This work is about TEMPEST (Transient Electro-Magnetic Pulse Emanation Standard) which is a term for describing the gathering of secret information that leak from a system. The specific observed system is the touchscreen of a smartphone. The aim is to firstly examine the information needed for an identification of the touched area on a touchscreen of a smartphone by TEMPEST. Given this information, the work then examines the accuracy of such an identification. The method is based on experimental examinations, observations and measures as well as probability distributions. Conclusions from the results are the fact that the accuracy of an identification becomes higher when synchronizing the communication between the smartphone and its display with a measuring instrument. Moreover, the accuracy of an identification varies with chosen measurement method and this work showed that a higher accuracy was achieved when taking measurements with an absorbing clamp compared to a near-field probe.

De flesta har vi nog varit på en fullservicerestaurang, en sådan som har serveringspersonal som kommer med menyer när man anländer, som tar beställningen vid borden, som serverar mat och dryck, som kommer med notan vid betalning. I sådana restauranger måste serveringspersonalen traditionellt sett springa många vändor mellan gäster, kök, bar och kassaterminal. Under projektet har en lösning utvecklats som gör det möjligt för serveringspersonalen att ta gästernas beställningar redan vid borden och därmed spara ett par vändor till kassan. Lösningen består av maskinvara i form av en surfplatta och ett program som fungerar som kassaklient. Programmet förmedlar automatiskt beställningarna till kassasystemet via en trådlös nätverksförbindelse. Användargränssnittet har anpassats särskilt för att användas med pekskärm. Denna uppsats beskriver på vilka grunder valet av maskinvara gjordes och hur utvecklingen av programmet gick till. / Most of us have been in a full service restaurant, a restaurant which has waiters who hand out menus, take orders at the tables, serve food and beverages and bring the bill. In such restaurants the waiters usually have to make several trips between guests, kitchen, bar and point of sale station. In this dissertation a solution has been developed that enables the servers to take orders at the tables and thus eliminating a couple of trips to the point of sale station. The solution consists of hardware, in this case a tablet pc, and an application. The application automatically transfers the orders to the point of sale system. The user interface has been especially customised for touch screen use. This dissertation describes the grounds on which the hardware decision was based and how the application was developed.

<p>Självbetjäningsterminaler tar över efter traditionella kassor och receptioner på allt fler platser i dagens samhälle. Vare sig du ska handla möbler på IKEA, låna böcker från biblioteket eller besiktiga bilen är sannolikheten stor att du stöter på en terminal. Dess användare anser många gånger att självbetjäningen är snabbare än och effektivare än dess traditionella motsvarighet, medan motståndarna anser att en maskin aldrig kan ersätta den personliga service en människa ger.</p><p>Den här rapporten försöker dels besvara frågan om en självbetjäningsterminal tillför något positivt för personal respektive patienter på en mammografiklinik, och dels redogör den för de problem patienterna upplevde medan de använde terminalen.</p><p>De patienter som rör sig på en mammografiklinik är i allmänhet äldre kvinnor med väldigt varierande förutsättningar vad det gäller datorvana. För att få så stort antal testpatienter som möjligt under utvärderingsperioden, stängdes klinikens ordinarie reception ner och samtliga patienter blev istället hänvisade till en av två självbetjäningsterminaler. Totalt användes terminalerna av 425 kvinnor i åldrarna 21 – 83 år, där medelåldern låg på knappt 54 år.</p><p>Utvärderingen visar att patienternas största problem i allmänhet var att först och främst hitta terminalen, och därefter att förstå att de skulle trycka på terminalens pekskärm för att interagera med den. När patienterna väl har klarat sig över den tröskeln går resten av processen smidigt för de flesta, även om det förekommer undantag från den regeln.</p><p>Personalen som arbetar på kliniken var till en början väldigt skeptiska till terminalernas intåg, men under utvärderingsperioderna upptäcktes flera fördelar jämfört med en traditionell reception. En del av uppgifterna som utförs i receptionen kan i dagsläget inte utföras av en terminal. Terminalerna kan därför inte ersätta receptionen, utan snarare fungera som ett komplement och en avlastning.</p>

