lärande ger dessa upphov till? Studien utgår ifrån Illeris (2011) teori om lärande på arbetsplatsen för att identifiera de organisatoriska strukturerna som ligger till grund för medarbetarnas lärande. Vidare används Erauts (2000;2004) typologier om informella och icke-formella lärtekniker eftersom Illeris teorier inte besvarar frågan vilket lärande en viss lärteknik ger upphov till. Eruats typologier används därmed för att besvara frågan hur medarbetarnas lärande fungerar i praktiken. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ intervjustudie genomförts på 8 respondenter. Resultatet har sedan analyserats med stöd av den teoretiska utgångspunkten för att i ett nästa steg diskuteras med utgångspunkt i tidigare forskning. Resultatet av vår studie visar på att de informella lärteknikerna (det vill säga de icke organiserade) är de som verkar ta mest plats i organisationen, och det är det reaktiva och implicita lärandet som i första hand genereras. Denna specifika form av arbetsplatsinlärning är vad den här typen av organisation tycks vila på, vilket i sin tur genererar medarbetare som kan ta eget ansvar samt styra sig själva. Nyckelord: Informella lärtekniker, Icke-formella lärtekniker, Organisatoriska strukturer, lärande på arbetsplatsen, ideella organisationer och studentförening

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn agerar i leken, med fokus på de sociala lekreglerna samförstånd, ömsesidighet och turtagande. Jag vill i denna studie se i vilken grad de sociala lekreglerna synliggörs i en förskolegrupp, samt hur det kan påverka den aktuella leken. För att undersöka detta användes tre frågeställningar: Vilka beteenden syns i leken? Hur följer de olika beteenden på varandra? Hur är olika beteenden kopplade till olika barn? Detta är en fallstudie som fokuserar på en barngrupp inom en förskola. Strukturerade observationer med hjälp av ett observationsschema är gjorda under barnens fria fantasilek. Totalt observerades 13 barn i fem-årsåldern under fem olika lekar. Teoretiska utgångspunkter är i Batesons och Knutsdotter Olofssons kommunikationsteoretiska forskning, som ser leken som ett förhållningssätt baserad på leksignaler och metakommunikation.   Resultaten visar sekvenser där barn agerar utefter de sociala lekreglerna, samt sekvenser när barnen visar mindre förståelse för hur de ska agera. Ofta skedde sekvenser av båda förhållningssätten inom samma lek. Där brott mot lekreglerna gick att utläsa, fanns det ofta konflikter och avbrytanden av leken tätt intill. Brott mot en lekregel, ledde även oftast till brott mot de andra lekreglerna. Resultatet visade att konflikter, beteenden där barnen dominerade regelbestämmandet och samarbeten hade hög frekvens inom de observerade lekarna. Medan beteenden där barnen utvecklade regler under diskussion, nekade regler och lämnade leken hade lägst antal registreringar. Barnen visade mer förståelse för lekreglerna när det var mindre deltagande i leken, samt hamnade ofta i konflikter när andra barn sökte tillträde till leken. Resultaten visade även att barn har en tendens att inta olika roller när det kommer till regelbestämmandet i leken, där vissa barn i högre frekvens var dominerande och vissa valde att vara passiva. Dessa roller kunde även synliggöras vid flera av lekarna. Vid oförståelse för varandras perspektiv, kunde maktkamper bryta ut som riskerade att förstöra den aktuella leken. Kommunikationen var avgörande för lekens utveckling, och en aktiv dialog behövdes mellan de deltagande för att leken skulle fortlöpa.

No description available.