Bakgrund: De senaste åren har alltmer musik börjat distribueras digitalt via Internet. Detta har framförallt skett via fildelningsnätverk men under de senaste två åren har allt fler legala tjänster växt fram. Prisnivån hos dessa tjänster är väldigt enhetlig och återförsäljarna har små marginaler på sin försäljning. Teorier påstår att Internet ger möjligheten att skära bort delar i distributionskedjan och det kan leda till lägre priser. Internet ger också ökade möjligheter att ändra priser på daglig basis. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att identifiera och söka förklaringar till prissättningen av musik vid digital distribution. Metod: Undersökningen har genomförts via 7 personliga intervjuer, 1 telefonintervju och 3 e-mailintervjuer med personer som arbetar i musikbranschen. Dessutom har en enkätundersökning genomförts där 200 studenter från Linköpings universitet deltog. Resultat: Distributionskedjan kommer inte att kortas av, och det är inte troligt att den nya distributionsformen leder till lägre priser. Transaktionsavgifterna är mycket höga i dagsläget och om dessa avgifter sänks finns det utrymme för prissänkningar. Eftersom Internet ger möjligheter att ändra priser på daglig basis borde musikbranschen använda prissättningen på ett mer dynamiskt sätt genom olika prisstrategier såsom exempelvis skummning och penetrering. Det kommer också att bli mycket viktigt för musikbranschen att försöka skapa ett värde i den digitala musikdistributionen, något som kunden är beredd att betala för. Studenterna i Linköping har god kännedom av musiknedladdning men deras vilja att betala för musiken är begränsad. Studenter är troligtvis en mer priskänslig grupp är förvärvsarbetande personer.

Background: Ambiguity and confusion of ideas within the area of social responsibility have led to that companies not really know how to work with these types of questions. One way for companies to deal with their social responsibility is to affiliate to an initiative that exists and through this show their standpoint. One of these is Globalt Ansvar, a Swedish governmental initiative that is based on Global Compact’s principles and the guidelines of OECD. What does it mean for the companies when showing their point of view? Is this a way to gain legitimacy? Purpose: The purpose with the thesis is to judge if organisations’ work with Corporate Social Responsibility gains more legitimacy by affiliating to Globalt Ansvar. Research method: A survey made through telephone interviews with representatives from all of the fifteen Swedish companies which today are affiliated to Globalt Ansvar. Conclusions: In order to give the affiliated companies more legitimacy, Globalt Ansvar has to be a legitimate initiative. Today Globalt Ansvar has problems with their legitimacy due to external and internal communication. The internal communication falls short while the companies have a lack of conceptual ideas. In addition the internal conversations do not create incentives sufficient enough to create a common platform. Globalt Ansvar hasn’t led to any concrete activities and the roles in the cooperation are indistinct. The external communication is lacking because of the failure in packaging the brand [Globalt Ansvar] in a successful way but also due to poor marketing.

<p>Background: The turmoil caused by the new demands of globalization has forced multinational companies to rethink their traditional worldwide strategic approaches. The new strategies have resulted in reviews and questioning of the organizational structures and processes used to manage worldwide operations. A major part of this management is to develop the competences the company needs. To be able to develop the employees’ competence is important for comapnies such as IKEA's Trading Area South East Asia (TASEA). Therefore TASEA has to understand the factors that influence the employees’ expectations regarding competence development. </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to understand the individual’s expectations on competence development in TASEA and give recommendations to improve the conditions for competence development. </p><p>Method: This study has been conducted as a case study of the TASEA organization. It is based on interviews with 29 members of the purchasing teams and 3 members of the top-mamagement. The empirical research was conducted on site in the Bangkok, Jakarta and Ho Chi Minh City offices. </p><p>Result: The view of competence differs a lot between theories, management and the individual employee. A number of conflicts have been analyzed and some practical suggestions have been presented in the case of TASEA.</p>

Background: The turmoil caused by the new demands of globalization has forced multinational companies to rethink their traditional worldwide strategic approaches. The new strategies have resulted in reviews and questioning of the organizational structures and processes used to manage worldwide operations. A major part of this management is to develop the competences the company needs. To be able to develop the employees’ competence is important for comapnies such as IKEA's Trading Area South East Asia (TASEA). Therefore TASEA has to understand the factors that influence the employees’ expectations regarding competence development. Purpose: The purpose of this thesis is to understand the individual’s expectations on competence development in TASEA and give recommendations to improve the conditions for competence development. Method: This study has been conducted as a case study of the TASEA organization. It is based on interviews with 29 members of the purchasing teams and 3 members of the top-mamagement. The empirical research was conducted on site in the Bangkok, Jakarta and Ho Chi Minh City offices. Result: The view of competence differs a lot between theories, management and the individual employee. A number of conflicts have been analyzed and some practical suggestions have been presented in the case of TASEA.

<p>Bakgrund: Den svenska teaterscenen befinner sig i vad som tycks vara en ständig ekonomisk kris. De offentliga medlen räcker inte längre till, vilket har fått till följd att teaterinstitutionerna har blivit tvungna att söka sig nya inkomstkällor. Kultursponsring är en alternativ finansieringsform som har blivit allt vanligare. Vi vill undersöka kultursponsringens möjligheter för svensk teater. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheterna att gå bortom den traditionella definitionen av kultursponsring för att skapa ett helhetsperspektiv på utbyten mellan teater och näringsliv. </p><p>Avgränsningar: Vi utgår ifrån Sveriges teaterinstitutioner och de kulturpolitiska målen som är uppställda av Sveriges Riksdag. </p><p>Genomförande: Vår undersökning bygger på sju intervjuer med representanter från teatrar och företag. </p><p>Resultat: Idag ses kultursponsring främst som ett marknadsföringsverktyg, där det sker ett utbyte av image mot pengar. Vi anser att med denna begränsade definition förbises den största potentialen, vilken återfinns i själva mötet mellan teater- och affärsvärlden.</p>

Bakgrund: Den svenska teaterscenen befinner sig i vad som tycks vara en ständig ekonomisk kris. De offentliga medlen räcker inte längre till, vilket har fått till följd att teaterinstitutionerna har blivit tvungna att söka sig nya inkomstkällor. Kultursponsring är en alternativ finansieringsform som har blivit allt vanligare. Vi vill undersöka kultursponsringens möjligheter för svensk teater. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheterna att gå bortom den traditionella definitionen av kultursponsring för att skapa ett helhetsperspektiv på utbyten mellan teater och näringsliv. Avgränsningar: Vi utgår ifrån Sveriges teaterinstitutioner och de kulturpolitiska målen som är uppställda av Sveriges Riksdag. Genomförande: Vår undersökning bygger på sju intervjuer med representanter från teatrar och företag. Resultat: Idag ses kultursponsring främst som ett marknadsföringsverktyg, där det sker ett utbyte av image mot pengar. Vi anser att med denna begränsade definition förbises den största potentialen, vilken återfinns i själva mötet mellan teater- och affärsvärlden.