Användandet av mobiltelefoner har blivit en del av vår vardag i dagens samhälle. Mobiltelefonindustrin är en miljard industri med stora företag som Motorola, Nokia och Sony Eriksson. De senaste åren har det även kommit in nya aktörer på marknaden som Apple med sin iPhone och Google med sitt mobiltelefons?operativsystem Android. Dessa aktörer har kommit ut med flera nya mobiltelefonmodeller som använder sig ut av pekskärmar. När en mobiltelefon använder sig av pekskärmar för att navigera i användargränssnittet istället för navigerings och sifferknappar förändras sättet hur vi interagerar med mobiltelefonerna. Mobilegestures är ett begrepp som använd för mobiltelefoner, mobilegestures är ett alternativt sätt att interagera med mobiltelefoner bland annat med hjälp av rörelser. Att till exempel dra fingret upp över skärmen för att bläddra i en lista. I detta arbete har vi intresserat oss för möjligheterna att använda sig av mobilegestures för att starta program i mobiltelefoner. Vi har skrivit ett test program för att ta reda på om det är möjligt, och vi har skickat ut enkät för att se vad det finns för intresse för mobilegestures. Med denna rapport vill vi visa att det är möjligt att använda sig av mobilegestures till att starta program i mobiltelefoner och på så vis göra användandet av mobiltelefoner smidigare och snabbare.

Självbetjäningsterminaler tar över efter traditionella kassor och receptioner på allt fler platser i dagens samhälle. Vare sig du ska handla möbler på IKEA, låna böcker från biblioteket eller besiktiga bilen är sannolikheten stor att du stöter på en terminal. Dess användare anser många gånger att självbetjäningen är snabbare än och effektivare än dess traditionella motsvarighet, medan motståndarna anser att en maskin aldrig kan ersätta den personliga service en människa ger. Den här rapporten försöker dels besvara frågan om en självbetjäningsterminal tillför något positivt för personal respektive patienter på en mammografiklinik, och dels redogör den för de problem patienterna upplevde medan de använde terminalen. De patienter som rör sig på en mammografiklinik är i allmänhet äldre kvinnor med väldigt varierande förutsättningar vad det gäller datorvana. För att få så stort antal testpatienter som möjligt under utvärderingsperioden, stängdes klinikens ordinarie reception ner och samtliga patienter blev istället hänvisade till en av två självbetjäningsterminaler. Totalt användes terminalerna av 425 kvinnor i åldrarna 21 – 83 år, där medelåldern låg på knappt 54 år. Utvärderingen visar att patienternas största problem i allmänhet var att först och främst hitta terminalen, och därefter att förstå att de skulle trycka på terminalens pekskärm för att interagera med den. När patienterna väl har klarat sig över den tröskeln går resten av processen smidigt för de flesta, även om det förekommer undantag från den regeln. Personalen som arbetar på kliniken var till en början väldigt skeptiska till terminalernas intåg, men under utvärderingsperioderna upptäcktes flera fördelar jämfört med en traditionell reception. En del av uppgifterna som utförs i receptionen kan i dagsläget inte utföras av en terminal. Terminalerna kan därför inte ersätta receptionen, utan snarare fungera som ett komplement och en avlastning.

