No description available.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att få ett estetiskt värde och vara långlivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende på hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanställdes olika faktorer som är bra att tänka på och ta hänsyn till för att få en lyckad växtkomposition och egenskaper hos perenner som är bra att ha kännedom om när man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gäller att begränsa antalet växter för att få en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det är först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rätt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som håller formen under lång tid och gör den tilltalande även om det inte är så mycket blommor. Växtgrupper som avlöser varandra i blomning kan placeras bredvid varandra i rabatten för att få en jämn blomning under säsongen. Resultatet visar också att man bland annat behöver ha kännedom om perenners livslängd och konkurrensförmåga för att en rabatt ska behålla sin växtkomposition på längre sikt. Kunskap från datainsamlingen tillämpades för att skapa fyra temarabatter som är slutprodukten av detta examensarbete.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur perennplanteringar kan byggas upp för att få ett estetiskt värde och vara långlivade, samt att undersöka hur planteringar kan byggas upp beroende på hur de ska upplevas och betraktas. Genom litteraturstudier och intervjuer sammanställdes olika faktorer som är bra att tänka på och ta hänsyn till för att få en lyckad växtkomposition och egenskaper hos perenner som är bra att ha kännedom om när man skapar rabatter. Resultatet av denna datainsamling visar bland annat att det gäller att begränsa antalet växter för att få en rabatt att se estetisk och harmonisk ut. Det är först i masseffekt som de flesta perenner kommer till sin rätt. Stommen i en rabatt kan vara perenner som håller formen under lång tid och gör den tilltalande även om det inte är så mycket blommor. Växtgrupper som avlöser varandra i blomning kan placeras bredvid varandra i rabatten för att få en jämn blomning under säsongen. Resultatet visar också att man bland annat behöver ha kännedom om perenners livslängd och konkurrensförmåga för att en rabatt ska behålla sin växtkomposition på längre sikt. Kunskap från datainsamlingen tillämpades för att skapa fyra temarabatter som är slutprodukten av detta examensarbete.

Abstract The customer demand for ecological products has increased in recent years, within the garden industry this mainly concerns herbs and other edible plants. The organic trend is increasing and more people are aware of the environment and want to take responsibility for it through their purchases for their garden as well. In this essay the aim is to investigate customer demand and the possibility of selling organic perennial plants in eight garden centres on the Åland islands and in Gävle/Sandviken. I include two garden centres with an organic profile to get a wider point of view. I investigate the global market for organic perennials and look further into existing certification standards on the Swedish market today. The methods I have been using are interviews and a literature study. The study shows that the experienced demand for organic perennials is small in both of my investigated groups. The biggest motivation for starting to sell organic perennials would be to find a supplier of these plants and that more customer would ask for them. The certification systems on the Swedish market today do not concern specifically organic perennials; there is a lack of rules of conduct. In USA the demand for organic perennials has increased in recent years. Several nurseries with an organic profile have opened and programs for guidance of organic growers have been founded. In Germany the production of organic perennials is small and organic certification is lacking. In both countries further research on the market for organic perennials is suggested. / Sammanfattning Utbudet och efterfrågan på ekologiska produkter har under de senaste åren ökat. Detta gäller främst livsmedel men trenden kan också ses beröra växter. De ekologiska växterna tenderar främst att vara kryddor och ätbara växter, inte prydnadsväxter. Samband kan ses mellan konsumenternas medvetenhet om miljöfrågor och efterfrågan på ekologiska växter. Syftet med uppsatsen är att i huvudsak undersöka trädgårdshandeln i Gävle/Sandviken och på Åland och dess syn på möjlighet till försäljning av ekologiska perenner samt undersöka internationella erfarenheter kring produktion och efterfrågan, och att studera utvalda svenska kvalitetssystem för perenna växter. Frågeställningarna berör efterfrågan och inställningen till ekologiska perenner hos de utvalda handelsträdgårdarna, ekologiska odlares perspektiv, existerande certifieringssystem och den internationella marknaden med fokus på USA och Tyskland. Som metod använder jag mig av intervjuer samt litteraturstudie. Jag har intervjuat totalt tio stycken trädgårdshandlare, varav två stycken med ekologisk profil. På Åland och i Gävle/Sandviken är den upplevda efterfrågan på ekologiska perenner hos de utvalda handelsträdgårdarna liten och ingen av dem säljer ekologiska perenner. Trädgårdshandlarna är motiverade till att börja sälja ekologiska perenner om någon leverantör erbjuder sådant växtmaterial och ifall efterfrågan ökar. De två handelsträdgårdarna med ekologisk profil upplever inte heller någon stor efterfrågan på ekologiska perenner. De levererar inte perenner till andra återförsäljare. I USA har efterfrågan och utbudet på ekologiska perenner ökat. Den största kundgruppen är unga, miljöintresserade personer. Det har startats program för att hjälpa ekologiska odlare av prydnadsväxter. Certifierade plantskolor finns. I Tyskland består produktionen av prydnadsväxter av en liten andel ekologiska växter. Ekologisk certifiering för produktionen saknas. I både USA och Tyskland föreslås vidare forskning kring ekologiska perenner och deras efterfrågan. I Sverige saknas ett specifikt framtaget certifieringssystem för ekologiska perenner. GRO, E-plant och Svenskt Sigill omfattar inte ekologisk odling och certifiering av sådana växter. KRAVmärkningen omfattar även odling av perenner, men det saknas regler och förhållningssätt speciellt utvecklat för odling av perenner.

