Bakgrund  Förekomsten av typ 2-diabetes ökar globalt. Att ha ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för komplikationer och följdsjukdomar av diabetes samt bidrar till höga samhällskostnader och sjukdomsbördan i Sverige. Till levnadsvanor hör kostvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholbruk. Sjuksköterskor har en viktig roll att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes. Stigmatisering och bristande kommunikation kan försvåra och utgöra ett hinder i sjuksköterskans arbete och bemötande. Motiverande samtal är en personcentrerad rådgivningsstil som kan användas för att stärka personens motivation till förändring. Det finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att se hur motiverande samtal fungerar i detta sammanhang.  Syfte  Syftet var att beskriva motiverande samtal för att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes.  Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. De inkluderade artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet analyserades utifrån en integrerad dataanalys.  Resultat  I resultatet har det framkommit att motiverande samtal kan fungera för att främja hälsosamma kostvanor och fysisk aktivitet hos personer med typ 2-diabetes. Vidare visades att kommunikationen samt relationen förbättrades mellan sjuksköterskor och personer med typ 2-diabetes där även förbättrad fysisk, psykisk och social hälsa kunde ses. Resultatet diskuterades utifrån Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter av omvårdnad som handlar om att se personen bakom sjukdomen.  Slutsats  Denna litteraturöversikt belyser hur motiverande samtal kan fungera för att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes. Sammanställningen av aktuell forskning visar att det finns positiva samband mellan motiverande samtal och förbättrade kostvanor och fysisk aktivitet. Detta kan appliceras i sjuksköterskans profession för att stödja personer till förändrade levnadsvanor och hälsa. / Background  The prevalance of type 2 diabetes is increasing globally. Having unhealthy lifestyle habits increases the risk of complications and sequelae of diabetes and contributes to high social costs and the burden of disease in Sweden. Lifestyle habits include diet, physical activity, smoking and alcohol use. Nurses have an important role in promoting healthy lifestyles and health in people with type 2 diabetes. Stigmatization and lack of communication can make it difficult and constitute a barrier in the nurse's work and approach. Motivational interviewing is a person-centered counselling style that can be used to strengthen the person's motivation to change. There is a need to compile current research to see how motivational interviewing function in this context.  Aim  The aim was to describe motivational interviewing to promote healthy lifestyle habits and health in people with type 2 diabetes.  Method  In order to answer the purpose, a non-systematic literature review was made in which 11 scientific articles were included. The scientific articles were obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The included articles have undergone a quality review in accordance with Sophiahemmet University's assessment documents. The result was analyzed based on an integrated data analysis.  Results  In the result, it has emerged that motivational interviewing can work to promote healthy dietary habits and physical activity in people with type 2 diabetes. Furthermore, it was shown that communication and the relationship improved between nurses and people with type 2 diabetes, where improved physical, mental and social health could also be seen. The result was discussed based on Travelbee's nursing theory about interpersonal aspects of nursing which is about seeing the person behind the illness.  Conclusions  This literature review highlights how motivational interviewing works to promote healthy lifestyle habits and health in people with type 2 diabetes. The compilation of current research shows that there are positive connections between motivational interviewing and improved dietary habits and physical activity. This can be applied in the nursing profession to support people to change lifestyles and health.

Bakgrund   Allmänsjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med venösa bensår. Behandling och vård av dessa personer sker ofta inom primärvård, öppenvård eller hemsjukvård, men även på vårdavdelningar och andra sjukvårdsinstanser. Venösa bensår är en följd av underliggande kronisk venös insufficiens. Det är därför stor risk att såren återkommer efter läkning och behandlingen måste därför i många fall bli livslång. Trots detta finns få studier som fokuserar på personers upplevelser av behandling och vård vid venösa bensår.   Syfte  Syftet är att beskriva personers upplevelser av behandling och vård vid venösa bensår. Metod  För att sammanfatta den forskning som i dagsläget finns kring ämnet har en litteraturöversikt gjorts. Sökningar har utförts i de vetenskapliga databaserna Pub Med och CINAHL och 16 artiklar identifierades. Dessa har kvalitetsgranskats genom Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument. Resultat Litteraturöversiktens tre huvudkategorier, förhoppning och uppgivenhet, att leva ett begränsat liv och att inte bli sedd som person berättar om upplevelser som många personer med venösa bensår har av behandling och vård. Personer upplever att behandling och vård på något sätt begränsar eller påverkar dem. Vårdens kontinuitet, god kommunikation, och relationen till sjuksköterskan är av betydelse för upplevelsen av behandling och vård. Det finns brister i individanpassningen av behandling och vård som påverkar personer med venösa bensårs förtroende för vården. Många personer uppger en ovisshet som gör det svårt att hantera behandlingen psykologiskt. En stark önskan om läkning av de venösa bensåren är gemensamt för många studiedeltagare. Slutsats Det fattas specifik forskning om personers upplevelser. Sjuksköterskor som behandlar personer med venösa bensår saknar kunskaper om deras tillstånd och rekommenderad behandling. I denna litteraturöversikt framkommer ett behov av att skifta fokus från läkning av det venösa bensåret till personens livskvalitet. Sjuksköterskor behöver mer kunskaper om venösa bensår och en större förståelse för den livssituation som många personer med venösa bensår befinner sig i. Ökad nivå av personcentrering i behandling och vård av personer med venösa bensår bör därför eftersträvas, och förutsättningar måste skapas för sjuksköterskor att kunna erbjuda den specialiserade och kvalitativa vård som krävs. / Background Registered nurses frequently come into contact with persons living with venous leg ulcers, as these wounds are primarily treated and cared for by nurses. Persons with venous leg ulcers often experience underlying chronic venous insufficiency, which is the main cause of venous leg ulcers. This means that even once healed venous leg ulcers are likely to reoccur, and treatment is often life-long. In spite of this, very few studies and research projects focus on the person’s experiences of their ailment in relation to the treatment they receive. Aim To highlight persons’ experiences related to the treatment and care of venous ulcers.  Method To summarize the research knowledge of this subject, a review of current literature was undertaken. Searches have been conducted in several online-based databases. Through the databases PubMed and CINAHL 16 articles were identified and then analyzed. Results Many persons with venous leg ulcers feel that treatment and care affects or impedes them in some way. Three core categories were identified as signifying for the result: hopefulness and uncertainty, an impaired life, and not being viewed as a person. Continuity of care, quality of communication, and the nurse-patient relationship are all key contributors to the experiences of treatment and care that persons with venous leg ulcers describe. The result implies that treatment and care of persons with venous leg ulcers is not satisfyingly individualized, which reduces the level of confidence that these persons feel for their healthcare providers. Persons with venous leg ulcers report that experiences of uncertainty make the treatment hard to handle psychologically. A strong desire for permanent healing is shared by persons with venous leg ulcers.  Conclusions There is a shortage of specific research aimed at the experiences of persons with venous leg ulcers of aspects relating to their treatment and care. Many nurses lack vital knowledge regarding the treatment and care of these individuals. In this review a need for a shift of focus is perceived, from simply the healing of the venous leg ulcer, into also considering the quality of life of persons with venous leg ulcers. Nurses are in need of more knowledge of the condition, and more insight into the lives of persons with venous leg ulcers. A person-centred approach should therefore be sought, and conditions must be provided for nurses to expand their knowledge and be able to offer a more specialized and qualitative level of treatment and care.