Rapporten beskriver förslag på framtidens ”Rear Seat Entertainment” som baseras på användning av pekskärm, istället för de DVD-baserade TV-skärmar som finns i t ex Volvo S80 i dagsläget. Projektet utfördes som ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde. Syftet med arbetet var att hitta lösningar som möjliggör användning av ”touchteknik” som kräver armavstånd till displayen. Arbetet delades upp i tre delar där val av pekskärmsenhet (inbyggd eller mobil), positionering av pekskärmen i bilen enligt ergonomiska rekommendationer, samt anpassning för olika stora personer inkluderade barn och utformning av infästningselement har utvecklats.  Arbete inleddes med litteraturstudier om interaktion av pekbaserade interface, målgruppsundersökningar, sammanställning av marknadsundersökningar, trendanalyser samt ergonomiska förutsättningar och miljöutvärderingar.  För idégenereringen användes kreativa och systematiserade metoder. Urval av idéer skedde i samråd med Volvo och med hjälp av en konceptvalsmatris. Det  slutliga  konceptet  baseras  på  användningen  av  mobila  pekskärmsenheter.  Dessa  motsvarar  bäst  de  i dagsläget ställda kriterierna på användning, ekonomi, miljö och flexibilitet. Dessutom erhålls en enklare mjuk- och hårdvaruuppdatering.   Positionering  av  pekskärmar  i  bilens  baksäte  gjordes  med  hjälp  av  ergonomiska  rekommendationer  samt databaserade beräkningar och simuleringar.    Utformning av infästningselementen anpassades till kravspecifikationen och resulterade i ett fäste som håller fast enheten med hjälp av  permanentmagneter  som byggs in i  ett infästningselement  på stolens baksida och ett i fodralet för surfplattan. Arbetet har lett till skärmar som enkelt kan fästas med magnetkrafter.

Undersöknings syfte var att närmare ta reda på hur ett grafiskt gränssnitt för en och samma webbplats lämpligt kan anpassas för att ge en likvärdigt god användarupplevelse oberoende användaren använder sig av en vanlig dator eller en tablet. För att undersöka problemlösande designmönster prövades en teorisyntes baserad på befästa användbarhetsläror, så som metoder för visibility, affordance, mapping, begränsningar och feedback samt tekniker för grafisk gränssnittsdesign och navigation mot en fallstudie. Fallstudien utgjorde en del av ett större projekt, att ta fram ett koncept för en webbplats avseende ett arkitekturmagasin, att vara kompatibel med såväl en desktop som en tablet avseende möjligheten att med gott resultat ta del av samma tjänstekoncept oberoende plattform. Fallstudien gjordes i flera steg genom att först skapa ett passande tjänstekoncept avseende webbplatsens syfte, för att sedan i iterationer skapa ett interaktions- och ett grafiskt ramverk. Under produktionen togs framför all två saker i beaktande; inputmöjligheter både för desktop med mus och tablet med hand eller finger samt konceptuell modeller vad gällande navigation från både tablet och desktopbruk. Iterationerna avslutades med användartester där fyra personer fick prova de framkomna koncepten. Resultatet och analysen av fallstudien pekar på att det finns riktlinjer vilka en designer kan och eventuellt bör följa för att få ett lyckat resultat. Bland dessa riktlinjer är finkänsligheten gällande input den klara skillnaden mellan en desktop med en mus och en tablet med pekskärm. Därför bör alla interaktiva objekt alltid utformas och placeras så att de är lätta att aktivera oberoende metod för input. För ökad läsbarhet bör inte för liten text användas och dessutom tillkommer avvägning för navigation där det är viktigt att inte fastna i gamla webbdesignkonventioner med djupa hierarkier, utan i stället sträva mot en informationsarkitektur som möjliggör för enkel översikt och navigering. Analysen visar även på att överdådig grafik bör undvikas för att inte försätta användaren i en situation där den behöver fundera över hur den ska göra något snarare än vad.

<p>Klassisk mus-interaktion har begränsningen att bara en punkt kan aktiveras på skärmen i taget. Interaktionen med de flesta applikationer blir, på grund av detta, sekventiell vilket kan vara en begränsning eftersom människan är van att utforska problem simultant med båda händerna. Flerpunktspekskärmar är en relativt ny teknik som möjliggör nya interaktionsmöjligheter där flera pekpunkter kan vara aktiva simultant. Det här examensarbetet fokuserar på problemen kring att skapa en applikation med användargränssnitt för flerpunktspekskärmar. Applikationen som utvecklats har en grundstruktur vilken är möjlig att vidareutveckla och på så sätt anpassas för att passa nya behov, till skillnad från de implementationer som granskats vid förstudien vilka fokuserar på att lösa specifika problem. Under examensarbetet har också en flerpunktspekskärm byggts av komponenter som kunnat köpas i detaljhandeln.</p> / <p>Classical mouse interaction is limited in that only a single screen point at a time can be activated. Most application interaction is, due to this, performed in a sequential manner. This may be a limiting factor as humans by nature explore problems with both hands simultaneously. Multi-touch screens are a relatively new type of technology that enables new ways of interaction where multiple touch points can exist simultaneously. This thesis focuses on the problem with developing an application with a user interface designed for multi-touch screens. The application that has been developed defines a base structure from which future applications can be developed, unlike implementations examined in the feasibility study which mainly focus on solving specific problems. A multi-touch screen is also built using standard off the shelf components.</p>

