Denna rapport har undersökt hur interaktivitet, genom interaktiva barnböcker på mobila enheter med pekskärm, kan påverka engagemanget för läsande hos barn i tre till fem års ålder. Detta har gjorts genom att en interaktiv barnbok skapades och deltagande observationer sedan utfördes vid sex tillfällen på tre förskolor där barnen fick testa den utvecklade produkten. De deltagande observationerna kompletterades sedan med åsikter om digitalt lärande från förskollärare på respektive förskola genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet från undersökningen visar på en tendens till att engagemanget hos barnen kan ökas genom att införa interaktivitet i barnböcker genom att leverera dessa på mobila enheter med pekskärm. Undersökningen är dock gjord i för liten skala samt att produkten och undersökningen innehåller för många brister för att kunna ställa upp en faktisk teori. Istället ställs en hypotes upp som skulle behöva testas vidare under längre tid och i en mer rigorös undersökning. / This paper has researched how interactivity, through interactive children’s books on mobile devices with touch screen, can affect the involvement in reading for children in the ages three to five years old. This has been done by creating an interactive children’s book and then conducting participative observations over six occasions at three different preschools where the children got to test the developed product. The observations were then supplemented with opinions on digital learning from preschool teachers from each of the schools through the use of semi-structured interviews. The result from this research shows a tendency that the involvement of the kids can be increased by introducing interactivity to children’s books by the use of mobile devices with touch screen. However the research is at too small a scale and both the product and the research contain too many flaws for an actual theory to be constructed. Instead a hypothesis is constructed that would need to be evaluated during a longer period of time and through more rigorous research.

In a short time touchscreens has become one of the most used methods for input to smartphones and other machines such as cash registers, card terminals and ATMs. While the technology change was quick it introduces the possibility of new security holes. Compromising emanations is a possible security hole in almost all electronic equipment. These emanations can be used in a side-channel attack if they leak information that compromise the security of the device. This thesis studies a single-board computer (SBC) with a touchscreen and a smartphone in order to evaluate if any usable information leaks regarding what is done on the touchscreen i.e. where on the screen a user touches. It is shown that the location of a touch can be read out from information leaking through the power cable and wirelessly from the single-board computer. It is also shown that basic information can be read out wirelessly from the smartphone but further testing is required to evaluate the possibility to extract usable information from the device.

The aim of this thesis was to develop a touchscreen-adapted version of the well established Keystroke-level model, which is a user performance model designed to be a quick and easy way to evaluate user interfaces prior to creating prototypes. A quantitative research method was chosen to measure general execution times for common touchscreen gestures on mobile devices. Over 1000 data points were collected from participants who partook in a observational experiment using a prototype specifically programmed for this study. The results of the thesis involves the analyzed measurements acquired from the experiment, as well as a four important aspect to consider when performing similar experiments, namely: (1) The individual speed of the participants; (2) The participants’ level of expertise; (3) The participants’ methods of performing the gestures; (4) Designing the experiment for medium difficulty. / Målet med denna uppsats var att utveckla en pekskärmsanpassad version av den välkända modellen Keystroke-level model, vilket är en modell som kan användas för att snabbt och enkelt utvärdera gränssnitt utan att behöva utveckla fungerande prototyper. En kvantitativ forskningsmetod användes för att mäta hur lång tid det tar för användare generellt att utföra de vanligaste fingergesterna på mobila pekskärmar. Över 1000 datapunkter samlades in från ett experiment där deltagarna fick använda en prototyp som automatiskt mätte den tid det tog för användarna att utföra de olika fingergesterna. Resultaten av studien består av de mätvärden som räknats ut samt fyra aspekter som är viktiga att ha i beaktning när liknande experiment ska utformas. Dessa är: (1) Varje deltagares individuella hastighet; (2) Deltagarnas pekskärmsvana; (3) Sättet de olika deltagarna utför fingergesterna; (4) Utforma experimentet för att representera en medium svårighetsgrad. / Le but de ce projet fut de créer une version du Keystroke-level model adaptée aux écrans tactiles. Ce modèle de performance utilisateur est une méthode d’évaluation simple et rapide d’interfaces utilisateur avant la création de prototypes. Une étude quantitative fut choisie pour mesurer le temps d’exécution général de mouvements spécifiques effectués sur des écrans tactiles de téléphones. Plus de 1000 points de données furent collectés auprès de participants ayant pris part à une étude observationnelle utilisant un prototype spécialement programmé pour l’occasion. Les résultats de ce projet incluent l’analyse des mesures acquises lors de cette étude ainsi que quatre aspects importants à considérer lors de la réalisation d’études similaires, à savoir: (1) La vitesse individuelle des participants; (2) Le niveau d’habitude d’utilisation d’écrans tactiles des participants; (3) Les méthodes utilisées par les participants lors de la réalisation des mouvements; (4) La conception d’étude pour des mouvements de difficulté dite moyenne.

Pekskärmar används i allt större utsträckning som interaktionsteknik för hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte använts i krävande miljöer, exempelvis i miljöer där skakningar och g-laster förekommer. Introduktionen av pekskärmsteknologi i cockpitmiljö får konsekvenser för utformningen av förarmiljön vilka bör utredas. Denna studie syftade till att empiriskt utvärdera användarnas prestation med avseende på precision vid olika interaktionsmanövrar på en pekskärm. Fyra försök genomfördes med 14 försöksdeltagare i en simulerad miljö där olika grader av skakningar förekom. Precisionsmätningar genomfördes i samband med försöken och försöksdeltagarnas subjektivt upplevda arbetsbelastning mättes med hjälp av NASAs självskattningsformulär för upplevd arbetsbelastning (TLX). Korrelationsanalyser genomfördes mellan försöksdeltagarnas subjektiva arbetsbelastning och data från försöken. Det genomfördes också differensanalyser mellan försökens olika betingelser för att se om det förekom någon inlärningseffekt. Testresultaten visar att relativt god precision går att uppnå vid interaktion med pekskärm men att vissa typer av interaktion är svårare och skattas högre med avseende på arbetsbelastning än andra. Resultatet från en inledande workshop med förare och ingenjörer visar på en positiv inställning till pekskärmar som komplement till inmatning i cockpit. Rapporten ger rekommendationer för utformningen av gränssnitt för pekskärm för att undvika interaktionsproblem vid skakningar och g-laster. / Touchscreens are a common occurrence in everyday applications these days. The technology is not traditionally used in high hazard environments, in example where vibrations and G-forces is frequently occurring. The consequences of introducing touchscreens to the cockpit environment are something to consider when designing the pilot environment.   The purpose of this study is to empirically evaluate the user performance and precision when interacting with touchscreens. Four tests were conducted with 14 trial participants in a semi-controlled environment where varying degrees of vibrations occurred. Measurements of the participants’ precision were measured together with a subjective workload measure developed by NASA (TLX).  Correlation analyses were carried out between the experimental participants’ subjective workload and data from the experiments.  The difference in precision and performance was also analysed between the precision tests to see if there was any learning effects.   The test results show that good precision was possible to some extent but that some types of interaction is more difficult then others hence increasing workload for the participants.  The results of an initial workshop with pilots and engineers show a positive attitude towards touchscreens as complement for the currently available input methods. The report provides recommendations for the design of touchscreen interfaces to avoid issues caused by shaking and g-loads.