Syftet med detta arbete är att ta reda på vilka problem det finns i perennplanteringarna i offentliga miljöer samt hur man kan förebygga problemen och hur man bygger upp växtbäddar för perenner utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes hösten 2011 och baserades på litteratur som böcker, artiklar, faktablad samt intervjuer. I undersökningen ingick fem angränsande kommuner till Gävle samt tre erkända trädgårdsmästare. Utgångspunkten för valet av trädgårdsmästarna var att de skulle ha erfarenhet av att skapa väl fungerande och hållbara exempel på offentliga perennplanteringar i Sverige. Det finns många olika orsaker till att perennrabatterna i våra offentliga miljöer inte ser så attraktiva ut. Oavsett orsak så kan man säga att grundproblemet är bristfällig kunskap och eventuellt brist i kommunikationsleden från ”idé till planta” när det gäller de offentliga planteringarna. Det är många delar som är viktiga i en växtbädd för att perenner, träd och buskar ska kunna etablera sig och utveckla sin prakt år efter år. En av dessa komponenter är en bra jord. Det är viktigt att man väljer en rotogräsfri jord utifrån växtvalet redan från början. Ett av problemen i kommunerna var att fel sorts jord hade använts från början. Trots att alla påstod att de använde sig enbart av rotogräsfri jord i dagsläget så hade de problem med ogräs. Två orsaker till detta kan vara att man väljer fel växter och att skötseln inte fungerar, vilket resulterar i att ogräset tar över. Den perfekta växtbädden, finns den? Eftersom det är naturen vi arbetar med är det svårt att uppnå det ultimata resultatet, men vi kan göra det bästa utifrån förutsättningarna som finns med alla de delar som ingår i en växtbädd.

I agroforestry brukas marken genom att kombinera vedartade växter, perenner och annueller.Skogsträdgårdar, som är en typ av agroforestry, vilka besitter flera olika nyttoegenskaper som tillexempel bevarandet av biologiska mångfalden, är en markanvändning av delvis eller endast perennaväxter, som ibland kompletteras av annueller. Några av skogsträdgårdars positiva egenskaper är attväxterna gynnar varandra och producerar/bidrar med livsmedelsproduktion, kolbindning ochkvävefixering. Intressant är att ta reda på huruvida livsmedlen som en skogsträdgård i Sverige kanbidra med kan täcka en människas dagliga näringsintag och även hur växternas kulinariskaegenskaper fungerar. Genom att besöka och samla in växter från två av tretton skogsträdgårdar, medgemensam odlingsdesign, som deltagit i forskningsprojektet Hållbar livsmedelsproduktion – attodla och äta från perenna system har näringsvärdena med avseende på kolhydrater, proteiner ochfett undersökts. Med hjälp av optimeringsmodellen dietproblemet visade det sig att gårdarna kantäcka en vuxen människas dagliga intag med avseende på energi, fett, kolhydrater och protein sålänge växterna ger tillräckligt, minst 600 gram skörd per dygn. Hasselnöt (Corylus avellana),bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia), frön från sibirisk ärtbuske (Caragana arborescens) och frönfrån lungrot (Chenopodium bonushenricus) är de mest energitäta och därmed nyckelarterna. Detfinns stort behov av att utveckla beståndet av skogsodlingar för att se ytterligare se potentialen hosperenna växter i Sverige som livsmedelskälla.