Fysiklärare möter ofta den svåra uppgiften att representera abstrakta, väldefinierade egenskaper hos den fysiska världen (så som krafter eller energier) för studenter som går bortom ekvationer, grafer eller diagram. I denna studie tittar jag två fall av universitetsstudenter som löser en fysikalisk uppgift, användandes det digitala programmet Algodoo på en stor pekskärm för att undersöka hur studenter naturligt använder sig av sådan teknologi för att återskapa dessa representationer själva. Jag finner att när studenter skapar scener i Algodoo prioriterar de att behålla en viss mått av likhet från den fysiska världen, vilket går bortom den formella behandlingen av uppgifter som studenter kan ha fått lära sig i fysikundervisningen. Vidare, när studenterna använder sig av fysikaliska ekvationer vid lösandet av problemet, verkar de använda Algodoo som ett facit för att se huruvida deras numeriska lösning, uträknad på en klassisk whiteboard, stämmer. På detta sätt - vilket har föreslagits i tidigare forskning - ser jag hur Algodoo, och liknande digitala lärmiljöer, fungerar som en bro mellan studenternas konceptuella förståelse av den fysiska världen, och den mer formella, matematikbaserade beskrivningen vilket används inomfysiken. / Physics teachers are often faced with the difficult task of representing abstract, formally-defined properties of the physical world (such as forces or energy) for students in a way which goes beyond equations, graphs, and diagrams. In this study, I investigate two cases of university students solving a physics problem while using the digital software, Algodoo, on a large touch screen to examine how students might naturally leverage such technology to create such representations of their own. I find that as student draw scenes in Algodoo, they tend to prioritze a degree of resemblance to the physical world which goes beyond the formal treatment of problems they might have been taught in physics classes. Additionally, as the students recruit physics equation into their solution of the problem, they appear to use Algodoo as a conceptual check for the numerical answer they calculate on the normal whiteboard. In this way - and as has been hypothesized in previous research - I see the potential for Algodoo and similar digital learning environments to act as a bridge between students’ conceptual intuitions of the physical world and the more formal, mathematically-based descriptions used in physics.

Klassisk mus-interaktion har begränsningen att bara en punkt kan aktiveras på skärmen i taget. Interaktionen med de flesta applikationer blir, på grund av detta, sekventiell vilket kan vara en begränsning eftersom människan är van att utforska problem simultant med båda händerna. Flerpunktspekskärmar är en relativt ny teknik som möjliggör nya interaktionsmöjligheter där flera pekpunkter kan vara aktiva simultant. Det här examensarbetet fokuserar på problemen kring att skapa en applikation med användargränssnitt för flerpunktspekskärmar. Applikationen som utvecklats har en grundstruktur vilken är möjlig att vidareutveckla och på så sätt anpassas för att passa nya behov, till skillnad från de implementationer som granskats vid förstudien vilka fokuserar på att lösa specifika problem. Under examensarbetet har också en flerpunktspekskärm byggts av komponenter som kunnat köpas i detaljhandeln. / Classical mouse interaction is limited in that only a single screen point at a time can be activated. Most application interaction is, due to this, performed in a sequential manner. This may be a limiting factor as humans by nature explore problems with both hands simultaneously. Multi-touch screens are a relatively new type of technology that enables new ways of interaction where multiple touch points can exist simultaneously. This thesis focuses on the problem with developing an application with a user interface designed for multi-touch screens. The application that has been developed defines a base structure from which future applications can be developed, unlike implementations examined in the feasibility study which mainly focus on solving specific problems. A multi-touch screen is also built using standard off the shelf components.