Denna undersökning avser att studera skillnader i vald diskonteringsränta mellan svenska noterade företag som tillämpar förmånsbestämda pensionsplaner. Den förmånsbestämda pensionsskuldens värderelevans ämnas undersökas samt relationen mellan verkställande direktörers kompensation och tillämpad diskonteringsränta. Tidigare forskning har påvisat statistiskt signifikanta samband mellan pensionsskuld samt ofonderad komponent och företags aktiekurs samt mellan verkställande direktörers andel rörlig lön och tillämpade diskonteringsräntor. Eftersom majoriteten av befintlig forskning utgått från data från Anglosfärens kärnområden avser denna studie att bidra till befintlig forskning genom att studera den svenska marknaden. En kvantitativ ansats och multipel regressionsanalys tillämpas för att genomföra undersökningen. Resultaten visar på att förhållandevis spritt skilda diskonteringsräntor tillämpats vid beräkning av den förmånsbestämda pensionsskulden på den svenska marknaden. Samtliga av företagen som undersökts tillämpade högre diskonteringsränta än stats- samt bostadsobligationsräntan. Däremot kunde inga statistiskt signifikanta samband mellan aktiekurs och förmånsbestämd pensionsskuld samt den ofonderade komponenten respektive mellan tillämpad diskonteringsränta och verkställande direktörers andel rörlig lön påvisas.

The evidence of this research paper suggests an increased value-relevance of OCI in the Swedish stock market after the 2011 amendment of IAS 19. This amendment eliminated the popular corridor approach that ‘smoothed’ the recognition of actuarial gains and losses and required companies instead to recognize such remeasurements directly to their full extent in OCI. We reason that the current economic environment marked by low interest rates together with demographic trends in life expectancy have amplified the impact of the standard revision on financial statements. Moreover, this research paper is conducted in a Swedish setting that is characterized by widespread occupational pension schemes. In line with informational accounting research, we use regression models to identify whether OCI has more explanatory power for stock market prices and returns. Shares listed on NASDAQ OMX Stockholm are investigated for this purpose. Furthermore, in the course of this research, we revisit the controversial debate on comprehensive income reporting and work out inconsistencies in current IFRS reporting. / Beviset för den forskningen  föreslår att ökade värde-relevans av Övrigt totalresultat i den svenska aktiemarknaden efter 2011 p.g.a. ändringen av IAS 19. Ändringen eliminerade populära korridormetoden att "jämnas" erkännande av ackumulerade vinster och förluster och krävde företag istället erkänna sådana omvärderingar direkt i full utsträckning i övrigt totalresultat. Vi resonerar nuvarande ekonomiska läge som präglas av låga räntor tillsammans med den demografiska utvecklingen i den förväntade livslängden har förstärkt effekterna av standard ändring  i  finansiella rapporter. Dessutom är denna uppsats genomförts på Svensk arbetsmarknad som kännetecknas av omfattande tjänstepensionssystem. I linje med informations redovisning forskning använder vi regressionsmodeller för att identifiera om “Övrigt totalresultat”  har mer förklaring för börskurser och avkastning. Aktier noterade på NASDAQ OMX Stockholm undersöks för detta ändamål. Dessutom under den forskning, titta  vi närmare den kontroversiella debatten om totalresultat rapportering och gå igenom inkonsekvenser i nuvarande IFRS-redovisning.

Inledning: Svenska kommuners verksamhet betecknas som säregen. Till detta hör att kommunerna skiljer sig från den privata sektorn i avseende på målsättning och utförande. En utav de särdrag som finns inom kommunerna är deras redovisning av pensionerna som skall ske enligt blandmodellen. Ett flertal studier har lyft upp farhågor om att redovisningen enligt blandmodellen anses leda till diskretionära tolkningsutrymmen som troligtvis kommer utnyttjas av politikerna i syfte att påverka redovisningen. En del av de diskretionära åtgärder som antas vara möjliga är pensionsförvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Syfte: Studiens syfte är att förklara kommunernas val av förvaltning av de förmånsbestämda pensionerna. Metod: En deduktiv ansats har använts i studien för att kartlägga de olika teoretiska förhållandena mellan pensionsförvaltning och pensionsredovisning. Studiens utförande grundar sig i att tillföra en ny inblick i redovisningsforskningen. För att åstadkomma detta har tolv hypoteser sammanställts och prövats utifrån den statistiska analysen. Slutsatser: Studien har visat att variabeln lönsamhet har varit signifikant inom samtliga analyser. Detta har lett till att hypotesen om resultatutjämning har använts som en förklaring till kommunernas val av pensionsförvaltning. Variablerna befolkningsstorlek och befolkningsförändring har även de visat sig påverka valet av pensionsförvaltningen. I den logistiska regressionen har det dock varit problematiskt att införa samtliga variabler i samma modell. Därför har hypoteserna om befolkningsstorlek och befolkningsförändring förkastats tillsvidare. Hypoteserna som utformades har stundom växlat mellan positiv redovisningsteori och institutionell teori för att på så vis ge en mer utförligt förklaring. De anses därför ha bidragit var på sitt sätt till att förklara valet av pensionsförvaltningen. / Introduction: Swedish municipalities’ operations are described as being distinctive. This means that the municipalities differ from the private sector in terms of goal settings and performance. One of the characteristics found in the municipalities is their reporting of pensions that is to be accounted for according to the mixed model. Several studies have brought forward concerns that the accounting according to the mixed model may give rise to discretionary interpretations that assumedly are going to be exploited by the politicians in order to affect the financial reporting. A part of the discretion that is used in the earnings management is assumed to occur in the pension management of the defined benefit pension plans. Aim: The aim of the study is to explain the municipalities’ choice of management of the defined benefit pension plans. Method: A deductive approach has been used in the study to identify different theoretical relationships between the pension management and pension accounting. The study's design was based on providing a new insight into accounting research. To achieve this, twelve hypotheses were formulated and later tested using the statistical analysis. Conclusions: The study has shown that the variable profitability has been significant in the overall analyzes. This has led to the hypothesis that income smoothing could be used as to explain the municipalities’ choice of pension management. The variables population size and population change have also been shown to affect the choice of pension management. Doing the logistical regression with all the variables was however problematic. Therefore, the hypotheses on population size and population change have been rejected for the time being. The hypotheses that were designed have been interchangeable at different points between positive accounting theory and institutional theory, which has led to a more detailed explanation. They are therefore considered to have contributed each in its own way to explain the choice of pension management.